Det är lördagsförmiddag och här sitter jag ännu i morgonrocken och har inte kommit nån vart. Kaffet är urdrucket och Maken har redan åkt iväg på nåt eget ärende. Jag har inga som helst planer för dagen och sånt är oerhört trivsamt i min värld. Jag behagar göra vad som faller mig in och just nu är det att bara ta det lugnt i morgonrocken.
Katterna gör också vad som faller dem in och har varit av ”typisktkatter” art i natt. Gårdagens snöslask bidrog till att ingen av dem ville vara ute speciellt mycket. När kvällen kom hade vi en sovande katt i en stol och en som ivrigt sprang före mig ner till sovrummet. Jag misstänkte vad det skulle kunna leda till, men hoppades ändå att katthjärnorna hade tillräcklig koll på väderläget för att ge sig till tåls till morgonen. Icke!
Klockan var bara strax efter ett när den där som somnat så skönt i sängen mellan oss vaknade till infall. Och började promenera omkring i sängen. Över mig. Så att jag vaknade. Föste ner honom i golvet efter att han trampat omkring vid mina fötter en längre stund. Han höll sig därefter tyst tillräckligt länge för att jag skulle somna om. Sen började han jama. Sånt går inte att stoppa. Jag tog mig ur sängvärmen, gick upp och släppte ut både den ena och den andra. Tillbaka till sängen. Kunde inte somna om och alltså hörde jag, hur den där som kan öppna dörren själv gjorde ett inbrytningsförsök. Dörrhandtaget skallrade högljutt i det tysta huset och eftersom jag ändå var vaken gick jag korkat upp igen, och släppte in! Trodde han skulle vara nöjd så för i natt. Icke.
Klockan fyra kom han ner och tjatade oss vakna igen. Maken förbarmade sig den här gången. Men han var smart nog att bara släppa ut och inte in nån annan. Båda fick stanna ute. Dryga är bara förnamnet på dem så här års. Det blir bättre när våren verkligen fått fäste och låter nätterna bli på varmare sidan. Då stannar dom där typerna ute och vi får sova hela natten. Visst, vi får skylla oss själva som släpper in alls om kvällarna. Vi är liksom ägda. Av egen fri vilja.
Det finns mycket jag skulle kunna ägna dan åt, jag hade en plan för min nya ryggsäck. Men det där snöblasket alltså. Nej, det lockar verkligen inte till nån utevistelse. Jag stannar inne och stickar lite tror jag. Så får det bli!