Nu är islandströjan klar! Och jag saknar den redan … arbetet med den alltså.
Så rolig stickning har jag nog aldrig haft! Varje ledig stund har varit fort ner i soffhörnan och ta tag i tröjstickningen. Jag var därmed helt klar med det mönsterrikliga oket i torsdags när sista blogginlägget för knitalongen lades ut. I det fanns info för halsringning och övrigt avslutande arbete. Som trådfesten, att vända tröjan ut och in för att tråckla bort alla trådar som lämnats när en ny färg lagts till eller när en färg avslutats. Det blir ändå en del trådändar trots att färgerna löper med varandra på baksidan så länge de är i användning. Med ullgarn kan man också skarva ihop ändarna när ett nystan är slut så där finns inga trådändar. Under vardera ärmen fanns också ett hål från sammanfogandet av de separat stickade delarna. De skulle också sys ihop givetvis. Behöver inga lufthål i tröjan.

Den här knitalongen har varit rolig eftersom den fick mig att verkligen testa att sticka en islandströja. Det har jag varit sugen på länge. Jag har stickat tröjor förr av varierande slag. Och är så pass hemma i stickandet att jag utan problem kunnat sticka tröjan helt för mig själv, med hjälp av mönstret. Men en del tips och trix har jag givetvis snappat åt mig tack vare det här. Bara en sån sak! Dessutom en massa inspiration till kommande tröjor när alla andra lägger upp bilder på sina mästerverk. För givetvis kommer jag att sticka fler!

När ett mästerverk är färdigt måste det givetvis dokumenteras på alla möjliga vis!

Och det sista jobbet består i att tvätta och spänna ut. Tvätta i ljummet vatten med specialtvättmedel för att göra ullen mjukare och mindre stickig. Och sen spänna ut plagget liggande plant för en perfekt passform. Det gör också mönsterstickningen slätare och mer sammansvetsad. Nu väntar jag bara på att det ska torka så jag kan använda den. Och under tiden planerar jag färger till nästa. Dottern har lagt in en beställning. Dessutom är jag sugen på att sticka en kofta av samma art också. Vintern är lång! 🙂