Vaknar tidigt i vanlig ordning och tar mig an disken som vi medvetet lämnade i går kväll efter en trevlig middag. Märkligt att det är mycket roligare att handdiska andras porslin och med havet utanför fönstret.
Sen var det kaffedags och så börjar vi se över packningen och samla ihop allt vi spridit omkring oss under den här veckan i huset vid havet. Vi åker inte förrän framåt eftermiddagen och har absolut ingen brådska men det känns ändå bra att påbörja lite. Skaffa lite koll på läget så inget blir bortglömt. När det är gjort slår jag mig ner med frukosten vid köksbordet.
Ute blåser det ordentligt igen. Det har sannerligen blåst denna vecka! Vädret har bjudit på både sol och regn men mest blåst och inte speciellt mycket värme. Just det gör inte så mycket, det har bidragit till behaglig temepratur i sovrummet.
Resten av dagen ägnar vi åt lite trivsamt bara vara, ett dopp i en varm badtunna och lite bastubad innan vi gör oss i ordning och stoppar väskorna i bilen, kramas hejdå och åker mot båten. Rätt nöjda över att få komma hem till KattGrabbarna.
Månad: juni 2019
En sista dag
Hur bemöter man den? Tja, man inleder med kaffe vid köksbordet och med att glo på havet strax bortom trappan. Några måsar simmar nära stranden i en mindre pöl som skapats av att vattnet dragit sig undan och blottar mer av botten än det brukar. Som om det varit tidvatten. Men det är bara nåt väderskapat lågvatten. Solen skiner, blåsten ser ut att jobba upp sig lite och temperaturen lockar inte till nåt uteliv än.
När kaffet är urdrucket och förmiddagen tagit över har vi några hejdåbesök på schemat. Sen handla lite mat och åka tillbaka till lånad stuga för att bjuda husfolket på middag som tack för lånet.
Packning av medhavda pinaler kan vänta till morgondagen eftersom vi inte behöver åka så tidigt. Det är alltid mycket lättare att packa ihop, ingen fundering behövs. Allt ska med liksom. Det är då det blir tydligt hur mycket onödigt som packades ner hemma. I tron att det kanske skulle användas.
En sista dag kan vara fylld av allt man inte hunnit innan, eller så släpper man det bara och konstaterar att en liten vecka är ganska kort och vips är den slut. En sista dag kan vara fylld av trista känslor över att behöva åka eller så är det mest hemlängtan som tar över. Det där med egen säng och allt. I regel lite av båda delarna. Hursomhelst tänker vi använda denna sista dag på de bästa av sätt. Tar tag i den nu.
Nostalgi
Kom in i en butik som är full av nostalgi igår. Den har inte specialiserat sig i något annat fack än att allt som säljs är gammalt eller gjort enligt gammalt tänk. Därutöver är det en redig blandning av allt. Från byggnadsvård i form av tapeter och färg efter gammalt recept eller modell, all slags skruv, haspar, krokar, spikar, lampsladdar och knappar till elsystemet. Gammalt hopsamlat eller nytillverkad av gammal modell. Ja. Den stilen. Och så diverse gamla grejer av blandat slag därutöver.
I en hörna fanns gammalt skolmaterial. Några griffeltavlor, askar i papp med nån slags mineralinnehåll, material för inlärning av läsning eller matte. Jag fastnade där. Redan förra gången jag var här och besökte den butiken hittade jag också denna låda. Men köpte den inte då. Nu låg den fortfarande där i en hög med annat skolmaterial. Barnens läslåda. Modern och klurigt uttänkt på sin tid, hysteriskt omodern och tafflig idag.
Jag minns den, från mina egna tidiga skolår. (ja, så gammal är jag) Små papplappar med bokstäver, stora och små nerstoppade och ordnade i egna fack. Även en del sammafogade ”ljud” som sj och ng och så några skiljetecken. På lådans lock, linjer i relief där bokstäverna skulle plockas ihop till ord.
Den här gången kunde jag inte låta bli den utan köpte den röda och slitna papplådan. Vem vet, kanske den rentav kommer från min gamla skola? Jag tömde påsen där alla bokstavslappar samlats och ordnade in dem i sina fack. Kände hur vant fingrarna jobbade med dem. Gamla skolminnen kan sitta stadigt. Lådan kommer att passa bra i bibblan, men mest bara vara till prydnad. Numera används mer tekniska grejer vid bokstavsinlärningen.
Möten och annat
Sist jag var här mötte jag tre stycken väldigt gravida magar. Sen dess har tre stycken bebisar kommit och nu har jag hunnit träffa dem alla tre. Fina, glada och fantastiska små bebisar som charmat mig totalt med stora ögon och äkta leenden. Såna leenden som bara riktigt små barn är i besittning av. Ingen av dem har varit upptagna av någon blygsel än utan snällt låtit tanten bli fånig och låtit henne hålla en stund. Så larvig man blir av en bebis, men det är också helt omöjligt att bli nåt annat. Tur att den inte kan tala om vad de tänker.
Vi har hitta fina saker på loppisar och liknande som vanligt. Att det kan vara så kul att gå runt bland hyllor och titta på saker som andra ratat. Det är nåt märkligt rogivande i det.
Havet är som guld ikväll. Tjockt, spegelglas som skiftar i guld och roar sig med att göra dubblett av himlen och skogen på ön mittemot. Jag kunde inte låta bli att gå ut och ta en del bilder av det där vackra. Hade jag haft en roddbåt hade jag tagit en tur.
Gick en vända runt i en bokhandel och förundrades över hur den inte längre ser ut som bokhandeln jag har i barndomsminnet. Tänk om jag kunde besöka den igen! Den här innehöll inta bara böcker utan en hel del annat. Presentartiklar, pyssel, skriva tertial, konstnärsmaterial, leksaker … så otroligt välutnyttjad liten yta som lyckats få plats med så mycket av lite.
Det har blåst ivriga stormvindar de senaste dagarna. Allt har blåst omkull och myggen har stretat och stretat men inte nått fram. Efter förmiddagens regn är blåsten som bort…trollad och därmed är det fest för myggen. Jag hade gärna satt mig därute vid det guldfärgade havet en stund. Men jag har inte lust att vara festens mittpunkt! Jag fick nöja mig med några bilder och sen gå in igen.
Det blir gott om hjärtliga möten när man besöker långtbort en kort stund. Länge sen sist, massa att ta igen och en stunds trivsamt prat och nästan all tid i världen. Tills det är dags att åka vidare i alla fall. Så många gånger jag önskat äga förmågan att förflytta mig med en fingerknäppning. För att kunna ses när jag vill, utan länge sen. Varför kan man inte sånt?
Jag säger godnatt med den där bilden jag tog, av havet och himlen och den speglade ön. Så!
Tack och hej midsommar
Det var trevligt och bra på alla vis. Nu är det klart. En annan sak som också är klar är min privata utmaning av mig själv att hålla liv i detta bloggande till midsommar. Det har jag klarat till belåtelse, kan jag se nu ungefär etthundratjugofyra dagar senare. Någon enstaka missad dag finns i kalendern men jag åker inte på något eget påhittat straff för det. Utmaningen var min och enbart min för min egen del. Vid nåt tillfälle har tekniken krånglat, jag har skrivit inlägget och publicerat men sett först dagen efter att det bara landat som utkast. Men det skrevs i alla fall och hamnade ändå rätt i kalendern när jag publicerade igen. Så det är lugnt, jag är nöjd.
Men, vad gör jag nu? Det var inget jag bestämde då i februari när jag drog igång det här. Tja, jag fortsätter väl bara. I den takt jag behagar. Troligen inte varje dag, men helst i den mån jag orkar och hinner. Den nya utmaningen måste bestå i att det endast får gå en dag mellan inläggen om det måste bli en lucka. Eftersom två lätt blir en ovana. Så vi kör väl på det. Jag rullar på.
Rövarstek
Midsommaraftonens mat blev en riktig finländsk delikatess som tillräddes under hela dagen. Rövarstek lär ska ha förhistoriska anor och varit jägarnas sätt att tillreda sin mat.
Allt började med en grop i sanden vid stranden, i botten av den sten och ett hönsnät med rejäla handtag. Redan på morgonen började vi elda i gropen, ovanpå hönsnätet och elden jobbade på i minst tre timmar. Köttet var två rejäla bitar, en nötstek och en grisstek. Man kan ha lamm också. Dessa hade kryddats och fått ligga och dra i sig smakerna i kylen nån dag. Sen ner i stekpåse, hårt inlindade i aluminiumfolie och därefter i ett tygstycke typ en bit av ett lakan eller liknande som knöts ihop ordentligt. Det får inte gå hål på köttpaketen under tillagningen.
Sen lyftes glöden ur gropen, där kom handtagen till användning. Och all glöd hälldes i skottkärran en stund. Skyfflade ur det sista för att få stenen i botten fri. Sedan tillbaka med gallret i gropen med köttknytena på. Dessa blöttes också ner för att inte tyget skulle brinna. Sedan packades en massa sand tätt över knytena. Sedan hälldes den tillvaratagna glöden tillbaka över sanden och ovanpå detta en ny brasa som fick brinna i minst fyra timmar. Medan köttet sakta tillagades därnere under alltihop.
Tillslut var det bara glöd kvar av allt eldande och det var dags att lyfta ur köttet. Återigen med hjälp av handtagen, glöd och sand skakades av och köttknytena lyftes tillslut över till en plåt. Tyget var svett och bränt men när det vecklades ut och folien skalades av möttes vi av en fantastisk doft! Köttet hade en lite bränd skorpa som vi tog bort och där under den fanns ett mört och smakrikt kött som föll i bitar bara vi nuddade det med en gaffel. Behöver jag säga att det var en suverän måltid? En tidskrävande matlagning, väl värd besväret.
Godmorgon midsommar!
Sitter ute med kaffemuggen i terrassoffan sen tidig morgon och njuter av svalka och sommar. Sovrummet har varit varmt i natt och vi väcktes tidigt av att ett rejält åskväder small runt knutarna. Nu har det blåst förbi och dagen ser ut att kunna bidra med sol och en del svalkande moln.
Nu är det bara fågelkvitter och skriande sjöfåglar längs stranden. Och det kommer att brytas av en och annan båt som ska förbi, vidare ut i skärgården. Och här på stranden pågår tidiga förberedelser för kvällen.
Det sprakar redan en brasa i en tidigare förberedd grop. Där ska det eldas hela dagen för att värma upp de ilagda stenarna. Efter det läggs en välinlindad köttbit ner för att långsamt stekas till njutbar mörhet. Rövarstek står alltså på menyn i kväll. Med andra givna tillbehör som potatis och sill givetvis.
För egen del består föreberedelserna helt enkelt i att hänga ut kvällens klänning för att låta havsfukten släta den fin. Makens Mormor sa alltid ”häng ut den i fukten!” när jag viftade runt med nåt skryngligt plagg. Jag hörde hennes röst i huvudet när jag skakade fram klänningen ur packningen nyss. Så nu hänger den här i fukten och den är redan lika slät som om ett strykjärn jobbat hårt. Allt medan jag sitter bredvid och bara dricker kaffe. Hon visste vad hon snackade om.
Om jag orkar slåss med myggen kan det hända jag går en promenad för att plocka lite blommor under förmiddagen. På min lott står också kvällens efterrätt, men jag gjorde det enkelt för mig och köpte färdiga grejer att slå ihop till en tjusig midsommarPavlova.
I övrigt tror jag det blir bastu, trevligt sällskap och en allldeles utomordentlig midsommarafton. Hoppas även din blir fin! Trevlig midsommar.
Myggigt
Suttit ute större delen av kvällen och brottats med myggen. Har tyvärr inte min nya kompis theracell med mig. Det borde jag ha haft. För det är verkligen en myggrik sommar i år och det är ena ilskna och stickiga jäklar som hugger hastigt och snabbt.
Alla sitter och viftar omkring sig och luktar myggmedel. Och myggbetten ökar i antal.
Väderapparna inför morgondagens midsommarafton är oense. Ska det vara sol eller rentav en del regn? För myggen verkar det kvitta. Dom är lika ivriga oavsett väderläge och kommer att ha en riktig högtidsdag i morgon när finaste sommarklänningar ska tas på och alla sitter ute halva natten.
Undra på att det var glest och utsålt i myggmedels/myggjagar-hyllan på affären vi var på idag.
Och värmen har gjort att dörren stått öppen, nu när lampan är släckt för att sömnen ska ta vid är det ett evigt surrande någonstans i huset. Det kommer att räknas in fler myggbett i morgonbitti! Var så säker. För när vi sover slår de rackarna till och kalasar på de där ställena vid vrister och fötter där det kliar sommintebsivast av betten. Eländiga kryp. Jag kanske firar inne i morgon.
Dagen i bilder
Dagens semesterkrafs
- Inte sover jag så länge ändå! Nånstans genom tiderna gick jag helt obemärkt från att vara en kvällsmänniska som kunde vara vaken hur sent som helst, till en som gäspar trött redan vid tio om kvällarna. Som också därefter kliver upp vid sju och är pigg. Oavsett ledighet. Behöver ingen sovmorgon, har hellre en långsam och lugn start i tid när sommarmorgonen är som bäst.
- Fick bästa sms-meddelandet strax efter nio. Jag hade paket att hämta på stället där paket lämnas ut. Fyra nya Muminmuggar är i min ägo! Jag förhandsbokade dem för över en månad sedan och dessa har varit lite extra omdiskuterade. Sägs vara slutsålda redan (från fabriken). Motiven är också helt annorlunda från förr i en speciell teknik. Hämtade från en ny animerad Muminfilm. Annorlunda och skiljer sig rejält från de övriga i samlingen, men himla fina.
- Haft mycket att göra hela dan och är väl knappt klar än, men det blir nog väl.
- Fick igång gräsklipparen alldeles själv igen! Andra gången den här sommaren. Måste ha hittat det rätta knycket. Klippte inte överallt den här gången heller. Prästkragar blommar fint överallt eftersom jag tillåtit dem att ta över. Fast jag plockade en fin bukett att ta in först. Sen kunde jag klippa ner en lite större yta. När de blommat klart kommer jag klippa ordentligt överallt.
- Mozart har varit min ledstjärna även idag. Tack vare honom fick jag det mesta på listan gjort som planerat.
- Morgondagen är en resdag. Hemöver ska vi, för att fira midsommar på en trevlig strand med trevligt folk. Hus och hem och katter tar Dottern hand om under tiden.
- Det var nog allt för idag. Bara skivan nått sitt slut låter jag bli att vända den till nån B sida och stoppar mig själv i säng. Där kommer jag att checka av i minnets listor innan sömnen tar över. Det brukar vara ett bra sätt att säkra att allt är där det ska.
SILEO 