Helgplock

image

Sitter i slutändan av ännu en helg. De går ack så hastigt dessa helger.
Kvällen är i full gång och söndagen är inte långlivad nu. Men det är rätt sköna timmar, det som är kvar. Inga stora krav, inget speciellt som måste fixas eller åtgärdas. Dagens måltider är avklarade dessutom.
Alltså bara att flyta ner i soffan och zappa in nån trevlig kanal och låta kvällen fortgå, helt i sin egen takt.

image

Fredagen var ledig för min del. Skakade Dottern ur sängen och tog henne med på café. Där åt vi lunch och pratade våra texter och sånt. Mysigt. Avslutade med en runda på stan för att handla lite småkrafs, tills Dottern kom på att hon hade bråttom hem för att hinna fixa utstyrseln till kvällens fest. Det fanns en del att göra!

image

Min hjälp behövdes också i det fallet. Så vi rotade i gömmorna och pysslade ihop alla tillbehör. Det som behövdes för att skicka ut ”The mad Hatter” i natten. (Johnny Depp version)

image

Hatter hade sällskap av en läskig filurkatt också. Båda dessa hade ägnat en hel del tid och engagemang i rätt klädsel och sminkning för att kvällen skulle bli perfekt.image

imageMaken och jag hamnade på ett trevligt spontanbesök efter att ha lämnat av de glada och Halloweenklädda ungdomarna. Och där lät vi kvällen gå tills den var sen och dags för hemfärd och nattinatti.

Lördagen kom i sakta mak. Dimman låg tät ute och jag drog på kläder och gick till skogs. Med kameran. Hittade vackra saker. Efter det en del städning och matinköp innan dagens gäst kom. Min kära bror var på genomresa.
Kvällen blev trevlig med hans sällskap och god mat och dryck dessutom. Myskväll.

Därmed var det snabbt dags för söndag. Jag var först uppe. Satt i ensamheten och tystnaden och umgicks med Internet. När de andra vaknade åt vi go-frukost. Och slappade en stund innan vi åkte på en tur. Hamnade på nyöppnade affärer och strosade bland julsaker och annat en stund.
image

Glitter och ljus känns tidigt ännu och vi nöjde oss med att titta. Efter en snabbfixad och sen lunch var det dags för Brorsan att åka vidare.image
Den här helgen har också varit av ljuständande och minnesfyllt slag. Jag hoppade över kyrkogårdsbesöket i år. Tände mina ljus på hemmaplan. Både inne och ute. Minns lika mycket på det viset också. Och det finns viktiga personer att minnas. Var de nu än är.
image

Jag gör lika även i kväll. Som så många andra kvällar under årets mörka del. Inget bidrar med så bra bakgrund till stearinljusen som novembermörkret. Det skapar en kontrast och stämning som är svår att inte njuta av.

Nu väntar en ny vecka och vad den hade med sig, det vet vi nästa söndag.

image

Det där med rosor och champagne …

är inget för oss. Vi firar inte med så stora gester. Vi firar som vi firar.
Började dan med en loppisrunda. Såna är trevliga. Jag fyndade saker av glas, som vanligt. På ett av loppisen hittade vi fikasällskap av bästa slag. Pratade bort en stund och när vi kom ut hade solen jagat bort regnmolnen och det var ganska varmt. Kändes nästan som sommar!
Vi åkte vidare på en liten shoppingrunda och kom sen fram till att vi lika gärna kunde gå och äta på eftermiddagen som kvällen. Mindre folk som trängs om restaurangborden då.
Så fick det bli. Skippade pizzan och åt god mat på en uteservering istället.
Tanken var att vi skulle på bio senare. Men efter en stunds fika på altanen här hemma, i gott sällskap, bestämde vi oss för att strunta i bion. Ingen av oss kände för att åka till stan en gång till.
Vi intog istället ett bekvämt slappläge. Maken sitter vid sitt arbetsbord i källaren och målar något. Och jag trivs på altanen där det är lugnt och tyst. Det har nästan slutat blåsa, grävmaskinerna har helg och myggen har inte hittat fram ur sina gömslen ännu.
Jag har gått en runda och provat min nya kamera. Har massor att lära mig innan den känns hemtam och bekant. Vi är ännu lite blyga för varandra, menyerna känns främmande och ovana. Trots att kameran har samma märke som jag alltid haft. Det här är min tredje digitalsystemkamera och den kommer att kräva mer kunskaper av mig än den gamla. Men vi ska nog komma överens, det är jag säker på. Och jag har ju ett proffs att fråga. Det inte Dottern vet, det behöver inte jag heller veta.