Söndagsyrar

Vad en liten vecka kan ramla på! Redan söndag en bra bit inpå kvällen och allt som tillhörde veckan är typ historia. Jag gillar ju att plocka ut valda delar av gånga veckan och eftersom inte mycket annat inträffat tänkte jag ägna mig åt precis det en stund.

Veckans men vad fan: Ursäkta ordvalet så här i inledningen men det var precis så jag uttryckte mig när jag stod dubbelvikt över rabatten och funderade på vart de nyss uppkomna tulpanerna tagit vägen. Det var bara stubbar kvar! Där hade det mumsats hejdlöst av insmugna rådjur nån natt, som om det var ett tulpanbord ägnat för dem. Friskt ta för sig bara. Rent hänsynslöst egoistiskt skulle jag vilja påstå. Allt det som skulle ha kunna bli en vacker tulpan har dom satt i sig. Undra på att fula ord ramlar mig ur munnen och fingrarna. Jag som så hade sett fram emot tulpanerna. Usch. Blev så less att jag gick in och hade ingen lust alls till något vidare trädgårdspyssel.

Veckans energiryck: Jag har en sån där gå in i garderob. I källaren bor den. I torsdags medan jag tog en städrunda där nere började jag se mig om väldigt noga i just garderoben. Fy så trist! Och så dammigt det blir direkt, hur mycket jag än städar, av alla kläder som hänger framme. Jag har en massa smycken därinne också. Gillar att ha valda delar hängande på såna smyckesträd och på nån bricka och så. Usch så dammiga smycken alltså såg jag nu. Allt hamnade i en balja för rengöring. Men så fick jag ett helt annat slags ryck och började helt enkelt planera om hela garderoben. Jag vill inte ha kläderna hängande öppet så där. Jag vill ha smyckena instängda i ett glasskåp. Jag vill ha ett nytt golv! Istället för det målade betonggolv som är där nu. Och väggarna behöver målas om. Jodå. Jag har nu en plan, en inköpslista och en invigd Make. Så nu ska det bli ordning.

Veckans väder: Ja, det går väl knappt att prata om en gången vecka utan att ge sig i kast med vädret som är rent april april av sig. Vi har haft sol, vi har haft blåst, vi har haft regn och vi har haft snö och vi har haft varmt och vi har haft kallt. Det är som extra allt på pizzan liksom. Man tittar ut och ser vår, kommer ut och fryser som vinter. Det stormar som höst och inget känns speciellt behagligt. Som april brukar bete sig helt enkelt.

Veckans helg: Kortvecka, för alla som vardagsjobbar eftersom veckan inleddes med annandag påsk. För min del avslutas den nu med jobbsöndag så det jämnar ut sig på nåt sätt. Påsken var trivsam och långsam på alla sätt. Vi åt en massa godis och en massa god mat och såg en massa film och serier och jag stickade en hel del och läste en hel del. Lugna sköna dagar i en lunk som delvis är pandemiorsakad eftersom vi inte kan ha nåt umgänge eller aktiviteter av vanligt slag numera. Men jag tycker det är rätt behagligt trots allt. Jag har alltid trivts bäst i det där långsamma tempot. Behöver inte så mycket aktiviteter.

Veckans bok: Eller böcker nästan. Jag läser den tredje delen i Karin Smirnoffs trilogi. Den första ”Jag for hem till bror” sträckläste jag och det gick lika snabbt att plöja ”vi for upp med mor” och nu är jag alltså på god väg med ”sen for jag hem” Gillar dem verkligen, språkligt fantastiska och berättandet är raskt och bitvis både förfärande och underhållande. Det är lätt att leva sig in i huvudkaraktären och ja, det är bra helt enkelt och fast jag har en hel del kvar av trean bävar jag redan för att det ska ta slut. Hoppas på mer av denna författare i framtiden.

Veckans besök: Medan jag dammsög i veckan passade jag på att vädra med öppen altandörr. Det var dessutom för att KattGrabbarna skulle kunna ta språnget ut när det farligaste vi äger gick i gång. Båda är hysteriskt rädda för dammsugaren nämligen. Och jag mötte fyra klotrunda ögon från soffan redan när jag drog fram sladden. I ögonvrån såg jag två streck springa ut medan jag dammsög köksgolvet. Sen for jag omkring som jag brukar och på vägen in i köket igen såg jag ett streck till! Va? Ett svart streck drog iväg ut genom altandörren. En helsvart kattherre från något grannhus, vet inte vilket för jag ser honom bara hos oss. Han brukar hänga på altanen titt och tätt och våra grabbar har tydligen ledsnat på att jaga bort honom, låter honom hållas. Men nu hade han passat på att gå in också. Förmodligen för att undersöka matläget hos kompisarna. Men se där gick gränsen! För brummande dammsugare eller ej tänkte inte Musse acceptera nåt matstjälande (i hans fall rejält med sten i glashuset eftersom han minsann går in och äter hos alla andra har vi hört). Men det tycks vara skillnad på olika, inkräktaren skulle ut och jagades iväg från tomten i rask fart. Tur ändå att Musse var uppmärksam när jag inte var det. Vill inte ha nån främmande katt instängd i huset.

Veckans jag ångra mig: Och så bokade jag om tandläkartiden för andra gången. Hade ingen lust att gå dit, gör det en annan gång.