En av böckerna jag läste på semestern handlade om just böcker. Huvudpersonen, en bibliotekarie med bokhandlardrömmar och därmed var bokreferenserna många genom hela boken. Författaren inledde också med sin egen, högst personliga syn på böcker, läsning och läsplatser. Jag är delvis enig med henne om var det är trevligast att läsa, men har givetvis egna favoritställen likväl som ställen där jag sällan sätter mig och läser.

I sängen: Mitt inne i en riktigt bra bok kan jag längta efter att kunna gå och lägga mig och få läsa vidare. Förr, i yngre dagar, kunde jag läsa mig igenom halva natten innan jag tvingade mig att slå ihop storyn och släcka lampan. Nu, i äldre dagar, somnar jag snudd på direkt jag öppnat boken, hur bra den än är. Hinner läsa ett par, max tre sidor men sen börjar jag nicka till och tappar handlingen. Ibland tappar jag rentav hela boken. Så nej, sängen är ingen vidare bra läsplats. Det är också uteslutet att använda sängen för läsning övriga tider på dygnet av samma anledning. Jag somnar.

I soffan: Nja. Lätt hänt att jag hasar ner i liggande ställning även där och då vet vi hur det går. Dessutom kan teven bli en frestelse som får mig att lägga undan boken och zappa runt i stället. Nä, jag läser sällan i soffan.

I bibblan: Givetvis! Eftersom jag faktiskt har ett eget litet biblioteksrum hemma, trivsamt inrett med en skön fåtölj, fotpall, en tickande klocka är det såklart en favoritplats för läsning. Det finns också möjligheten att lyssna på musik där om jag vill, fast jag nog föredrar att läsa i tystnad. Men musiken behöver nödvändigtvis inte vara av något stökigt slag. Fönstret kan stå öppet om det behövs, eller så tänder jag en massa ljus. Runtom mig i hyllorna finns fler böcker att läsa men framförallt så luktar det böcker och papper därinne och bara det är inspirerande nog.

Utomhus: Läser jag gärna under de årstider som det är möjligt. Någonstans i trädgården alltså. Jag bär aldrig med mig nån bok till något annat utomhus. Eftersom jag inte är någon solare blir det inget strandläsande heller. Hemma i trädgården finns mängder av ställen att slå sig ner för läsning. Givetvis i skuggan där det fläktar bra. Lövprassel och humlesurr och sånt förhöjer känslan. Hammocken är en frestande plats men där blir det ingen vidare läsning eftersom jag … just det. Somnar. I altansängen däremot, det är visserligen en säng, eller en så kallad dagbädd. Men den är ändå min favoritplats att läsa på utomhus. Det är ytterst sällan jag lägger mig ner och läser där fast det går (för då somnar jag ju). Bullar istället upp med kuddar för att sitta riktigt bekvämt och avslappnat. Sängen står skyddat och bra och har en trivsam sänghimmel så att det blir ombonat och mysigt. Utom när solen gassar in över hela altanen, då blir det för varmt och för ljust. Men medan solen är upptagen på annat håll är det en utmärkt plats där också katterna får plats samtidigt. De är sånt trivsamt läsesällskap oavsett var jag väljer att läsa. En sovande katt är fenomenal på att bidra till stämning och lugn.

Jag blir lätt helt uppslukad av den bok jag läser och bär den liksom med mig i sinnet när jag inte läser. Och längtar efter stunderna där jag kan få läsa i lugn och ro. Av någon anledning har jag väldigt svårt att komma ihåg titel eller författarens namn på den bok jag är mitt uppe i. Först när jag läst ut den kommer jag i håg vad den hette. Den jag pratar om i början här hette ”Den lilla bokhandeln på hörnet” och skrevs av Jenny Colgan.