Semesternjuter

Sommaren är långt kommen men långt ifrån slut. En sanning även för min semester som redan tuggat i sig nästan två veckor. Men det finns fler kvar. Första delen av semestern har varit innehållsrik på fler punkter än nödvändigt. Jag inledde den en måndag med god frukost och bubbel i glaset. Tog en promenad med en god vän och åt lunch vid havet. En ny bil kom vår väg och den gamla hittade strax en ny ägare. En nybliven treårig har firats med stort kalas och till det ingick härliga dagar med familjeumgänge i en annan del av landet. En Dotter kom samtidigt med hem på semesterhäng och en ny trappa byggdes äntligen vid husets entré. Trivsamt häng med goda vänner i en grannkommun och därtill en trevlig kväll m ed god mat.
Tyvärr ingår också en förlust av en person i min arbetslivs-närhet som kommer att lämna ett redigt tomrum efter sig på den fronten. Det innebar ett par timmars jobb mitt i semestern med att leverera sorgligt besked. Det hade jag kunnat vara utan och jobbet kommer att vara sig minst sagt olikt när semestern är slut.
Att vara nordbo kräver givetvis en diskussion av väderläget när en semester ska hanteras. Treårskalaset var en av årets absolut varmaste dagar där termometern tog sig över trettiofemgradersstrecket även i skuggan. Alla kalasgästerna trängdes på en överhettad altan som inte påverkades ett dugg i temperatur av skuggan den bjöd på. Därefter blev det snabbt en relativt kall sommar med mycket regn och även om solen återvänt har den inte medfört någon mer extremvärme. Vilket jag givetvis tackar för.
Dagen idag innehåller augustikänsla med en högre luft, sval vind och klarblått läge för solen. En alldeles fantastisk morgon trots den låga temperaturen och jag gick upp tidigt och stod ute på altanen i morgonrocken och andades in morgondaggen. Just den här dagen är helt oplanerad och det är i sig en gåva. Även om gårdagens välplanerade dag blev en glänsande pärla i semesterhalsbandet.
Blommorna frodas i alla mina krukor. De är många till antalet, som vanligt och ramar in tillvaron i grönska. Idag vill jag bara strosa mellan sittplatserna i trädgården och känna mig som Ferdinand. Han, tjuren med sina blommor. Det känns som en utmärkt dagsplan denna fredag när juli närmar sig slutet för den här gången. Med katterna intill mig, kanske läsandes eller pysslande med något stillsamt. En flaska bubbel finns i kylen och den kanske öppnas om andan faller på.
Precis så.

Ett axplock semester

Biltokiga

Det kanske är det vi är. Både jag och Maken gillar att köra bil, verkligen köra bil. Jag vill kliva in i en bil som är snygg, som känns bekväm, som har en körglädje som gör att när jag väl stängt dörren om mig och startat skulle jag kunna köra hur långt som helst. Jag sitter bra, bilen ligger fint på vägen och motorn hörs knappt, bra musik därtill. Japp. Hade en sån. Den valde att gå sönder. Alldeles för sönder för att man skulle laga den. Vi kan verkligen inte vara utan bil. Köpte därför snabbt en billig begagnad för att ha en bil. Den är väl okej.
Men det finns ingen längtan att bara dra iväg när jag väl satt mig vid den ratten. Sitter väl okej. Men tja. Motorn hörs inte lika mycket som jag befarade, men ändå. Dessutom är den bensindriven och kräsen. Vill helst ha högoktanigt som knappt ens finns, bara på en av stans bensinstationer. Opraktiskt. Ocharmig och orimligt tråkig. Ovant och obekvämt. Hittar bara O-ord för att beskriva denna bil.
Vi hade tänkt privatleasa en bil men priserna drar iväg något rent förskräckligt i detta ränteläge. Det var som att priserna höjdes över en natt eller nåt. Ena dan när vi kollade runt var det på ett rimligt sätt. Nu inte alls. Månadskostnaden ser inte lovande ut längre och vi skrotade tanken.
Alltså började vi återigen titta på säljesannonser för olika slags bilar. Ja. Och försökte vara förnuftiga. Tänka så klokt det nu går med det okokaste man kan köpa, eftersom värdet sjunker i samma takt som man kör hem sin bil i. Men vi kan inte vara utan bil och detta tillfälliga inköp skulle vara just tillfälligt.
Någon slags bil ska vi alltså ha, nyare och inte lika dyr i drift. Absolut en bil med den där körglädjen vi eftersöker, i alla fall lite av den.
Jo, jo nog visste vi vad som lockade i sinnet på oss båda redan innan resonemanget kommit så långt. Fast vi tittade på bil-bilder av inbillat förnuftigt slag var det inget som liksom blänkte något extra. Jag kände mig lite som när jag som barn ville ha jeans och fick hemsydda. Jeans ja. Men ändå inte. Liksom trist i varje vrå och inget extra alls. Så ja, vi slank obemärkt in på det där tyska märket vi gillar. Bara för att jämföra och kolla lite vad som fanns i någon slags rimlig prisnivå. I förhållande till annat som vi intalat oss skulle vara mer förnuftigt. Som om vi på allvar trodde att det skulle funka.
Givetvis fanns det en knallröd dröm. Givetvis. Trodde någon på allvar nåt annat? Genast satt vi där och log brett, slukade bilderna en efter en som två på en öde ö som ser skepp i horisonten. Sitter genast där och återanvänder argument som ställt till det för oss tidigare. Jamen ingen av oss röker, vi reser inte, vi handlar inte dyrbarheter (tja en och annan glasgrej men vaddå) vi dricker måttligt, vi hänger aldrig på krogen annat än för att äta nåt. Vi gillar att köra och äga en trevlig bil. Argumenten sitter lika stadigt som förr. Vips hade jag råkat (?) trycka på en knapp som gick direkt till bilfirmans ivrigaste försäljare som trots att det redan var kväll genast svarade. Vill ni boka provkörning? I morgon? Välkomna …
Okej då, ja vi ska åka och titta på denna röda dröm i kväll. Fortfarande en begagnad bil men ändå mycket nyare, roligare och troligen innehållande allt det där vi efterfrågar. Återstår bara att se om allt är som det ska med underverket i fråga och om vi åker hem med eller utan. Det vet vi inget om ännu. Det vi däremot vet är att vi redan passerat förnuftets gräns och om denna inte passar av olika anledningar letar vi snart upp en liknande som gör det. Typ så är det.

Sommarkväll

Även en sådan kan givetvis också härledas till barndomsrika minnen om man drar tillräckligt i ordet. Speciellt är det då ljus och ljum sommarkväll vid barndomsstugan när solen börjat ramla ner bakom trädtopparna efter en varm dag. En skön kväll när det inte finns någon brådska att lägga sig, för det är sommarlov och ledighet i timmarna. Ljuden gjorde sig extra tydliga när dagens alla aktiviteter stannade av. Måsar, vågskvalp och båtar som skavde mot bryggkanten och kippade mot vattnet. Spegelblank yta där den sjunkande solen skapade vackra färger.
Vissa sommarkvällar samlades både barn och vuxna på uddens största tomt. Huset som stod där i kanten av gräsmattan var stort och vackert även i mina barnaögon. Rött med vita knutar och gröna fönsterluckor. Antagligen mängder av blommor runtom men dem har jag inget minne av. Definitivt något rejält syrenbuskage för sådana fanns på alla tomter. Alla tomter beboddes också av dessa röda gamla hus med vita knutar, större eller mindre. De flesta innehöll släkten på pappas sida. Där fanns hans kusiner, morbröder och mormor i sin lilla, aningen skeva stuga. Den var alldeles speciell. Där kunde Brorsan och jag hänga i timtal och Pappasmommo som vi kallade henne, hade alltid tid med oss. Det var lågt till tak och ett rejält kliv över en hög tröskel för att komma in. Nerslitna golvplankor och en stor öppen spis i köket. Fast där hängde vi mest dagtid. Genom häcken mellan hennes lilla röda och grannens stora klev vi för att tillbringa sommarkvällen lekandes, alla tillsammans. Eller åtminstone männen och barnen. Kanske satt kvinnorna på verandan i eget småprat medan vi skränade runt i leken.
Det skulle sparkas burk. En välanvänd kaffeburk i röd plåt placerades ut på en punkt mitt på gräsmattan. Den skulle vaktas av en utsedd deltagare. Övriga skulle gömma sig så fort någon sparkat iväg burken, så långt det bara gick, för att ge alla mycket tid till att leta gömställe. Så vi sprang, i princip innan foten träffade plåten.
Därmed kom jag att tillbringa otaliga sommarkvällar liggandes bakom en buske, hukande bakom en sten, smygande bakom huset eller smalstående bakom största granen. Gärna bakom vinbärsbuskarna, mumsande röda fylliga vinbär medan letandet pågick. Det var egentligen ett dumt gömställe eftersom man brukade bli hittad snabbt där. Burkletaren gick omkring på gräsmattan och försökte leta utan att våga sig alltför långt ifrån sin burk. Det gällde att ha ögonen på den hela tiden. För ibland sprang någon fram från ett gömställe och sparkade iväg burkskrället en gång till. Då kunde alla byta plats medan den hämtades tillbaka och det kunde vara en bra taktik ifall Burkletaren hade en svag aning om var nån befann sig.
Man kunde inte bli bränd förrän Burkletaren med foten på burken högt och tydligt skrikit ut både namn och gömställe. Parades fel gömställe ihop med fel person låg man lugnt kvar. Om man anade sig hittad, när man sett en smilande Burkletare som snabbt började springa till sin burk, då gällde det att hinna på burken först och sparka iväg den på nytt. Då kunde man gömma sig igen. Men låg en fot stadigt på burken medan ens namn skreks ut i sommarkvällen var man bränd.
Det var inte alltid lätt att vara den som skulle leta och hinna på burken med foten först. Ibland blev man kvar alldeles för länge vid letandet. För det var gömma sig man helst ville. Ligga i fnissande spänning under några täta grankvistar. Hade man tur hittades både smultron och goda surblad på gömstället. Ibland hade man mindre tur och landade i hastigheten i brännässlorna. Satt och gnuggade ett svidande knä och försökte lindra med saliv. Myggen var inte heller rolig bakom alla buskar. Det gällde att vifta diskret med nån liten kvist för att bli av med myggorna utan att röja sitt gömsle.
Ibland när letandet drog ut på tiden för någon lite yngre kan det ha varit så att det fuskades lite från verandan och pekades åt nåt håll. Ibland lät sig de vuxna hittas för att kunna byta Burkletare. Det var skrik och stoj, alla sprang sig svettiga och burken var rejält tillbucklad när den tillslut plockades upp och leken var slut för den kvällen. Kanske satt man en stund i småprat innan man gick hem till sin egen röda stuga. Pappa gjorde en brasa och tände fotogenlampan, slog sig ner vid bordet med ett korsord. Drömskt tomgloende mot havet som skymtade en bit bort. Där någon mås lågflög över ytan för att snappa till sig en kvällsfisk.
Vi ungar bytte till pyjamas, borstade tänderna vid syrenhäcken och spottade bladen tandkrämsvita. Gick sedan den knarrade trappan upp till varsin säng i varsitt litet rum på övervåningen och somnade antagligen direkt. Sommarkvällen var slut, men det fanns otaliga kvar.

På bilträff

Parkeringen fylldes i sakta mak med kreativitet. Bil efter bil rullade ner för backen och blev anvisad plats att parkera skönheten på. Alla har mer eller mindre drabbats av ägarens kreativitet eller ägarens plånbok ifall någon annans kreativitet inhandlats. Det vandras runt bland alla dessa uppställda vrålåk, kanske nåt hundratal bilar, diskuteras, pekas och fotograferas. En varm sommardag med mestadels blå himmel och det blir fort varmt bland alla bilar. Det grillas hamburgare, säljs lotter och diverse grejer och folk verkar trivas.
De här bilarna är knappast några bevarade original. En gång i tiden såg de helt annorlunda ut. Numera är de ombyggda, fixade omlackerade eller rent av fått färgen bortslipad. Vi går bland bilar med tak, bilar utan tak, bilar med fyra eller två dörrar eller inga alls. Det är svulstigt, färgglatt, glittrande och blänkande i akt och mening att vara iögonfallande och spektakulärt. Somliga bilar är bulliga och stilrena, andra är spetsiga och kaxiga och en del är rent av provocerande fula. Likaväl som det målats och fixats och putsats och polerats har det också bevarats och sparats. Rosten är i det här sammanhanget eftertraktad bland en del bilägare som gjort allt för att undvika blänk och glitter eller puts.
Shabby chic är en term inom inredning och antagligen finns det en motsvarande bil-chic också. Bilspråket är fullt av termer och begrepp, mestadels engelska, sådana som åtminstone männen svänger sig med när de dyker in i diskussionen om bilen i fråga. Nåt under huven, nåt i formen, funktionen, lacken och utsmyckningen.
Jag tittar på ett annat sätt. På färgen … kvinnligt va? Det är konstnärligt lackerat så att det blir ett djup och skiftningar i färgen på en del bilar. Somliga har haft mängder med glitterpulver att strössla över sina bilar och förseglat allt glittrigt med en massa varv klarlack. Det är putsad och polerad krom i fronten på bilen eller i stötfångare, backspeglar, stora lysen. Därtill små detaljer som ögat inte hittar vid första anblicken. En liten döskalle på en antenn. En alldeles speciell växelspaksknopp, en liten båt guppar plötsligt i ändan av ett inmålat streck. Det är mönster, flammor, målade fält och snirkliga streck i tjusiga mönster. Speciellt huvkråkorna fascinerar mig. Mitt på bilens motorhuv sträcker de ut sig likt en galjonsfigur på en båt. Formade till ansikten, flygplan, vingar, emblem och allt är i regel valt med omsorg.
Sen tittar jag in i bilen, på inredningen som även den i regel är fixad och omgjord för att matcha bilens utsida. Ratten ser greppvänlig ut, mycket större och tunnare än dagens vanliga rattar. De är ofta också kromförsedda med olika detaljer och målade i för bilen lämplig färg. Liksom hela instrumentbrädan som är enkel och befriad från alla moderna skärmar och instrument. Där finns bara det som behövs.
Jag skulle lätt kunna glida in där bakom ratten, lägga i en växel och bara rulla iväg. Speciellt i den turkosblå Chevrolet Bel Air som jag hittar i raden av bilar. Den alltså.
Jag går där och fotograferar närgånget på bilarnas detaljer med min mobilkamera. Medan männen vänder på mobilen och backar flera steg, för att få hela bilen i sin bild. Vi hittade nog alla våra favoriter såg det ut som. Dessutom en del trevligt folk att prata med. Och jag shoppade också lite i ett par av Outletbutikerna som finns på området.
När vi sett oss nöjda gick vi tillbaka till vår egen alldeles vanliga och hyfsat moderna bil och åkte hem igen.

Sommarmorgon

Det finns ett poetiskt drag över ordet som andas för sig själv. Tycks ha stannat i barndomen fast den var länge sen. Sommarmorgon har inget av vuxenlivets vardagligheter i sig. Inget om väckarklockor som ringer för tidigt och att göra sig i ordning för en hel dags jobb. Nej, verkligen inte. Sommarmorgon är något helt annat.

Att vakna i ett lite för varmt sovrum alldeles av sig själv, sträcka på sig och ligga kvar och titta på taket en stund. Lyssna på flugan som surrar runt bakom rullgardinen. Kliva upp och gå rakt ut i sommarmorgonen i bara nattlinnet, stanna med fötterna mot svala betongplattor, ta steget ut i daggfuktigt gräs. Solen som ännu lämnar uteplatsen i skugga, en svag bris sveper nattlinnet mot benen. En fågel kvittrar, en humla eller två och ännu en envis fluga att vifta bort. Doften av alla blommor och grannens nyklippta gräs.
Sommarmorgon är att gå in i sovrummet för att lämna nattlinnet i en hög på golvet och bara dra på sig en klänning, eller den där svepande gröna omlottkjolen man sytt i slöjden och en t-shirt därtill. Tassa ut i köket för att bre en korvmacka eller fler och hälla upp ett glas iskall mjölk. Sedan kliva i träskorna och gå över gårdsgruset till brevlådan. Det är tyst och stilla runtomkring och alldeles soligt på den sidan av huset. I brevlådan ligger alltid en nyanländ och färsk Kalle-tidning. Med den och smörgåsarna och mjölkglaset till hammocken för att läsa. Gunga och äta, haffa mjölkglaset i farten. Tillslut liggande på rygg i hammocken med foten mot det kalla järnet för att trycka ifrån och få en trivsam gungfart. Kjolen som hänger utanför kanten sveper fram och tillbaka. Läsa sida efter sida. Tills hela Kalle är läst och Brorsan har vaknat och får ta över. Både tidning och hammock.

Sommarmorgon är all tid i världen och inga måsten skymmer solen. Bekymmersfritt och lätt att fösa undan lappen som mamma skrev innan hon åkte till jobbet. Om att rummet borde städas. Men alla vet att det inte kommer att städas alls, för det är sommarlov och lugn och ro och ingen är hemma och tjatar.
För sommarmorgon är glass i skuggan och inget att göra. Sommarmorgon är en packad badväska och cykel mot stranden. Sommarmorgon är längst ut på bryggan med fötterna i vattnet och måsarnas skrik.
Sommarmorgon är gungan under lönnen där man sitter med utsträckta ben och gungar högt medan svalorna leker ovanför. Sommarmorgon är himmel blå och allt är möjligt om man bara vill. Det är sommarmorgon. Allt annat är nåt helt annat.

Småbitar

Helgen är en jobbhelg. Är väl okej om det inte vore för att man missar ett och annat. Saker och ting har en tendens att ske på helgen och speciellt om man jobbar. Som i går till exempel. En hel busslast människor från min gamla hemstad passerade stan och en av passagerarna var min kusin. De var ute på en trädgårdsresa och hade besökt diverse trädgårdar hela dan men kvällen och natten skulle tillbringas i denna stad. Jag hade gärna åkt till samma trädgård och sedan hunnit hänga lite med Kusinen efter deras inbokade middag på hotellet. Men ja, jag jobbade. Kompenserade pyttelite med att svänga förbi hotellet på hemvägen i morse. Vi hann ses en stund i alla fall, innan de skulle vidare med bussen. Lite speciellt att stå mitt bland ens gamla hemlands språkbruk en morgon efter jobbet.

Värmen har haft oss som gisslan sedan dan före midsommar. Tydligen hade vi tropisk natt under den perioden med en nattlig temperatur på över tjugo grader. Nåt som vanligtvis inträffar i juli men knappast i juni. Somliga av oss klagar över värmen, andra klagar över oss som klagar. Säger att vi ska hålla tyst och njuta för vintern har varit lång. Jag säger att jag klagar väl om jag vill eftersom jag inte tycker om den här typen av värme. Alltså inte njuter ett dugg, bara tar mig igenom. Nu ska vi tydligen få en kallare period med mycket regn och åska. Då klagar dom som njuter av värmen så nu kanske jag kan klaga på dem?

På tal om att klaga så har vår tids klagomur Internet fullt upp med att klaga på en röd fluffig klänning som syntes på teve i veckan. Stylisten borde avskedas och personen i klänningen tycks inte ha nåt att säga till om. Att hon själv kanske gillade sin klänning är inte ett alternativ för klagarna. För enligt dem var den ful, katastrof, anskrämlig och liknade allt möjligt dom kan komma på för att håna den och ja. Typ badmössa. En klänning liksom. Tänk att ett tygstycke kan uppröra så. Speciellt kvinnor är upprörda och håller sig knappast från att uttrycka sin åsikt. Precis. SIN åsikt. Och därmed har alla som gillade fluffet automatiskt fel. Så meningslöst. Vad du än må tycka, kanske du kan låta bli att vräka ut det i diverse kommentarsfält. Säg det bara högt för dig själv hemma i soffan så känns det kanske bättre sen.

Nån vill ge mig färdiglagad mat i kväll. Jajjamen, välkommet, det tackar jag för. Speciellt mellan två jobb som denna lördag är. Jag ska vara tillbaka på jobbet i morgonbitti. I mitt jobb servar jag en annan person mest hela tiden. Vill någon serva mig däremellan är inte jag den som säger nej. Jag får mat och jag slipper laga den och sällskapet är dessutom trevligt.

Finns det nåt mer irriterande än när något slår emot inne i diskmaskinen. Ett envist rytmiskt dunkande mitt i diskningen. Nåt står knasigt och slår i varann eller den där vingen som far omkring med vattnet. Så man öppnar, släpper ut all ånga och försöker med immiga glasögon lokalisera detta något. Rättar förhoppningsfullt till nån grej, stänger luckan och diskmaskinen suckar igång igen och det är tyst … ett par sekunder, sen dunkar allt igång lika taktfast igen.

Just ja, i morgon missar jag också! Då jobbar jag hela dan medan det pågår ett trevligt trädgårdsevent som heter tusen trädgårdar och det bjuds in till öppet hus i en del privata trädgårdar. Man får trampa runt och titta på deras blommor och hur de löst saker och ting och bli inspirerad till sin egen trädgård. Sist det var åkte jag och ett par kompisar runt och häpnade över flera vackra trädgårdar i närområdet. Hade velat göra om det. Men jag jobbar då. Får nöja mig med att se bilderna på Instagram istället.

Det är två veckor kvar till semestern. För min del fick den gärna börja omedelbart. Jag har några extra pass förutom mina egna att klara av och lite kontorsjobb därtill. Jag har slut på ork och vill bara få ta det lugn och strosa in i varje dag som den kommer till mig. För att det ska kännas bättre gjorde jag en lista över allt som ska jobbas i mobilen och stryker över så fort nåt är avklarat. Då känns det inte fullt lika avlägset till den där måndagsmorgonen när jag ska kliva av ännu ett helgjobb och rusa ut i semester. Men som sagt, det fick gärna var nu på måndag.

Viktigt vetande

Nuförtiden när man undrar något är det snabbt upp med mobilen för att få svaret på nätet. Allt finns där. precis vad du vill. Sökmotorn hittar genast en uppsjö av svarsalternativ och det är bara att läsa igenom och ta till sig all information. Ibland undrar jag om man lär sig nåt också eller om det bara är lika snabbt ur minnet eftersom man ändå kan leta upp svaret lika fort igen om det skulle behövas.
Tänk tiden innan denna sökfunktion. I de flesta hem fanns det då säkert en uppslagsbok eller ett helt uppslagsverk att bläddra fram all information ur. De hette nåt i stil med Fakta, Focus, Data eller rent av Nationalencyklopedin. Tjocka böcker bundna i fina pärmar med ett visst alfabetiskt spann inombords. För att täcka upp hela alfabetet behövdes det många böcker, alla till utseendet likadana, förutom bokstavsangivelsen på ryggen.
Jag minns att mamma och pappa vid nåt skede typ månadsprenumererade på lexikon. Det kom försäljare i uppslagsverk och knackade på dörren. Med sina visningsexemplar i en rejäl portfölj. Tryckte på emotionella knappar som att barnen behövde detta för att kunna prestera bra i skolan. Där skulle vi vetgiriga barn kunna slå upp allt från stenåldern till månlandningen, till olika djurarter och växter eller orden och dess betydelse och böjning. Säkert var det just det argumentet som fick mamma och pappa att skriva på avtalet på detta svindyra uppslagsverk. Första boken fick man givetvis gratis eller till halva priset kanske. Men resterande kostade desto mer och jag minns en del suckar över dessa böcker med tillhörande räkning innan verket slutligen var komplett. Det tog sin tid. Sedan stod det prydligt uppradat i vardagsrummets stora sektionsbokhylla. Bland prydnadssaker i porslin och alla inramade porträtt och bröllopsfoton som släkten bidragit till.
Slog vi någonsin i dessa uppslagsböcker? Drog med fingret längs bokryggarna för att leta upp rätt alfabetiska spann och vinkla ut den tunga boken för att ta med den till läxhörnan och bläddra. Jag tvivlar. Kanske nån gång. Kanske bläddrade jag lite på måfå, kanske hittade jag verkligen en del svar i dem när jag behövde. Jag minns inte. Däremot minns jag att dom med sin tyngd var bra till annat. Pressa blommor till exempel. Eller släta ut nån teckning som skrynklat sig av vattenfärgen. Ner med böckerna i en hög på golvet över det som skulle tryckas till eller slätas ut och det blev rejält tillplattat. Pappa var nog den som använde böckerna för det dom var tänkta till allra mest, när han löste avancerade korsord och kört fast på vågrätt sju eller nåt. Men han grubblade länge själv innan han hämtade en bok för att kolla upp någon grekisk gud eller liknande.
Jag har ännu idag ett litet och numera föråldrat uppslagsverk i rött skinnband som står och tar plats i bokhyllan. Som jag samlat ihop till själv, för det skulle man ju göra. Ett uppslagsverk skulle man ha. Ifall man behövde slå upp nåt. Slog inte upp speciellt mycket i dem heller. Rör dem endast när jag dammar numera, men förmår mig ändå inte att göra mig av med dem. Jag har också ett vackert gammalt uppslagsverk med bara sex böcker som jag köpt på loppis bara för att de var så fina. Svarta pärmar med ett präglat sirligt mönster och det ser ut att ha varit guldkantat i de samlade sidorna mellan dessa pärmar. Informationen i dem är långtifrån aktuell men de är fina att använda i inredningen. Ställa iordning med något annat som ett stilleben på en hylla eller ett bord. Var antagligen aldrig tänkta att användas till prydnad. Men tiderna förändras och resande försäljare i uppslagsverk var sannerligen ett yrke som dog ut med utvecklingen. För då kunde man beställa sina böcker med posten. Det var så jag samlade mina små röda, via bokklubben som skickade ett bokpaket i månaden. Ett nytt tillskott till detta lexikon och en roman eller två brukade paketet innehålla. Alltså blev det ett ett samlat uppslagsverk. Samlade till och med ihop ett som hette nöjeslexikon med ett flertal böcker. Står där lika oanvänt det. Det är helt enkelt Internet som gäller.