Vi har en sensommar som är mer högsommar än högsommaren själv var. Då fanns det ingen möjlighet att dricka morgonkaffet ute, nu är det varma och somriga mornar och kvällarna dessutom. Otroligt varma och sköna. Däremellan finns en alltför varm dag där jag helst inte vill göra nåt alls.
Nu är första arbetsveckan gjord och det är bara att gilla läget som man säger. Sommaren går verkligen mot ett slut och just nu är det svårt att ta in att hösten är i krokarna. Viskar lite i en fuktig morgonvind och gör sig påmind när mörkret kommer allt tidigare på kvällen.
En del av sommarblomorna börjar lyssna och sträcker sig inte längre lika gika girigt mot solen. Jag har slutat fylla på med näring i vattnet och ser att många börjar bli redo för att slängas. Det känns lika sorgligt varje år. Allt detta ymnigt blommande ska plockas bort, klippas ner och slängas. Många av sommarblommorna i mina krukor är ettåriga. Många är blommor som också skulle vara fleråriga i ett annat klimat än detta norrländska. Om jag hade ett växthus kunde säkerligen en hel del övervintras därinne. Nu har jag inget sånt, men jag behöver börja fundera över den möjlighet jag har för vinterförvaring av växter och förbereda lite.
Gräsmattan tycker att det är sommar ännu och växer på. Jag gillar att den är lite längre och klipper sällan, men nu nästan ber den om att få bli klippt. Jag kan nog inte skjuta upp det mer.
När kaffet är urdrucket denna morgon blir det en del vattnande av törstande växter och sedan ska gräsklipparen ur förrådet. Efter klippningen ska jag gå lös med sekatören på en del ställen där nån buske tagit sig för stora friheter också. Alltså inleder jag helgen med trädgårdsjobb. Det blir en bra inleding.