Idag för många år sen

Det var en blåsig men solig morgon jag klev ur sängen för tjugoåtta år sen. Ganska precis samma väder ute idag faktiskt.
Sängen stod i sommarstugan och det första jag gjorde var nog är dra upp rullgardinen och kolla vädret. En sån dag som det var, vill en Brud gärna ha fint väder. Och Brud var just rollen jag vaknade till. Brudgummen låg i sängen bredvid mig. Hade så gjort i över tio år redan när vi en dag fick för oss att förlovningsringen behövde sällskap.
Det blev en fantastisk dag, precis som vi planerat den.
Tjugoåtta år har gått. Vi är äldre, aningen klokare och har delat diverse under årens lopp. Som det ska vara. I glädje och sorg liksom.
Vi brukar inte fira så överlägset. Nog för att det är värt att fira, tro inte annat! Det har varit massa bra år. Men det blir nåt lugnt och trivsamt som passar oss.

Sommarmorgon

Kliver ut från jobbet och möts av en riktig sommarmorgon. Klockan är bara strax efter åtta och bilens termometer säger att det redan är tjugotre grader. Då är det extra skönt att stå på randen av en ledig helg (som förgylls extra av vetskapen att nästa helg inte är ledig) och åka hem genom den halvtomma stan där det uppenbarligen finns både påbörjade semestrar och sommarlov. Mängden trafik är mild och smidig och tar mig snabbt hemåt!
Hemma skulle någon behövt städa. Men jag ignorerar det och går rakt ut på baksidan i sommarmorgonen. Med kaffet. Eftersom sommarmornar är det bästa av sommaren. Ännu inte för varmt och solen är skymd bakom träden. Tids nog tar den över hela alltet och gör det för varmt för min smak. Då kan jag gå in och städa. Där är det svalt och skönt med skyddande markis och rullgardiner av mörkläggande art som håller solen utanför. Och så kan jag dra på fläkten på sitt högsta vispande om det behövs.
Men än så länge njuter jag av utelivet. Det blåser lite skönt så myggen inte ges några chanser att nå mig och sommardoften är i sitt esse.
Jag tar som vanligt en tur i trädgården för att se att allt är som det ska. Häller nån vattenskvätt lite här och lite där. Plockar bort lite utblommade blommor på sommarblommorna i krukorna så nya kan få plats att slå ut. Tittar till tomater och bönor i pallkragarna, så ingen snigel gett sig på dem. Sånt där trivsamt ledighetspyssel som aktiverar medvetet sinnelag. Bara strosa runt och njuta av att ha jobbat klart för veckan. Handlat klart också, gjorde det via nätet och inväntar leverans under förmiddagen. Sånt bara!

Bildligt talat

Jag grunnade över de frimodigt nytillkomna växterna runt päronträdet i våras. Men ju högre de växte sig desto säkrare blev jag. Klart det är Krolliljor! Nu har de också slagit ut och bevisar sig! Dock säger de inget om var de kom ifrån men jag är glad över dem, så det gör inget.

Jag fick hem ännu en muminmugg en dag. En specialare som inte säljs här. Med motiv från min favoritsaga om det ensamma lilla Knyttet som söker tröst och hittar ett Skrutt. Det var en fröjd att packa upp den muggen!

Bar hem en kasse favoritprodukter och dofter häromdan. Rituals är beroendeframkallande! Och så fick jag en present på köpet. Smart drag … ännu en doftrik serie att vilja ha mer av.

Köksstolarna har fått nytt tyg på sitsarna. Piggade upp med ett modernt tyg på de gamla stolarna. I favoritkulören dessutom. Loppisfyndad stuvbit som räckte till alla stolar.

Apropå loppisfynd så blev sett tillslut en sjal av garnet jag köpte på loppis i vintras. Tio små helt oanvända nystan i en glänsande grön färg. Det var ett vackert garn som jag lade upp på stickan. Och det blev en redig sjal med njutningsfullt långa fransar. (som bör hållas på avstånd från Katten som älskar att tugga på fransar av alla de slag)

Och strax är det helg!

Midsommarafton

Och det är precis det vädret också! Regn, blåst och inte ens tio grader just nu. Det påstås ska klarna upp under eftermiddagen/kvällen eller nåt. Mig kvittar det faktiskt. Har inget planerat som innefattar något superväder och kan lika gärna vara inne. Möjligen att det hade varit trevligt att äta potatisen och sillen på altanen men den kommer att smaka lika gott i köket också.
Vi har aldrig haft någon tradition av midsommarstångsfirande faktiskt och tänker inte besöka nån idag heller. Många år firade vi med goda vänner vid deras hus utanför stan. Där hade vi aldrig nån midsommarstång av sina anledningar men det lektes med barnen och grillades och åts gott och mycket annat trivsamt. Många gånger inne och en del gånger ute, när vädret behagade uppfylla drömmar. Även en hel del gånger ute trots kylan. Jag minns många sådana med besvikna och frusna tjejer och kvinnor i midsommarklänningen som absolut skulle vara på trots att det var väder för jeans, stövlar och tjocktröja och vantar istället. När man tvingat ner maten huttrande och frysande vid utebordet för att äntligen kunna gå in i värmen och låta sommaren trilskas med myggen själv.
Midsommar är egentligen en helg där man envisas med att vara ute och mest fryser och viftar mygg. Ändå byggs det upp enorma förväntningar på både väder och hur firandet ska se ut. Vi borde vara luttrade och vana med att det minsann kan se ut precis som idag och ha inomhusalternativ som inte blir alltför stora besvikelser. Vi har onödigt stora, snudd på ohälsosamma, förväntningar på vädret i det här landet.
Nåja, midsommar är det likafullt. Det kokas ägg i huset för att bli sedvanliga halvor. Det finns burkar med sill att öppna och potatis att doppa i kopp därtill och lilla snapsen står på kylning. I alla fall för min del. Maken tänker köra bil under dagen och kvällen. Han har också egen meny som inte innefattar något fiskigt överhuvudtaget. Men det brukar bli bra.
Glad midsommar!

Biluppdatering

Faktiskt så måste nån slags tursamhet ändå ha sett oss värdiga igår! Eller bara tyckt som jag att nu räckte det med skit.
Maken körde bilen tillbaka till mekanikern och gemensamt tog de isär allt som hade med kopplingen att göra igen. Och se på den … Ett minimalt litet metallspån hade lyckats kila in sig på fel ställe och orsakade problemen. När detta spån var bortblåst sattes hela rasket ihop på nytt och jaaaa! Då fungerade bilen äntligen som den skulle!
Jag har åkt omkring lite extra idag i ren förtjusning över att det är som det ska nu.
Tack och lov! Nog med tjafs.

Olycka ett, två och tre eller fler …

Alltså. En olycka kommer sällan utan sällskap sängs det. Korkat påfund men tydligen inte helt grundlöst.
Jag anade inte något av detta när jag precis lutat mig tillbaka i tandläkarstolen i vintras. Fast det borde jag givetvis ha gjort med tanke på att jag i överkäken hade tuggar ut en redig bit av samma tand på vardera sidan. Ett slags ironiskt eller snarare hånfullt samarbete på olycksfronten. Borde inte kvoten ha fyllts redan där? Med två trasiga tänder! Ingen tandvärk, bara en bit ur vardera tanden så jag sköt det kostsamma besöket på framtiden. Obestämd sådan. Tills någon tydligen vädrade pengar borta hos tandläkaren och kastade iväg en kallelse åt mitt håll.
Bara att öppna dörren hos dem är dyrt, ännu värre med en kommande behandling för att få in två kronor i överkäken. Men jag tackade och tog emot när jobbet sköts på framtiden för att jag, dels inte hade ont och dels hade en extremt upptagen tandläkare. Men långtifrån någon obestämd sådan. Nejdå, dom är smartare än så. Dom gav mig givetvis en tid. Och i början av juni satt jag så fast i avgjutningsklegget.
Det där med sällskapande olyckor hade redan visat sig vid det laget (och varför man inte bör skjuta upp grejer …) Maken fick givetvis också tandproblem och där stod vi med räkningar av det slaget båda två. Men värst var ändå bilen! Den hade behagat börja bete sig underligt och konstigt i allt kraftigare omfattning. Med ett enerverande darr i kopplingspedalen. Som växte till en vibration, till en skakning till totalt omöjligt att ignorera. Maken luskade ut att felet hette svänghjul. Helt ologiskt i mitt huvud. Det var inte nåt svängproblem, det var kopplingsproblem! Men ologiskt eller inte så var det så dyrt att tandläkaren hickade till och genast började räkna på sin räknemaskin om inte kronor kunde prånglas ut dyrare. Kan verkstan liksom …
Maken ville inte lämna bilen till den dyra verkstan. Han kan mycket själv men det här var knepigt. Men han klickade hem tyska delar och en hemmamekaniker i kvarteret i närheten. En tredjedel av verkstadskostnaden men fortfarande förfärande dyrt. Och i kombination med alla dessa tandläkarfakturor spolierades semesterplanerna.
Nåja. Sånt får man häva i sig bara bilen går som den ska och tänderna är hela.
Bilen kördes till hemmamekanikern för att rivas i söndags och lagades och sattes ihop i måndagskväll. Så pass omfattande jobb att det krävdes två kvällar att få till.
I går åkte jag på jobb en bit bort. Övertalade mig envist att det var inbillning, det faktum att det ännu fanns ett darr i nån manschett någonstans. Inbillning! Men tyvärr. Den domen fick jag stoppa i Maken vid hemkomsten och när han med bister min klev ur provkörningen gick det inte längre att hoppas på några tomtar i mössan. Biljä…
Det är då man kraftigt överväger att knuffa ner den i ån. Eller ringa en tjuv och tala om var den står. Eller skänka den som folkracefordon till nån fartdåre.
Men nej, man biter ihop med sina dyrbara tänder och river skiten en gång till. Det ska ske ikväll. Hemmamekanikern går på´t igen, och jag hoppas gudarna pekar ut enkla, små och billiga missar i renoveringsarbetet. Så att den strax kan sättas ihop med en lättnadens suck igen. För hemmamekanikern har väl också ett liv. Och för på måndag hämtar jag mina nya kronor och får dem ordentligt fastsatta och då får det banne mig vara nog med svettiga räkningar och trasiga grejer! Det är färdigolyckat nu!

Semestertider

Det börjar alltid med lärarna. Kaxigt utropar de sommarlov medan vi andra knappt lämnat in semesteransökan än. Först ut är de finska lärarna jag känner och ser via sociala medier. De börjar vifta med tårna redan i begynnelsen av juni när vi andra inte ens sopat vintern av altanen än. Därefter de svenska lärarna jag har tillgång till via samma medie, hack i häl på sina finska kollegor nån knapp vecka senare men lika triumferande.
Kring midsommar börjar folk i allmänhet hälla upp rosén och skåla i motljus. Allt för att slå oss andra med häpnad bara för att vi ännu sitter med kladdiga kaffekoppar i gryningen och försöker hitta glädjen i arbetsväskan. Därmed är det i rullning kan man säga. Den ena efter den andra påvisar semesterläge i varierande stöddig ton genom bara fötter i – sand, gräs, hängmattor, vilstolar. Allt medan grillarna ryker och alkoholen trängs i fuktdrypande glas och semesterplaneringarna rapas upp i abc-takt.
Nånstans där brukar också pensionärerna ge sig till känna genom att påstå att de har semester jämt.
Och vi andra packar matlåda och kliver i skorna ännu en dag och tänker bara; vänta ni! Vänta ni bara! Tills det är vår tur. För då har ni redan förbrukat era dagar och är tillbaka i vardagen igen medan ni krystat försöker påstå att den är välkommen. Och då kan ni sitta där och sucka över våra iskylda champangeglas och motljusskålande. Ha. (Ja, utom lärarna då för dom är ju lediga en evinnerlighet. Liksom både tidig och sen semester samtidigt. Nåja. Vi andra har inga prov att rätta i vinterkylan så det jämnar väl ut sig. För då sitter vi med senaste säsongen av Homeland i godan ro.)
Jag antar att det framgår att min semester låter vänta på sig i år. Men det tycker jag e sköööööönt … för vardagen är ju så himla … härlig! Man vill verkligen inte riktigt släppa taget om den än. Äh …näe … ja e inte bitter! Och näe … jag har inte semester än. På länge.

Diverse allt möjligt

Igår kom det äntligen regn! Välbehövligt i denna torra, varma försommar. Jag minns tydligt hur Makens Mormor M brukade prisa regnet vissa somrar i sommarstugan utan rinnande vatten. Hon hade tunnor stående i varje hörn av det lilla gula huset. Samlade regnvatten från plåttaket för att ha till disk och personlig hygien och blomvattning och annat. Det räckte gott och väl för det mesta, men torrare somrar var det dyrbart det som fanns i tunnorna. Dricksvattnet vi hämtade från stan fick då också bli använt för annat. Så när regnet kom sa Mormor M alltid med ett tonfall som när skatteåterbäringen landat på kontot: ”Nu får vi vatten i tunnorna!” Ibland skyndade hon sig ut i regnet för att använda första skvätten till rengöring av tunnan. Borstade runt i botten med långskaftad borste, välte tunnan och tömde ur den. Innan hon förnöjt ställde den ordentligt på plats under stupröret för att samla rent vatten. Jag kände mig likadan igår. Jag har bara en tunna vid ett stuprör. Den hade bara nåt skräpvatten på botten kvar och jag borde verkligen följt Mormors M;s exempel med att borsta ur och tömma. Men jag använder bara detta vatten till blommorna och inget annat så det spelar mindre roll hur tunnan ser ut. När det regnat ett par timmar gick jag ut och öste över allt vatten till den tomma tunnan utan stuprör. Och fyllde vattenkannorna. I händelse av mer regn under natten. Och faktum är att det regnar just nu också så snart är tunnan full igen! Det bådar gott för kommande blomsterbevattning.

Studenterna har sjungit klart om sina lyckliga dagar för i år. Vi hade ingen student att uppvakta i år men Maken var anlitad som chaufför till en av dem i Rodden. Jag åkte genom stan en sväng och såg en del lyckliga ungdomar åka runt och skråla och tuta i olika slags bilar. Och varför skulle de inte? Vi ”vuxna” slänger oss gärna med hånfullheter om lyckliga idag och arbetslösa i morgon och drar därmed alla ungdomar över samma fördom. För vad vet vi om dem? De flesta har säkert ordnat för sig med både sommarjobb och kommande studier efter den här dan. Låt dem få fira och vara lyckliga! Vi borde bara gratulera dem istället. För att de klart sig igenom den nog så besvärliga grundskolans alla år. Och lyckönska dem till framtida planer. Det kommer att gå bra!

Vi hamnade på en bilutställning i lördags. En stor gräsplan fylldes med bil efter bil i finvädret och folk strosade runt och tittade på dessa bilar. Raggarbilar, entusiastbilar, amerikanare. Det finns olika begrepp för samma sak. Bilarna i allt från bruksskick till utställningsskick och till provocerande skick. På en scen spelades (eländig) musik och det såldes hamburgare och korv. Vi satte oss i en slänt med varsin burgare när vi gått runt och tittat på alla bilar från alla håll och kanter. Jag tittade på detaljer genom mobilkameran mest.

Åså beställde jag ytterligare en muminmugg. Samtidigt som det pratas om sjukligt samlande på teve. Kanske är jag en sjuk samlare? Om man tittar in i skåpet där dessa muggar förvaras kan man kanske uppfatta det så. Jag har ett femtiotal muggar med olika Muminmotiv på. En del av dessa muggar kan vara ofantligt dyra! Några såna äger inte jag. Men av de jag äger är vissa numera betydligt dyrare än när jag köpte dem. Men det är inte därför jag samlar. Ända sen jag var liten har jag gillat Mumin. Muggarna började jag samla betydligt senare, därför har jag inte heller de där absoluta dyrgriparna. Jag tycker bara om att ha dem och att välja en mugg efter humör eller rentav person när jag dukar fram. Nu lockade man med en raritet som bara säljs i Mumins och mitt hemland och via nätet. Vänskap heter den, med motiv från en av mina favoritberättelser ”Vem ska trösta Knyttet” … så ja. Jag beställde.

Just regnet bidrar med avslappnat läge. Det är himla skönt att få en paus i varmvädret. Få dra på sig ett par byxor, en kofta och raggsockar på sommarfötterna. Njuta av att hänga inne ett tag med solfritt fönster. Jag ägnar tid åt att se mig igenom hela serien av Downton Abbey igen. Från början till slut. Får inte nog av den. Sett hela fyra avsnitt bara idag! Fast jag började också tidigt på grund av en Katt. Musse har en tendens till att komma in precis när Maken sticker till jobbet. Inte vill han vara inne heller! Efter att snabbt ha mumsat i sig nån liten bit mat stampar (ja, han kan stampa när han vill göra mig uppmärksam) han fem minuter senare nerför trappan och ställer sig i sängändan och typ hojtar MJAU. Tonfallet och stampet är tydliga tecken på att han inte kommer att ge sig eller låta sig övertalas till att gosa ner sig med mig i sängen. Nej. Jag måste upp och släppa ut. Alltså blir det tidig start på en ledig dag och nåt ska man ju göra med den. Kaffe och sen bara ett avsnitt … eller två … eller …

Fast nu har jag nog slappat klart. Huset har befunnit sig i sommarläge rätt länge. Vi är mest ute och inget blir gjort inne. Jag måste ta tag i det.

Jag har gömt mig i paviljongen

Min absoluta favoritplats i denna trädgård.
Den kan se oerhört trivsam ut i tidig morgon när solen silar in genom vindskyddet på baksidan. Varma sommarmornar är det en härlig plats med kaffekoppen. Andra slags mornar är det för kallt och skuggigt. Och allt som oftast är det helt upptaget av sovande kattGrabbar. De där två anser det vara bäddat enbart för dem och lämnar ingen plats för mänskligheten.
Men ikväll fick jag tillgång. Så här på kvällen är den helt intagen av sol. Då är den i regel inte mitt första val av plats. Men med fördragna gardiner blir det uthärdligt eftersom de tar udden av det skarpaste och varmaste.
Ikväll är det också lite kalla vindar utanför solen och då var det riktigt skönt med en nästan soldränkt paviljong.

Jag hällde upp en god single malt och sitter här i förnöjsamhet över en lugn och stillsam lördagskväll.
I våras tog jag beslutet att gräva upp växtligheten i planteringslådorna på båda sidorna om paviljongen. Det har varit missväxt i dem i åratal. Jag skyller på de ymniga björkarna bakom. Som också var anledningen till att vi byggde lådorna. För att inget växte. Jag som hade tänkt mig ymnig klätterros fick bara klen klätterrros. Lådorna hjälpte bara första året. Sen hade björkrötterna hittat in i dem. En stunds googlande sa mig att skuldbeläggnigen var rättvis och svårlöst. Björkrötter är envisa jäklar som älskar ny planteringsjord med mycket näring i. Snudd på omöjliga att hindra. Alltså gav jag dem matchen. Jag lade mig platt och erkände mig besegrad. Grävde ur det jag ville försöka överleva på annan plats. Täckte över jorden med olika material och skapade krukplanteringar och stilleben. Det blev rackarns bra. Så skål för goda beslut!

Detta bildspel kräver JavaScript.

En helg av bästa slag

Helgen började redan i torsdags för min del med god räklunch hos en god vän. Vi satt där med räkskalandet och småpratandet och hade på något sätt all tid i världen. Med LilleTaxen vid fötterna medan han mumsade på egna godsaker. LilleTaxen är en glad krabat och jag har lärt honom att det alltid finns en leksak i min väska när jag kommer. Han hälsar alltid översvallande på mig först men sen kollar han genast väskan och nosar upp dagens grej. Oklart om LilleTaxen eller jag tycker det är roligast.
Helgen fortsatte med lunch med annan god vän på fredagen. Jag fixade en pastasallad och sen satt vi på altanen i värmen. Fast ovanliga moln drog in och plötsligt smattrade regnet mot altantaket i en ljudnivå som dränkte allt prat. Vi tog kaffet inomhus istället. Regnet var väldigt välkommet! Jag hörde jublet från rabatterna och vattentunnan fick en nödvändig påfyllning. Vattenverket har i dagarna manat till sparsamhet på grund av värme och torka. Nu fick allt en rotblöta och jag har lite mer att vattna med, en stund. Tyvärr gynnade regnet också sniglarna … det blev en vända med spaden sen.
Lördagen tog oss på en loppisrunda efter morgonkaffe i hammocken. Vi fyndade taklampa till köket och den kom upp i taket när vi kom hem och tog sig väl ut. Långsamt strosläge med lite av varje resten av dan och framåt kvällen snyggade vi upp oss och tog en taxi till stan. Gick på pub och lyssnade på amerikanska gamla rocksnubbar från förr som tagit sig ända hit till vår lilla stad för att spela för oss. På nittiotalet var de nog som störst, Little Ceasar, och spelades ofta hemma hos oss då. Men de rockade på bra nu också! Det blev en väldigt trevlig kväll och vi hade turen att få skjuts hem när musiken tystnat.

Söndagen fortsatte att göra helgen speciell. Vi var bjudna på dop och bänkade oss i kyrkan för att vara en del av att den lilla tösen fick sina namn på rätt sätt. Sedvanligt sötsaksmumsande efteråt där den lilla överöstes med fina presenter. Själv brydde hon sig föga, hon sov genom hela kyrkceremonin och större delen av fikastunden. Lugn och förnöjsam bara.
Vi hade en sak till att göra. En annan liten tös hade fyllt hela elva år och våra presenter låg hemma, olämnade på grund av allt möjligt. Dags att göra något åt det och se till att hon äntligen fick dem. Jag tror hon blev nöjd och vi vuxna pratade bort en stund under ett äppelträd.
Därmed var helgen i det närmaste slut! Vi slappade resten av kvällen och avslutade med film. Nyaste versionen av Orientexpressen, riktigt bra var den också.
Helger som den här behöver bevaras när en ny vecka anländer. Jag fick nyss ett sms från morgondagens tandläkare … sånt vill jag inte tänka på nu.