Maken kom med blommor. Det hör inte till vanligheterna i detta hus. Inte för att han är otrevlig på nåt sätt utan för att han inte riktigt ser tjusningen med blommor. Däremot kan han då och då överraska med annat han vet att jag gillar.
Men förra helgen fick jag faktiskt en bukett blommor. Först i en låda, sen byggde han ihop dem och vips stod han där med en bukett blommor … i lego! Jo just det. När blommorna är lego var det inga problem med dem. Men de är fina och de får stå i en sån gammal kristallvas som inte längre tål vatten. Så båda kom till sin rätt faktiskt.

Jag blev klar med min senaste Islandströja i början av veckan. En av de finaste jag stickat måste jag säga. Den har polokrage och är väldigt grafisk. Jag fäste trådarna och sydde ihop under ärmarna och därmed var den redo för tvättmaskinens ullprogram. Allt stickat blir vackrare efter tvätt. Det är som att maskorna sträcker på sig och krokar i varandra extra förnöjsamt och färgerna smälter ihop.

Efter tvätten sträckte jag ut den på blockningsmattan och tänkte att den kunde ligga så och torka på vardagsrumsgolvet under natten. Jo, sen har vi ju katter också. Den ena älskar att vässa klorna i det där materialet som mattan är gjord av. Den andra skulle nödvändigt lägga sig mitt på tröjan hela tiden. Fast den var blöt. Jag jagade undan dem en efter en men hittade dem där igen så fort jag tittat åt ett annat håll. Tillslut tröttnade jag och släpade upp allt på köksbordet i nån slags enfald att det skulle hindra dem. När Maken kom upp morgonen därpå möttes han av denna syn. Jag vet inte jag … men det kändes lite som om katten gav mig ett väl valt finger. Nåja, han hade åtminstone inte kloat i tröjan utan bara sovit varmt och mjukt.

Den andra ville gärna ha del av tröjan han också och passade på när jag kom från jobbet och lade mig på soffan iklädd nämnda tröja. Den är varm och skön och tydligen trivs katterna lika bra som jag själv med mitt hantverk.

Denna kalla vinter skapar vackra fenomen på bilrutan. Snirkliga mönster satt fast på rutan när jag kom ut en morgon och skulle åka iväg. Det var knappt att jag förmådde skrapa bort det där vackra. Men jag blev såklart tvungen till det om jag skulle se ut under bilfärden. Men först tog jag en bild.

Det snöade vilt igår. Snön låg tjockt i luften när jag sopat av bilen och åkte till jobbet. Halt och dålig sikt, alla körde försiktigt. Så även jag. På jobbet fick jag in bilen i garaget och pulsade mot ingången. Lämnade bara in väskan och skottade upp ordentligt utanför. Det fick jag gå ut och upprepa senare på eftermiddagen eftersom snön fortsatte trilla ner hela dan. I morse när jag slutade arbetspasset blev det mer skottning, både utanför jobbet och hemma på garageuppfarten.

Nu är det ett dylikt läge som gäller i mitt soffhörn. Ett glas vin, stickningen och så småningom antikrundan på teve.

Nu tar jag helg!