Man kanske kan säga att vi får betala för de där osannolikt varma dagarna vi hade i februari. Det är så kallt och blåsigt att jag drog fram vinterkappan igen. Och frös i alla fall. Typ vinter!
Jag fick brev från kommunens sophämtningstjänst förra veckan. Dom tror att det är vår. För i morgon ska trädgårdstunnan tömmas för första gången. Turligt nog hade jag den redan halvfull. Men jag tvingade mig ändå ut i kylan för att klippa ner lite fjolårsväxtkighet och räfsa ihop tillräckligt med vinterskräp för att fylla tunnan med kvistar och gamla löv och utdöda höstblommor. Därmed drog ner den till vägen och skyndade mig in.
I värmen borde tilläggas. Men nja, det är att överdriva. Vi var nämligen osmarta nog att dra ner värmeläget på pannan medan våren lurades. Då gassade solen rätt in och skapade en sån sommartemperatur inne att jag blev grinig och gnällig. Lagom tills pannan ställt om hela husets värme till behaglig slog vintern till igen. Så nu har vi skitkallt och får gå i raggsockar och tjocktröja för att inte frysa. Medan vi grunnar på det kloka eller okloka i att öka på pannan igen. Det fattar man ju hur det blir. Precis. Då slår solen naturligtvis till igen. Vi avvaktar, tänder en massa ljus och klär på oss istället.
Men just nu ser prognosen inget vidare ut, i alla fall inte om man är sugen på vår. Gilla läget. Och violerna jag köpte för att göra vårfint vid trappan, de får klara sig i sina tråg ett tag till.