Idag skulle det sista av golven ut. Maken hade kallat in ett gäng starka vänner och de gick in för uppgiften med iver. Några inne och rev, några ute och tog emot vid fönstret och bar iväg till slänghögen. Sovrumsgolvet var snart ute och den inbyggda garderoben som Maken använder åkte samma väg.
Tyvärr var det också nödvändigt att riva ut allt i min nyss så fina nyfixade klädkammare. Den nya garderoben skruvades isär och bars ut, golvet bröts upp därinne också.
I samma stund som sovrumsgolvet var ute ringde min telefon. Det var firman som skulle leverera en nödvändig avfuktare för att torka upp därnere. Den installerades i sovrummet och en lång plastpåse typ, löper genom rummen med den torkande luften som pyser ut genom diverse hål. Oklart hur länge denna behöver jobba. Inga golv kan åtgärdas innan det är torrt. Hur lång tid det nu än tar. Allt det där blöta i golven luktade unket och äckligt. Lukten är också kvar därnere och pyser upp till oss på övervåningen via all luft som cirkulerar där nu. Med tiden hoppas jag den försvinner för det är inget jag vill ha kvar. Morgondagen har utlovats som solig, då kan man kanske passa på att vädra en del också.
Vädret har varit minst sagt ostadigt sen i tisdags. Helgen efter det stora regnvädret fick vi en hel del sol och blåst. Men i tisdags rullade massa nya regnmoln in och ett hot om stora regnmängder just över oss igen fanns under onsdag och torsdag. Risken fanns att vi drabbade av vatten skulle kunna drabbas ännu en gång bara en vecka senare. Marken var så mättad av allt tidigare vatten att det var tveksamt om den skulle klara mer. Vi bävade. Bar ner pumpen vi köpt, såg till att inte en pryl fanns på golvet och höll andan. Det var en orolig natt jag tillbringade på jobbet. Kollade nog mobilen varje timme ifall Maken hemmavid skulle ha skrivit nåt. Han hade också varit vaken och gått ner och kollat källaren ett par gånger. Men det gick bra! Hela torsdagen var också regnfylld men det kom inga störtskurar utan bara nåt tunt och fint regn som jag egentligen funnit trivsamt. Nu kändes den bara hotfull. Jag vågade inte åka hemifrån och var ner i källaren otaliga gånger och granskade golvet. Men vi klarade oss undan nåt nytt skit. Tack och lov.
Nu får vi bara försöka se framåt.
Hobbyrummet är numera en byggarbetsplats med ett betonggolv och sovrummet är en krater och hela källarvåningen är tömd på grejer. Utom tvättstugan som är både tvättstuga och min klädkammare tills jag har en ny igen. Medan allt står där och bara torkar får jag ägna mig åt att planera för hur allt ska se ut när det väl är dags. Vad vi ska ha för golv, eventuellt tapeter, förvaring, färg … ja. Planering blir det. 2.0 blir det.
Att se framåt är väl det enda tänkbara i dylik situation? Och det mest hälsosamma. hur många drabbades av liknande i er stad? Bra att ni har vänner som hjälper till. Det underlättar säkerligen både fysiskt och psykiskt. ♥️
GillaGilla
Bara på vår gata är vi sex stycken och typ lika många på gatan som korsar vår, hela området många fler. Det är högar utanför var och vartannat hus. Hörde nånstans att försäkringsbolagen hade 1500 ärenden i varierande grad … Härligt med vänner i det här läget ❤
GillaGilla