Närmare bestämt prick en hel vecka ny är den otroligt söta bror-son-sonen just idag. Nyfödda bebisar lämnar ingen oberörd. Allra minst en GammelFaster.
Nu har vi äntligen fått se honom och hålla lite i honom och undersöka den nya lilla krabaten som tillkommit familjen. Jag måste instämma i kören, han är sötast någonsin, visst! Och otroligt lik sin pappa. Jag minns när jag höll honom första gången i ungefär samma ålder.
Själv sov lillkillen mest hela tiden som sådär nya bebisar gör och kikade bara lite snabbt på oss med ena ögat. Han har ingen brådska, han kommer nog att hinna se oss framöver. Trots att vi bor långt bort. Vi har också hunnit få med oss ett antal bilder på underverket. Givetvis.
Därtill har vi också och överlämnat presenter av olika slag. Jag hade ju en kreativ present i form av en egenhändigt målad tavla. Samma nalle som jag målade på tavlan gjorde jag också ett mönster av till lilla tröjan jag stickade.
Nu måste vi vända hemåt så fort det blivit morgon. Vardagen kallar. Men nu är vi lite extra energipåfyllda och varma i hjärtat. Dessutom har de nyblivna föräldrarna lovat att hålla oss uppdaterade med gosiga bilder på lillkillen, i familjegruppen vi har på sociala medier. Så vi kan ändå vara med på ett litet hörn tills nästa gång vi kan åka på besök.
Månad: juli 2019
Ärad med en alldeles ny titel idag!
Jag kan från och med idag titulera mig nåt så fint som GammelFaster! Jo, jo. Så gammal blev jag i ett svep. För det låter sannnerligen gråhårigt och stappligt och synsvagt.
BrorSonen och hans Sambo fick sitt första barn på eftrmiddagen och det gör mig oundvikligt till just gammelfaster. Fast jag saknar ännu ovan nämnda attribut som tur är.
Som vi väntat på lillkillen, han behagade försena sin ankomst något. Och det har gjort att man kollat telefonen lite oftare än annars och skyndat sig till samtalstonen, bara för att se att samtalet hade inte ett dugg med nån sån stor händelse att göra. Men nu så! Nu är han här. Och så välkommen så.
Skum känsla ändå. Den där lille blonda killen som slutat vara liten kille för länge sen är plötsligt pappa! Till en egen liten blond kille. Jo att han blir blond råder det inga tvivel om när båda hans föräldrar är det med råge.
Nu väntar GammelFaster bara på att få åka och se den nya lilla människan i verkligheten. Bara fått se en bild ännu och det lilla ansiktet på bilden påminner en hel del om sin far faktiskt. Vi får väl se om det intrycket består vid närmre granskning. Jag vet ju faktiskt inget om hur mamman såg ut i så färsk ålder.
Ännu ett viktigt datum att lägga till boken. Välkommen lille vän!
Slut på friden
Ungefär så känns det när semestern är slutkörd och uppnött och använd till sista droppen. I alla fall den som skulle förbrukas i ett oändligt sjok över en del av sommaren. Det finns dagar kvar för lite spontanledigt och lite julledigt framöver.
Semestern har trots allt varit lång och behaglig och bra.
Om vädret finns det ett och annat att säga. Kanske kunde det varit nån grad varmare, i alla fall nåt som liknade sommarvärme. Och kanske kunde det regnat mindre. Men vädret är som det är och man gör bäst i att gilla läget. Jag har som sagt haft det bra ändå.
Vi har hunnit med mycket och kunde gjort ännu mer om vi hade haft lust. Vi har också hunnit göra inget alls och bara slöat runt.
I morgon börjar allvaret för min del, fast det är söndag. Ett långt dygnspass kör obönhörligt igång vid åtta i morgonbitti. Jag är hyfsat förberedd och alldeles ovan och motsträvig. Kunde med lätthet tillbringar ett antal veckor till i detta lediga läge. Försöker ihärdigt tro på sånt som att det är skönt att vardagen är igång igen och annat i den stilen. Det går inte så bra. Men det är inget att göra åt. Jag packar jobbväskan.
Resten …
Ja, ja … kom av olika orsaker av mig lite i det där med saker jag tycker om. Kör resterande bilder i ett svep. Eftersom blommor i allra högsta grad hör till saker jag tycker om får dessa tre bestå av just blommor. Alla tre.
Åtta av tio – Jag gillar den här klassiska blomformen allra mest. Ett gäng spetsiga kronblad nogsamt uppradade kring sitt centrum. Det är nåt visst med det. Därför omger jag mig gärna med kragar av alla de slag.
Nio av tio – Pelargoner hör sommaren till. En barndomsblomma. Jag minns Mormors veranda, alla hennes stora pelargoner som trängdes på fönsterbrädorna där. Jag har gärna pelargoner på altanen om somrarna. Den här mörkt röda är synnerligen vacker.
Tio av tio – Såna där klättrare som de gröna bladen bakom Petunian är jag extra förtjust i. Just den här är en ”blomman för dagen” som jag sått frön och fått riklig utdelning av. Har dem klättrandes både här och där. Det är sån växtkraft i klättrare när de slingrar ellet häver sig uppåt längs snören och pinnar och spalje’er. Förutom just den här kläättrar också några Klockrankor och Luktärt och Solöga omkring i sina krukor.
Sådärja. Räknat till tio. Går vidare i livet.
Sju av tio …
… av saker jag tycker om, inte människor eller djur.
TRÄD
Jag älskar träd. Just i det här fallet tallar. Men det är inte bara tallarna denna kärleksförklaring gäller. Alla träd av alla slag känna sig speciella. Oavsett årstid, löv eller barr eller bart. Jag älskar träd helt enkelt.
Nummer sex av tio
Nåt sött och gott är en sak jag tycker om. Vem gör inte om det? Just den här är en riktig favorit som jag fixade på midsommarafton.
En Pavlova-tårta! Marängbotten, täckt med lemoncurd och vispgrädde och en hög med färska bär eller frukt eller båda delarna. Det blir en sötsyrlig tårta som fräschas upp av de färska bären och frukten. Ibland är jag ambitiös och vispar min egen maräng och gräddar den länge i ugnen. Kokar egen lemoncurd under noggrann omrörning så inte äggulorna klumpar ihop sig.
Men man kan ta den enklare vägen till härligheten som jag gjorde på midsommarafton. Färdiga bottnar ur en förpackning, färdig lemoncurd ur en burk. Bara att vispa grädden och bygga ihop. Botten på ett fat, bred curden över och vispad grädde på det. Vräk ut mängder med goda bär eller frukt efter smak och behag och tillgång.
Det här är inget man bygger ihop i förväg och ställer på vänt. Nej, nej. Då blir marängen saggig och oaptitlig av allt fuktigt som ligger ovanpå. Det enda man ser till att göra i förväg är att ha allt som behövs, oavsett om det tillreds på eget bevåg eller köps i förpackningar. Själva tårtbygget går snabbt och lätt för att kunna avnjutas direkt 😋 Om du inte redan provat, slå till! Så himla gott.
Fem av tio
Whisky. Jo, jag gillar whisky. Den skotska sorten, därav stavningen. Amerikansk sådan stavas whiskey. Om man ska vara nördig.
Det är alltså skottsk single malt det handlar om och jag föredrar den rökig, väldigt rökig.
Man kan säga att det är en samling, liksom glasen jag dricker dropparna ur. Jag väljer både glaset och whiskyn efter stunden och humöret. Vissa sorter har jag alltid en flaska av hemma. Andra varierar. Oavsett, skottsk single malt är så gott!
Fyra av tio
Saker jag tycker om alltså. Eller snarare, sånt jag tycker om. Jag är en kreativ typ och när semestern nått ett relativt utvilat stadie blir också kreativiteten starkare och liksom krävande. Gör nåt, gör nåt, säger den allt högre och kommer med massa olika förslag på sånt jag brukar göra emellanåt. Och jag släpar kanske ut kritor och penslar på altanen och sitter där i akt och mening att skapa nåt speciellt. Den speciella skapelsen just här är alldles gömd, med mening. För den är hemlig en stund till, och det är ändå inte den som är grejen. Nej, för grejen är den där känslan av att sitta där med ett blankt ark, penslar och pennor och kritor och ge sig hän i nån slags skapande. Skön känsla. Och jag önskar verkligen att det hände oftare. Att det blev av oftare, att den där rösten skulle tjata högre även när alldeles vanliga arbetsveckor pågår. Men då orkar den inte riktigt och jag blir kav i soffan. Visserligen med stickningen ofta, nog så kreativt. Men det finns ju så mycket annat jag kan, och vill och som inte blir av. Nåja. Nu blev det i alla fall nåt.
Tre av tio
Mina stickor är nästa grej bland grejer jag gillar. Stickor är givetvis nödvändiga verktyg om man ska sticka men det behöver därför inte vara vilka stickor som helst. Verkligen inte. De ska vara av bra kvalitet och trivsamma att arbeta med. Lite olika material beroende på garnet eftersom det kan utgöra en väsentlig skillnad i hur lättsamt stickningen flyter. Man ska unna sig bra verktyg, oavsett vad man sysslar med! Då blir allt både roligare och ger ett bättre resultat.
Utbytbara ändstickor till mjuka och följsamma kablar är grejen! Det är så himla smidigt, oavsett om jag ska sticka runt eller fram och tillbaka. Jag bara skruvar på en ändsticka i den storlek jag vill använda till det aktuella garnet. Kablarna finns i olika längder och jag har också lite olika material på stickorna, antingen kolfiber, metall eller bambu. Trivs allra bäst med kolfiberstickorna som passar de flesta garner jag jobbat med. De är spetsiga och lätta dessutom. Och så enkelt om mönstret kräver byte av stickor nånstans mitt i, bara att skruva av och skruva på medan stickningen hänger på sin kabel. Och skulle ändstickorna behövas i ett annat projekt finns det stoppknappar att skruva på kabeländarna under tiden. Jo för det händer om man som jag har mer än flera stickningar igång samtidigt. 😊
Två av tio
I ”saker jag tycker om” utmaningen valde jag trädgårdstorpet som nummer två av tio. Jag gillar allt i min trädgård men denna lilla torparhörna är sommarens nytillskott och en riktig favorit. Trivsamt alla delar av dagen, även den mest solgassiga tack vare ett redigt parasoll. Katten på kökssoffan, pelargonen på bordet, den bekväma korgstolen och allt annat som bidrar till en hemtrevlig känsla. Här sitter jag gärna och läser eller fikar eller slappar. Som idag, med en trevlig bok och lite gott mums.
Det är givetvis inte helt ultimat med en kökssoffa med tygsits utomhus. Speciellt inte den här sommaren när det regnar till och från. Men jag hänger över en gammal vaxduk när molnen hopar sig. Det funkar bra. Och den håller så länge den håller soffan, loppisfyndad som den är. Trivsamt är det, hur som helst.