Det är äntligen november!

Jag tillhör novembermånads fåtaliga skara av beundrare. Jag verkligen älskar denna månad som av de flesta benämns som grå, mörk och trist. Ja, den är grå och relativt mörk och … alldeles underbar.
Jag får inte nog av gråvädret, helst ett rejält dimmigt sånt. När fukten hänger i nästan synliga droppar runtomkring. Eller om det duggregnar lite lätt. Det är kontrasterna som tilltalar mig. Varje nyans av det grå i kontrast med mörka mustiga färger som bruna fuktiga trädstammar, alldeles juvelgrön mossa. De få kvarvarande mörkt gula löven på träden. Drivorna av löv i mängder av nyanser på backen. Kala och spretiga grenar mot den grå himlen. Världen är liksom monokrom och sagolikt vacker i mina ögon. Och jag blir pigg och bubblig invändigt medan andra svär över mörkret och kallar allt för skitväder.
Att kliva upp i mörk morgon är det bästa jag vet. Tassa på i morgonrocken, tända ljus och koka kaffe. Sen bara slå sig ner och invänta dagsljuset i långsam takt. Det bekommer mig inte ens att behöva åka iväg till jobbet i mörker. Jag är nån slags mörkermänniska tydligen. Insvept i mörker mår jag som bäst och allt det där skarpa ljuset som andra hyllar är inte till glädje för mig.
Ändå är novemberljuset alldeles speciellt de dagar som är långtifrån grå. Solen kan lysa från klarblått även i november! Men lågt står den och långa skuggor skapar den och ljuset är svalt och behagligt. Ja. Har jag sagt att jag älskar november? 🙂 Och nu får jag njuta en hel månad.

Idag följer även vi med spänning vad som händer i det där presidentvalet. En av tevekanalerna har sänt sen i går morse med nästan enbart val-prat. De övriga återkommer till det i varenda nyhetssändning och tidningarna är inte sämre. Det är spekulationer och diskussioner och intervjuer och redovisning av siffror.
Vi håller andan lite, för även om det är långt borta påverkar det oss också. Hur det går. Det påverkar hela världen på många sätt, både ekonomiskt och ideologiskt. Själv är jag mest bedrövad över hur hatet och hotet och rasismen sprider sig. När den som kallas världens mäktigaste man och som styr det som kallas världens friaste och mäktigaste land gör vad han kan för att hota och hata. Då dras en massa människor med i samma tänk. Kan han så kan dom liksom. Det blir tillåtet att hata och bete sig och vart hamnar vi med det?
Det är otäckt och skrämmande och jag hoppas verkligen att han blir bortbytt … även om det kanske ser aningen mörkt ut just nu. Men … det är långtifrån klart ännu.

November innebär också farsdag nu på söndag och sedan Dotterns födelsedag den sista. Alltså kan vi planera för lite trivsamt firande i all enkelhet och fundera över presenter och sånt. Och i samma veva blir det dags att ta tag i julplanerandet eftersom första advent kommer innan månaden är slut. November är verkligen långtifrån händelselös.