Blandade känslor irrar runt och är varken det ena eller det andra men snurrar på i alla fall. Och kan inte bestämma sig utan tycker lite både och hur det än vrids. Inget blir bättre av det.

Intensivt är precis vad det blir ibland när fler grejer av olika slag envisas med att komma samtidigt. Nåt slags val eller försök att synkronisera allt ska till och ändå är det bara alltför mycket.

Krystat resultat kanske när en lämplig sak ska fixas med kort varsel. Fantasin är begränsad på grund av tafflig framförhållning och griper efter halmstrån som nöjer sig för lätt.

Om nåt annat var möjligt istället för helt omöjligt skulle jag verkligen inte alls tycka ett endaste dugg om nån vardag.

Tja, det är av gammal vana mest. Jo, och ändå tittar jag, fast inget längre riktigt griper tag i nån intressetråd.

Retar mig på tjatiga typer som envist försöker kränga ut nåt jox och störande, påträngande tar sig an min tid som om den var deras att förbruka.

Inser att större delen av den lilla delen som finns att tillgå måste ägnas åt sånt som är hur trist som helst men ändå gör tillvaron rätt mycket bättre.

Ibland hinner inte förnuftet få ett ord med i laget och det är bara att hacka i sig konsekvensen av nåt man tydligen inte tog sig ur på nåt snyggt sätt. Det är då man ägnar onödig tid åt att tänka om inte om, utan om ändå om liksom.

Ett helt medvetet tilltrasslat svammel kan emellanåt roa en ordbrukare.