Det blev äntligen lite varmare och jag hade inte tålamod till nåt innesittande i går. Drack ur mitt morgonkaffe och kom iväg ut.
Trädgården har en hel del sysslor att erbjuda för en sådan lite varmare vårdag med sol och klarblått. Jag räfsade, grävde en del, fyllde på med jord och gödsel. Klippte ner torra grenar och snyggade till. Tja sånt liksom. Åt lunch i det soligaste hörnet, visserligen under parasoll men ändå.
Min plan från början var att åtminstone få det nödvändigaste gjort, på ett par timmar typ, och sen gå in och göra annat. Men efter lunchen hittade jag mer trädgårdsenergi och vips var eftermiddagen ikapp mig. Då var det faktiskt nog. Min trädgårdstunna var i det närmaste fylld och kunde dras till vägen för veckans tömning. Trädgården var redigt mycket finare än innan och själv var jag trött och orkade inte ett enda räfstag till. Det finns en hel del kvar att göra … men det får vara till en annan dag.
Istället tog jag mig an en nödvändig dusch, sedan en stund vila med min stickning och en efterehandsvisning av dagens presskonferens som jag missat medan jag trädgårdsjobbade. Inte mycket nytt på virusfronten, det pågår i allra högsta grad och vi uppmanas att fortsätta följa rekommendationerna. Det är långtifrån över … det är en konstig tid vi lever i. Men ja, det är viktigt att göra som det sägs.
För min del var ett besök på matbutiken nödvändigt men där var det en alldeles lagom mängd folk och jag var inte för nära någon medmänniska. Köerna är till synes långa vid kassan men det har bara med avstådshållningen att göra.
Jag halklade också in på blomsterbutiken. Lätt hänt. Strosade på behörigt avstånd från andra i växthuset och på utsidan bland trädgårdsväxterna och drömde om klättersosor och klematis och vackra perenner. Hm. Vi får se. Det blev inget sånt och inga frestande sommarblommor än heller. Nattfrosten är fortfarande ett hot. Jag köpte bara några påsar blomsterfrön för att kunna plocka fina sommarbuketter. Ringblommor i färgskala från ljust gult till skarpt orange är en barndomsblomma som jag gärna återvänder till. Därtill blev det svart blåklint, spännande! Och så Malva, Atlasblommor och Slingerkrasse. Har nån fantasi om att strosa omkring barfota med en svepig kjol om benen och plocka buketter … tills jag kommer ihåg det där med sniglarna. De flesta är osynliga dagtid, men ändå. Inte blir det nåt barfotaspring inte! Hoppas i alla fall kunna hålla glupska typer borta från de sköra uppstickarna så det faktiskt blir nån blomning att plocka av. (Iförd svepig kjol och nån slags sandaler.) Förra året var det en rätt så hanterbar mängd mördarsniglar. I år har jag har redan haffat fyra med spaden och därtill förpassat en handfull Vinbergssnäckor ut i skogen. Dom jäklarna kryper tillbaka men jag kan inte krasa ihjäl dem heller. Samlar dem en efter en i en hink och bär bort dem dagligen. Ett evigt slitgöra för att få ha blomstren ifred. Dom där snäcksniglarna må se harmlösa ut med sina spröt och sitt snäckhus på ryggen men icke! De är sjukt hungriga och äter vissa blommor till bladlösa stubbar i marknivå.
När jag kom hem efter detta tvättade jag händerna supernoga och lagade lite mat innan jag intog slöläge.