Borstade katterna häromdan. Båda lossar massor av hår i värmen och det mesta sätter sig oprydligt på våra kläder och möbler. (tejproller är en kär vän) Fick ur en hel del ur pälsarna vid borstningen men det där skulle behöva upprepas dagligen eller typ en gång i timmen.

Grävde upp två rosor som var mer än lovligt klent byggda i våras. Lät dem bo i kruka nån vecka för att se om de kunde rota om sig. Det kunde de! Planterade om dem på varsin ny plats men hade ingen aning om vem som var vem. Men nu vet jag, för båda växer och frodas på sin nya boplats så tillvida att de också blommar redan! Trots dessa förflyttningar. Imponerande. Överst NewDawn och under Awakening. Samma färg, samma bladverk, klätterosor båda, men ändå så olika när de slår ut och visar upp sin prakt!

Jo, regn fick vi tillslut. I dagarna två, så både växtlighet och vattentunnor fick nog. Mer vatten än jag kunde ta vara på tyvärr. Men regnet gjorde inget för temperaturen. Inte det minsta. Lika jäkla varmt och kvavt ändå. Hög luftfuktighet och allt var klibbigt och kletigt. Nu är regnet redan glömt och det är sol och värme igen och den där luftfuktigheten fick vi behålla. Känns som att kläderna angjorts vid kroppen med någon slags klister.

Luktärterna kämpar på och jag bär därför in små doftande buketter dagligen. Men den vill ha massa vatten och en del näring! Och det får den så gärna, jag vill ju ändå ha mer blommor.

Garaget fick sin städning som brukligt är under semestern. Där var något svalare därinne än ute och till en början verkade alltså det tilltaget som en bra idé. Men snart var det redigt varmt och svettigt i alla fall. Men bra blev det! Och fort jobbade vi trots värmen. Nu är det (nästan) var sak på sin plats, för en stund i alla fall.

Jag hade en tid bokad för blodgivning på semestern också. Går glad i hågen på de där bokningarna, eftersom jag i regel mår suveränt när jag går därifrån. Så även denna gång! Och det beror inte på go-frukosten jag bjöds på eller Rörstrand-muggen jag erhåller i premie. Kroppen känns så nöjd efteråt. Liksom lätt och svävande bubblig. Så även sinnet, över att göra något bra. Speciellt när det anländer ett sms nån dag senare att det jag gav kommit till nytta för någon som var i behov av nytt blod. Då känns det givetvis ännu bättre! Bra att hålla i minnet när magen knorrar över intaget av järntabletter. Men den får knorra! Jag vill ju givetvis ha något bra att ge bort och boostar därmed på med ordinerat järn inför nästa gång så småningom.

I år har jag gått all in för solceller i trädgården. Har haft en del varje sommar sen de blev populära visserligen, men nu har jag dem både här och där och lite till. Brukar såna där vanliga somrar också tända vanliga ljus i lyktorna. En trivsam procedur framåt kvällskvisten (åtminstone när kvällarna börjat bli mörka igen) att tassa runt och tända ljus i lyktor här och där att möta skymningen med. Fint och trivsamt, men med tanke på eldningsförbuden i år har jag naturligtvis låtit bli riktiga ljus utomhus och är extra glad över solcellerna som tänds en efter en när det mörknar. De sköter sig själva dessutom och jag slipper gå omkring och blåsa ut nåt innan jag går in för natten.

Den där bilen vi gärna tuffar runt i bidrar inte med nån vidare svalka trots att taket är nerfällt och det blåser rejält i farten. Solen gassar hett ovanifrån och motorn pustar ut extra mycket värme mot fötterna. Den svalka som vindbruset kunde bidra med minimeras kraftigt och därmed minimeras också bilturerna. I alla fall dagtid. Däremot har det varit himmelskt att åka iväg i sen kväll när solen gett upp och en aning svalka anlänt.

Morgonkaffet är det bästa kaffet sägs det och jag håller absolut med. Den av oss som kliver upp först sätter också på kaffet snudd på omedelbart. Sen dricks kaffet där det behagar vara svalast, där det fläktar mest och dit solen inte når. Altanen kan vara just den platsen vissa mornar. Ofta får vi sällskap av keliga KattKillar också, som tillbringar alla nätter ute och blir väldans glada när Folket vaknar. Mest för att det också serveras frukost då.
Så där sitter vi med kaffemuggarna, kollar igenom de där sociala medierna i varsin mobil och funderar över hur dagen bäst kan spenderas. Det är bra trevligt med semester!

Värmen klär mig inte! Jag var ut en kort vända i morse, sen stängde jag dörren och drog ner husets alla mörkläggande rullgardiner. Städade lite medan det var möjligt att röra på sig och när det blev för varmt passade jag på att städa tvättstugan nere i källaren i stället. Långsamt och omsorgsfullt i det ljuvligt svala.
Efter det unnade jag mig en vila i den gamla soffan jag envisades med att pressa nerför trappan i vintras. Exakt just med sådana dagar som idag i åtanke. När värmen dallrar runt knutarna på värsta vis.
Så där satt jag i soffan och hade det bra en lång stund. Innan jag gick tillbaka upp i värmen och gjorde färdigt det som påbörjats. Fick med mig en katt ner i svalkan när jag var klar. Märkligt med de där Tassarna egentligen. På vintrarna när de knappt går ut alls tillbringar de gärna oceaner med tid sovandes i källaren då det är minst sagt kylslaget där nere. Men nu, när de kommer släpandes i tunga steg och söker skugga och svalhet överallt vägrar de gå ner! Kan funka med sällskap, så när jag ändå satt i soffan kunde Pancakes tänka sig att sova svalt en stund. När jag reste mig för att gå upp igen tittade han på mig med ”är du inte klok” blicken och rullade om sig för att sova mer.
Men jag var hungrig. Hade med mig fläkten in i köket när middag skulle tillverkas. Det här är ett välisolerat litet hus och har det väl värmts upp är det svårt att svalka ner det igen. Så snart vi ätit flydde vi värmen till varsitt svalare håll. Varför sitta och ha det O-bra när det går att ha det bra? Maken gick till garaget där han har både soffa och teve och jag tillbaka till soffan i källaren. Där slog jag igång en film i den gamla dator som inte duger till annat än filmvisning av dvd-format och sträckte ut mig ordentligt. Försökte övertala Musse också. Bar ner honom och snackade om svalt och skönt men han sa bara ”Nääee” och gick upp igen.
Nu har det äntligen slutat gassa sol och sprida värme och kvällen är otroligt skön. Blomstren har fått en skvätt dyrbart vatten och själv har jag fått en skvätt vin och njuter av att sitta ute. Alla rullgardiner är uppdragna för att alla fönster ska kunna öppnas och göra innemiljön aningen behagligare. Det ska visst vara varmt i morgon också. Tja, låt det vara så då.

Jag har verkligen lyckats komma snabbt in i semesterläget i år. Eller vad sägs om att jag redan läst ut en bok och är halvvägs in i nästa? Eller att jag unnar mig en tupplur i hammocken varje eftermiddag? Eller att jag tar dan precis som den kommer till mig?
Som idag. Först drack vi morgonkaffe i den skuggbelysta paviljongen. Den är som bäst på mornarna och som sämst på kvällarna så länge solen har den i förvar. Sen räfsade jag faktiskt lite. Gräset är torrt och skräpigt, björkarna kastar ut torra och gula löv och det räfsade jag ihop och föste ner i trädgårdstunnan. Upptäckte också hur torra en del blommor var i sina krukor och gav dem en del vatten.
Sen klev jag in i duschen och därefter i något fräschare plagg och snyggade till mig lite. Vi hämtade upp Dottern och åkte till stan. Där var i princip bra vi. Alla andra ägnar sig åt sol och bad på närbelägna stränder. Jag gillar visserligen att bada, men inte i flock! Alltså håller jag mig ifrån stränderna, i synnerhet medan solen gassar som värst.
Vissa av butikerna bjöd på luftkonditionering, där var det trivsamt att vara. Vi strosade omkring mest, lite hit och dit. Handlade inget särskilt men lite smått. Eller mer stort i Makens fall, för han gick plötsligt omkring med stora kassen full. Hungriga blev vi också. Löste det med ett besök på den nyaste restaurangen i stan, den med mexikanskt. Där åt vi kryddstarkt och gott och blev redigt mätta.
När vi kom hem igen tillagade jag varsin islatte till oss och unnade mig en liten whisky därtill. Satt i den skuggade hammocken och fick sällskap av en katt och slumrade till en stund också. Men efter ett tag blev värmen, trots skuggan, överväldigande så jag gick in. Ner i källarsvalkan och slog mig ner i soffan där en stund. Lät kroppen coola ner lite. Helt underbart och rätt svårt att överge men jag tog mig trots det upp i värmen igen.
Nu är det kväller, vi har ätit en enkel middag och det börjar äntligen svalna av en del. Så pass att det går att vistas ute igen så jag drog med mig datorn och hittade en bra plats. Det är nu man borde ha haft något att bada i. Men jag orkar inte ta tag i det och åka till något badställe. Hur skönt det än vore med ett kvällsdopp.
Där gick veckan mot sitt slut. Tror nästa blir minst lika bra.

• nådde jag vägs ende. Jag bar med mig den hårt hoprullade trasmattan ut från jobbet, slog ut den i en lykosvepning och den rullade rakt ut i evigheten av ledighet. Jaja, jag vet. Väl metaforiskt. Jag har semester helt enkelt! Gårdagens dygnspass, som avslutades i morse, var det sista på ett tag och ledigheten är relativt orörd ännu och känns därmed som en evighet. Tills jag klivit iväg på den där utrullade trasmattan och inte längre kan se var den börjar …
• köpte jag en flaska bubbel av rosa slag att fira denna nyinkomna semester med. Den har stått på kylning hela dan. Öppnad gubevars!. Och är nu … tom. Jag har ägnat mig åt den i princip hela dan sen jag kom hem med den. Så där i omgångar, sippande och njutande.
• har solen gassat från relativt klarblått. Det innebär också varmare temperatur än jag gillar men jag har också skuggat ställen jag kan vistats i under dylika dagar.
• somnade jag en skön stund i min hammock med en katt i knävecken. Alltså där under lönnen kommer jag att tillbringa mer än en stund under denna semester! Det lovar och svär jag.
• köpte jag, dagen till ära … (det finns  bra ursäkter och så finns det dåliga …) ännu fler blommor … Dessa ska planteras i befintlig rabatt och plats finnes. Ogräset är rensat (i solgasset vill jag betona) och jag har provplacerat krukorna för att känna efter hur jag vill gräva ner växterna. Blir nog bra det där!
• bestod lunchen av sill och potatis och övriga tillbehör. (läs: snapsen) Jag minns en gång när vi tillbringade semestern i stugan som Makens Mormor ägde. Jag älskar sill och potatis med alla slags tillbehör och hade dukat upp en rejäl sån tallrik. Färsk potatis och lax och skagen och flera sorters sill och … ja … För mig själv. Maken äter inget av det. Äckligt säger karln. Han hade alltså helt riktigt dukat upp en egen tallrik, bstående av en färdig hamburgare värmd i mikron med en extra skiva ost. De två tallrikarna var den fattige och den rikes tallrikar. Om man såg på dem med en mormors ögon. Där man också utgår i från kvinnans plikt i hemmet och allt det. ”Är det där allt du får?” var Mormorskommentaren. Stackars barnbarn vad har han fått för fru (sa undertexten) Där satt människan och mumsade i sig av överflödet och vad fick han, mannen … en halvfabrikatburgrare med extra ost? Mormor borde ha varit med i affären när våra rätter handlades och hört att Maken minsann kan bestämma själv … Jag hör hennes röst varje gång jag dukar upp min rejäla silltallrik, så många år efter. Men gott är det likaväl! 😀
• är trädgården vackrare än någonsin! Kan det vara semestern? Kan det vara bubblet (och snapsen) eller är den bara helt fantastisk?

Jag slutar genast svamla innan jag blir sentimental också.