Vaknar redan före sju och hittar en trött nattKatt vid mina fötter. Maken har tydligen släppt in Musse innan han åkte till jobbet. Musse finner sig antagligen plötsligt instängd och väljer att sova ett tag. I en mjuk säng, tätt intill någon.
Jag ligger kvar en stund, mest för Kattens skull faktiskt. Slumrar lite och njuter av att dagen är ledig. Ingen brådska med något.
Sen går jag ändå upp och möter en sval sommarmorgon i köket. Ett disigt ljus mellan tunna moln. Temperaturen är behaglig mot mina bara ben när jag släpper in nästa nattKatt. Som vill ha gos och mat. I precis den ordningen. Medan vi står där i dörröppningen och kramas ser jag morgonljuset i min nystädade paviljong. Skuggorna genom vindskyddet från träd och buskar bakom. (Pancakes ser en trollslända och en fjäril och en fågel och …!)
Jag ställer ner katten, ger honom morgonmaten så han ska låta bli småfåglar och annat flaxande och ordnar med mitt kaffe. Bricka och termos. Hänger en skön poncho över axlarna och samlar med mig det jag behöver under armen och i morgonrockens fickor (penna, mobilen och en skrivbok) och sen kliver jag i sommarsandalerna och går ut. Rakt genom altanen och ut i gräset, kliver över en snigel med sin långsamma snäcka och går in i paviljongen. Där är det precis så rogivande som jag tänkt!
Morgonkaffe i paviljongen redan vid åtta en vanlig tisdag. Det slår det mesta. I sällskap av Katten och humlorna och de morgondansande ballerinorna.