Större delen av helgen har tillbringats på jobbet och inte mycket annat fick därmed plats i en liten helg. Vi hann med att klämma in ett födelsedagsfirande när jag kom hem på lördagen. Svärsonen fyllde år och vi bjöds på gofika. Resten av lördagen blev av stillsam hemmasort.
Söndagen tillbringades därefter i sin helhet på jobbet, ända från morgonen tills i morse när jag åkte hem.
Hela måndagen har varit av extremt segt slag. Antingen är det en rejäl latmask som tagit över eller så har jag fångat nån bacill. Som gör huvudet tungt och otympligt och allt annat ovilligt att ta sig för med nåt.
Jag föll för frestelsen och lade mig på soffan, letade upp en film och nånstans i halva vaknade jag av min egen snarkning. Fräscht. Ingen aning om vad filmen handlade om, så jag stängde av. Jag letade istället upp nåt enkelt att äta och återvände till soffläget. Där befinner jag jag mig stabilt fortfarande. Med tanke på snön som är ymnigare än önskat där ute så stannar jag i utvald position. Jag tror vi halkat tillbaka till början av januari eller nåt. Snön har inga planer på att ge sig heller.
Det där med mitt soffläge innebär att Maken kommer att få typ Oboy till middag efter sin arbetsdag. Men jag vet dels att han och kollegan mumsat en massa våfflor på jobbet och dels att han har planer senare. Övertygad om att han löser matbekymret själv och även skaffar hem lite mjölk på samma resa. (och kanske nåt ätbart till sega frun) Alltså segar jag vidare resten av dan och hoppas på ett lättare huvud till morgondagen. Har inte tid med nån seghet då.