Det där med garn

Jag blir alldeles lycklig av att kliva in i en hel garnbutik, eller hitta garnhyllan i en diversebutik.
En större eller mindre mängd garn får det att nynna i sinnet och jag vill bara ha, typ allt! Kan klämma och känna på nystan efter nystan och fundera på diverse sorters projekt det skulle kunna bidra till. Till och med via nätet hänger jag vid garnförsäljning och suktar efter allt fint på bilderna.
Jag har mitt eget garnstash i en byrå i bibblan hemma. Det blir liksom oundvikligt så att nåt extra nystan slinker med när jag egentligen köper till nåt annat. Och det blir garn över från i princip alla projekt, ibland impulsköps det när jag står där vid garnhyllorna och ibland får jag garn av andra garnentusiaster. Allt detta läggs på lager tills användningsområdet faller på. Och det gör så när det minst anas, fast det redan sitter flertalet stickningar på flertalet stickor i stickpåsar och korgar hemma. Man kan ändå alltid påbörja en ny. Jag har ingen begränsande regel där. För förr eller senare blir allt faktiskt klart.
I byrålådorna finns nu en massa roligt som bara väntar på det där rätta mönstret och jag drar ut en låda ibland, och bara plockar bland nyastanen en stund. Känner mig rik och förnöjd över min gömma.
Bibblan hemma huserar nu både böcker och handarbetstillbehör i en oanad mängd. Om rummet bara var aningen större skulle jag få in en hylla till och bygga kuber där jag färgkoordinera min garnskatt. Och jag skulle bra gärna också släpa in en gammal chiffonje om det fanns plats. En sån där hög vacker byrå med stora lådor där garn och tyg kunde bo och så bakom den där fällbara luckan skulle man hitta alla de där smålådorna. Fyllda med spetsar, fina band, sytråd, nålar, stickor och tillbehör, pärlor …
Jag har för litet hus!