Fick en sån lust att traska iväg på en kvällspromenad när vi kom hem efter att ha handlat. Utrustade mig med reflexer, eftersom det inte finns några gångvägar här i närheten utan det nödvändigt att gå längs med gatan. Jag vet själv som bilförare hur osynliga dessa kvällsprommenerare är och hur rädd och irriterad jag ofta blir när det plötsligt finns nån i mörkret.
Asfalten är våt med sina sjok av gula höstlöv som glada fält mitt i det svarta. Husen längs med gatan är upplysta, både utanpå och inuti. Jag går där utanför i mörkret, svartklädd och snudd på osynlig och ägnar mig åt att ogenerat titta in på livet innanför. Genom alla upplysta rum och fönster ser man bra, rakt in. Som skyltfönster där livet pågår innanför.
Det är middagstid och ingen mer än jag har gett sig ut på prommenad nu. En familj sitter redan runt sitt middagsbord, pratar säkert om dagen medan de äter nåt gott. En annan står vid spisen för att få sin middag klar och det osar från ett håll som troligen är spisen.
Teveapparaterna står på i många rum och det är lätt att se vilka program jag passerar i dessa stora skärmar. Nyheterna, barnprogram och nåt trivsamt antikvitetsprogram tyckte jag mig se skymten av innan jag hunnit förbi.
Nästan inget fönster står i mörker eftersom det lyser små lampor i en överväldigande del av alla. Även om det är mörkt innanför, längre in i husen. Det är pyntat och piffigt i dessa fönster, med identiska lampor i intillvarandra placerade fönster. Prydligt ställda blomkrukor bredvid. Gardiner i arrangarade veck. På några få ställen också alldeles opiffigt och oarrangerat, rentav stökigt. I vissa rum är det minimalistiskt kalt och stilrent, i andra pyssligt och överfullt. Vissa har placerat gardiner eller stora blommor eller annat för att skymma för såna som mig. Eller har höga häckar som skydd. I trägårdarna är det vinterstädat och en och annan har, precis som jag, hunnit med att dra sina ljusslingor. Snart gnistrar det i var och varannan buske.
Det är lite trivsamt att gå där för sig själv med allt detta liv runtomkring. Tillslut är jag framme vid mitt eget hus igen och granskar det med samma ögon som passerat alla andras. Även hos mig lyser det små lampor i fönstren och det ser faktiskt lika prydligt och pyssligt ut i dem. Det ser varmt och ombonat och hemtrevligt ut. Precis som det är. 😉 Jag går in och matar mina katter och tänder några ljus. Måndagskvällar är trevliga kvällar, speciellt när jag som nu har jobbat helg. Nu blir det middag även i detta hus. Ha en trevlig måndagskväll!