FörstaMajKrafs

¤ I barndomens dagar skulle första maj firas med knästrumpor och majvippa av fransklippt silkespapper. Samt mjöd och struvor med på utflykt. Mamma gjorde både mjöden och struvorna själv. En slags nystan av munksmet som spritsades ner i het olja till ett trassel och beströddes med florsocker när de svalnat. Har varken mjöd eller struvor för närvarande och något utflyktsväder är det definitivt inte heller.

¤ Näe, för regnigt och kallt är vad det är. Inte ens möjligt att hålla på ute i trädgården. För jag har ingen lust att gå runt i regnjacka och trädgårdsarbeta. Skulle möjligen kunna tänka mig att gå ut och plantera om den där chiliplantan jag fick av en vän i går men nja. Kanske, eller så inte. Den klarar sig nog en dag eller två till i sin lilla kruka hoppas jag. Vi myser nog inne idag tror jag.

¤ Jag brukar inte delta i någon slags marscherande den här dagen. Men åker gärna in till stan och ser på och läser plakatens innehåll. Vid väder. Tänker inte stå där i regnet heller. Så om det inte klarnar upp innan eftermiddagen struntar jag i hela den grejen i år. Får antagligen se plakatinnehållet i tidningen i morgon istället.

¤ Trädgårdens vårjobbande är igång för fullt och jag kröp runt rabatterna och drog upp lite gammalt ogräs och räfsade en del också igår. Och luckrade upp jorden för att ge växterna luft runt rötterna. Nu är det dags att inhandla jord och gödsel och jag hade en tanke om att ta tag i det idag. Paviljongen hade kunnat få sitt tak och altanen sin inredning idag också. Om inte det var för ogästvänligheten utomhus. Nej, det där med jordinköp och inredning av uteplatser får allt vänta till varmare dagar framöver.

¤ Sköna maj tenderar att bli en rätt så intensiv månad för min del. När jag räknar igenom månadens helger är alla redan ifyllda, helt eller delvis och två av dem med arbetspass. Men det finns gott om dagar däremellan och de kommer att tillbringas med ledighet och trädgårdspyssel tror jag.

¤ Katterna avnjuter våren med att mestadels vistas ute i den. Kommer in för att få mat och en stunds gos och svansar sen ut igen. En slags rastlöshet drabbar dem så här års, av vinterns stillasittande antagligen. Från att ha varit slöa typer sovandes hoprullade någonstans till att tjata vid dörren mest hela tiden om de alls kommer in. Inte ens regnväder får dem att slappa inne utan driver dem från fönster till dörr och ut och in i ett enerverande tjatande. Mest sover de ute på altanen om dagarna. Och tillbringar nätterna ute i mörkret på okända ställen och lämnar någon slags rest av nattens jakt på trappan. Häromdagen presenterades en hel fågel till oss, sorgligt livlös, och i morse endast någon inälvsdel från okänt djur. Smaklig måltid liksom, vi lämnade lite åt er också … Jo och sen kommer de in och ser beskedligt keliga ut.

Att bo på hotell

… det är inget jag gör för nöjes skull alltså! Det inträffar bara när det är för långt hem, och det är det sällan.
Som Maken sa när det äntligen var morgon … det här gör vi aldrig om!
Det var inget fel på hotellet i sig. Det var snyggt och trivsamt överallt och rummet var hur fint som helst. Men jag får ändå känslan av att dela det med tusentals främlingar. Folk har vistats i sängen, använt badrummet och duschen, gått över golvet. Jag gillar inte att behöva dela säng med främlingar, även om de inte är där personligen. Hur noga det än städats och bäddats.
Därtill att det alltid är svårt att sova första natten borta någonstans. Åtminstone jag vrider och vänder mig i vaket läge halva natten när jag sover på okänt ställe. Ovana ljud, nåt skit som lyser eller gardiner som släpper in ljus utifrån eller så är det alldeles för varmt.
Hemma sover vi i mörkret i vår svala källare. I varsin bred säng som tillsammans bildar en jättedubbelsäng. Framförallt med varsitt täcke.
På hotellet nu senast gassade solen in genom fönstret när vi kom. Jag drog genast för gardinen och hittade prylen på väggen som påstods sänka temperaturen i rummet. Sängen var en standard dubbelsäng, mjuk och svajig. Så fort Maken vände på sig gungade jag omkring flera minuter och han tyckte jag ruskade på honom så fort jag vände mig. Dessutom var sängen bäddad med ett dubbeltäcke. Dela både säng och täcke! Nej då sover i alla fall inte vi speciellt bra. Att rummet råkade ligga ovanpå restaurangen och ut mot Avenyn gjorde inte saken bättre. I Göteborg festar man till tre på natten lärde vi oss. Och spårvagnarna skramlar på hur sent som helst. Gardinen hade ett hopplöst ljusinsläpp i överkanten och så värmen dessutom. För inte sjutton funkade den där prylen på väggen. Vem tusan behövde täcke alls. Jag tappade räkningen på hur ofta jag förhoppningsfullt tittade på klockan under natten. Hoppades varje gång att den skulle säga att jag fick kliva upp nu. Näe. Fattar inte tjusningen med hotellvistelser alls. Inte min grej liksom. Det får allt dröja till nästa gång.

Är påsken slut nu?

För min del i alla fall. Arbetsdag i morgon, även om jag inte börjar så tidigt som tur är.
Den här dan började i alla fall med lite kaffe och strumpstickning. Sen ägnade jag mig åt att rensa ur en bunt pärmar. Den där trivsamma soffhörnan nere i källaren utökades häromdan med återanvända teknikprylar. En ratad gammal laptop och en uppsättning datorhögtalare. Laptopen gick verkligen igång och fick schysst ljud därtill. Kan spela upp gamla dvd-filmer som förströelse medan jag rensar gamla papper och sorterar upp i röran. Inte alls dumt.

Under eftermiddagen väntade ett alldeles speciellt möte.  Vi hälsade på hos en helt ny liten person. Så liten, så liten. Hon hade bråttom till världen häromveckan och kom något för tidigt. Skulle inte ha varit här än. Därav litenheten. Minimala fingrar med yttepytte små naglar höll om mitt pekfinger medan jag fick hålla underverket en stund.

Mest sov hon och åt lite och sov lite mer. Tyst och förnöjsam. Fin liten tös. Liksom pytteliten.

Det dröjer ett bra tag innan hon växer sig in i den lilla koftan jag stickat. Men hon kommer att behöva kläder framöver också givetvis!

Det är nåt visst med nyfödda. Den där så otroligt rena blicken och det lite förvånade uttryck de ofta har i ansiktet. Som att de undrar över var de hamnat.

Efter det besöket var kvällen anländ och vi såg till att laga oss lite snabbmat, påskdagen till ära.
Sedan soffläge och diverse teve resten av kvällen.
Därmed godnatt.

Morgonskval

Lite lätt vår i luften och en skarp sol som skär sig mot snön. Nån envis liten fågel lovsjöng detta faktum alltför tidigt utanför jobbfönstret i morse. Jag gräver fram ett par solbrillor innan jag backar ut bilen ur garaget. Lyssnar på nyheterna om allt facebook vet om oss alla vid det här laget, via lurigt insamlad info. Orkar inte ta in det och sätter på musik i stället.
Vägen hemåt är torr, med vissa förrädiska halkfläckar här och var. Stresstrafikanterna väser kanske och kallar mig säkerligen ett och annat fult men jag har inte bråttom. Jag har jobbat klart och ska hem, nästa ledig helg. I alla fall fram till sexton på söndag. Alltså struntar jag i att stressa och kör i trivsamt tempo den lilla biten av motorvägen jag väljer för att slippa stadsrusningen.
Kommer ikapp en kö vid en rondell när jag svängt av motorvägen. Ser inte skylten på bilen först i kön och fattar inte varför den aldrig åker när rondellen är helt tom. Sen ser jag nybörjarskylten och förstår att den drabbats av ofrivilligt motorstopp och det har hänt oss alla i begynnelsen. Iväg kommer kön tillslut och nybörjaren blir hetsigt omkörd av alla utom mig. Kör på bara, i lugn och ro.
Hemma är det tyst och lugnt. Två glada katter möter mig. Ska gosas med på varsin sida, jag har ju två händer gubevars! Solen i köket belyser dagens problemområde. Jag behöver hitta någon trivsam spellista och kavla upp ärmarna för någon slags städning. Kanske belönar jag mig själv med lite påskstämning efteråt. Påsken anländer till veckan. Jag har köpt fjädrar som inte är fjädrar. Vill utrota det där behovet av fjädrar från stackars fåglar i riset. Kanske blir det något gardinbyte också. Vintergardinerna känns trötta. Därmed har jag i princip planlagt en hel torsdag. När både huset och jag befinner oss städade går jag på tjejträff resten av kvällen.
Så får det bli!

Flygplanssiluetter

Idag följer jag flygplaneringen extra noga. Snöovädet som vi drogs med igår, det var något i stil med när Emil skulle köra Alfred med sin onda tumme. Någon form av detta har ställt till förödelse i trafiken idag och dessutom lagt sig över Arlanda. Mängder med plan ställs in och avgångar och ankomster försenas kraftigt. Återstår att se hur det går med det plan Dottern ska ta sig hem med. Det är några timmar kvar tills dess och ännu finns ingen info.
För tillfället är hon bara på väg i första flygetappen, från Polen till Köpenhamn. Där hon ska byta plan och förhoppningsvis kunna komma sig till Arlanda som planerat. Det vore förnämligt.
Vill man kan man följa planets rutt via Flightstats och se hur flygplanssiluetten kryper sig fram över kartan. Lite läskigt egentligen, att tänka sig att ungen sitter högt uppe i luften. Flightstats kanske inte nyttigt för mammanerver? Men tack vare den får jag reda på att hon landat en stund innan hon själv hinner meddela mig saken.
Och just nu sägs planet vara på väg neråt för att så småningom komma in för landning. Ja, ja. Jag får ju mycket gjort idag … eller visst, jag har inte hängt över detta virtuella lilla plan hela flygtiden. Kollar lite då och då bara. Det behövdes skottas idag också och jag har städat en del, bytt lakan, tvättat lite. Slappat vid teven har jag också hunnit med. Lediga måndagar kan vara långa dagar. Nu håller jag tummarna för nästa plan …

Uppdatering .Det visade sig bli lång väntat på det där andra planet i Köpenhamn. Det sköts fram och sköts fram för att tillslut ställas in. Suck. Såg ut att kunna bli en natt på en flygplats för Dotterns del och ingen vidare info fick hon heller. Men så plötsligt visades hon till en ny gate, kom med ett plan fyllt av skidresenärer och medaljörer från OS-tävlingarna. Detta plan tog sig ordentligt till Arlanda och Dottern hann dessutom med ett tåg till hemstaden. Vi plockade upp en trött och hungrig tjej på stationen lite efter midnatt. Ungefär fem timmar senare än beräknat. Det blev en lång resdag, men hon kom åtminstone helsinnad hem! 

Och så blev det söndag!

Lördags och söndagsmornar (om de är lediga) är långsamma och trivsamma mornar där all tid i världen tycks finnas. Kaffe i bibblan har blivit en trevlig rutin. Huset trivsammaste rum. Några tända ljus och kaffebrickan bidrar givetvis till trevnaden. Sedan sitter vi i varsin fåtölj med varsin mobil och umgås. Det är så det går till nuförtiden. Inget fel i det, mobilen innebär inte att vi inte pratar med varandra. Men det är också skönt att sitta i egna tankar och titta igenom det senaste bildflödet eller samtalsflödet.

Dottern befinner sig långt borta i Polen ännu och jobbar hårt med bildflödet för ett stort E-sportevenemang. Svårt att ta in hur extremt stort detta med E-sport blivit. Vilka enorma produktioner det handlar om och vilka proffs som jobbar i dem. Därtill alla spelare. Dataspel som sport … tja, de sitter stilla i sina datorfåtöljer med sin skärm och sina lurar men tävlar intensivt tills någon spelare eller något lag står som vinnare. Sport förknippas i regel med kroppsliga aktiviteter. Men all sport kräver träning, engagemang och envishet. Oavsett om den utför med kroppen eller hjärnan. Vinstsummorna är dessutom enorma inom denna sport. Vem skulle inte vilja vinna då!

Snön fortsätter ösas över oss denna helg. Kräver ännu mer skottning och vi för börja fundera över var vi ska göra av snön. Turligt nog bor ingen på vår sida av garageuppfarten. Det är bara att ösa ut snön där men det börjar bli höga vallar och svårt att få upp eländet. Jag låter inte snön påverka mig negativt. Letar efter det vackra med den istället. Men visst tycker jag också att det räcker med snö just nu. Men med väder och vind har vi ingen talan så varför låta det ta energi?

Katterna har dock bekymmer med vintervädret. Det skapar givetvis även problem för oss. De blir rastlösa, dryga och tjatiga. Kräver dörrens öppnande hela tiden, även i gryningstimmarna, för att se om inget förändrats. Kräver leksaker och aktivt engagerade lekledare emellanåt. Rastlösheten resulterar tyvärr också i bråk sinsemellan så att tussarna ryker emellanåt. Och allt detta stugsittande resulterar också i katthår på alla mjuka sovytor, i en mängd som blir otrevlig. Ett evigt dammsugande. Och ett evigt lådstädande när snödrivorna förhindrar att behoven görs utomhus. Ibland tar de sig an vintervädret och snön med en resignerad envishet och går ut ändå. Ibland åker de ut på altanen en stund mot sin vilja bara för att få lufta nosarna lite och kunna komma in med ett lugnare sinne. Så puh, i det fallet önskar jag intensivt att det blir vår. Typ snöfritt och plusgrader i alla fall, så att de kan vistas ute som de behagar och låta mig vara ifred.

Mello. Vad ska man säga? Tänkte inte säga nåt alls men efter igår …
Som en som gillat mello sedan jag var liten är det som nu pågår i teverutan ett hån faktiskt. Ja, visst sjutton tittar jag. Ja visst vet jag att det går att stänga av! Men jag gillar ju mello och vill titta. Det betyder inte att jag vill se vilket skräp som helst. Och i år är det skräp på alla plan. Låtar med någon slags kvalitet kan räknas på ena handen trots mängden låtar. Programledaren … sämst någonsin. Krystat och inte rolig. Svt sade sig inte vilja ha en komiker som programledare i år. Men varför i hela friden ska då en som är långtifrån komiker tvingas stå med dåliga skämt på scenen varje lördag? Låt honom vara utan att skämta då. Det här formatet med massa deltävlingar har gjort sitt. Det behövs en förändring om det ska hållas vid liv som något seriöst. Dessutom finns det så många bra riktiga programledare. Som kan ta sig an jobbet med en trygghet som gör att vi som tittar slipper ha skämskudden höjd. Låt dem få jobbet istället för nån som ska öva sig in i yrket i en sån stor produktion. Jag har följt en livechatt från en av kvällstidningarna varje lördag och det är överväldigande många som tycker lika som jag om spektaklet mello i år. Vi vill se nåt bra och vi vill se och höra bra låtar! Vi vill inte ha spex och spektakel. Och ja, ändå gick ett spex och spektakelbidrag direkt till final igår. I ren protest kanske!

Jaha. Vad ska vi hitta på idag då? Det vet jag inte än. Det blir nog bra vad det än blir.

Dagens, när timmen är sen

Dagens start: Långsam, med tända ljus och kaffe i Bibblan. Lite småprat, lite musik, lite kattmys. Sen är dan faktiskt igång.

Dagens köp: Fastnade med fingrarna om den dyra whisky av rökig karaktär. Jag gillar ju såna. Det här var en jag inte hade innan. (jag säger inte hur många jag har) God visade sig den vara också. En sån där som man sippar på vid speciella tillfällen.

Dagens väder: Föga förvånade snö. Det har snöat till och från hela dan och ännu under kvällen. I samband med blåst och kyla blir det rätt otrevligt det där snöandet. Men fortfarande lika vackert. Ymnigt vackert eftersom den ännu ligger kvar på trädgrenarna också.

Dagens fika: Det blev en spontan kaffe med friterad camembert på stammispuben så fort den öppnat och vi fick sällskap av pubägaren själv. Så där vid öppning är det tillräckligt lugnt för att han ska hinna umgås lite.

Dagens loppis: Jo. Det blev en runda. Inga stora fynd dock men en trevlig syssla ändå.

Dagens resenär: Dottern drog till huvudstaden på jobb igen på kvällskvisten. Ett musikevenemang stod på schemat och sådana har ingen tidig start. Tur att det snöade mindre däråt i alla fall så hon kom fram som hon skulle. Och tur att hon har en utmärkt övernattningsmöjlighet varje gång.

Dagens mello: Men jösses. Varför tittar man ens? Det var faktiskt dåligt på riktigt ikväll.

Idag snöar det!

Vintern tog ett redigt krafttag och blåste omkull all vårlängtan med en halvmeter snö. Minst. Jag skottade när jag kom från jobbet. Jag skottade igen ett par timmar senare och ännu en gång på det. Dessutom borde jag ta mig an snön ytterligare en gång i kväll.
Och den är blöt och tung den här snön! Skulle möjligen vara lättare att skyffla cement.
Jag kör snöskyffeln framför mig och orkar inte lyfta den för att hyva iväg snön i periferin. Kan bara försöka tippa av den så att garageuppfarten minskar för varje skottning. Och så sitter snön dessutom fast på skyffeln så jag måste dunka den på högkant i backen varje gång för att försöka skaka den snöfri. Det går sådär. Mest orsakar det ilska och irritation.Snöandet ser ut att fortsätta även i natt och i morgon. Åtföljt av kallare grader. Alltså borde jag verkligen gå ut och skotta igen. Fryser den här blöta snön blir det verkligen cement. Och väderrapporten snackar verkligen om kalla temperaturer.
Snömängden är lite överväldigande så här mitt i allt.
Men vackert är det! Helt monokromt och helt andetagande!