Någon slags vårtecken eller?

Snön alltså! Det är så att man börjar befara en ny istids ankomst. När jag tittar ut på snömängden är det med både häpnad och fascination. Alla dessa höga vallar! På tomten där snön ligger orörd är den snudd på halvmetern djup om inte mer. Jag befarar att buskar och växtlighet inte kommer att vara sig lika när snötyngderna äntligen smält bort. Gatorna är extremt dåligt plogade och slipprigt spåriga. Det är bara att hålla hårt i ratten och följa det spår man hamnar i och hoppas på att slippa möten på de smalare gatorna. Plogvallarna gör det inte enklare. Ännu mer snö anlände i går. Det är så att man börjar hata den och spy ur sig fulare ord kring den. Ingen ljusning finns i sikte, det finns inte en enda antydan om vår ännu därute! Väderläget är vinter och inget annat.
Fast några slags vårtecken av helt annan art än väder finns det trots allt.

1. Ett par klart Kattrelaterade vårtecken kan allt iakttagas. Mars månad är starkt förknippad med katter och jo, något händer med dem i mars, oavsett snömängden. Helt klart. MusseKatten som vanligtvis hatar snö och blöta i sina lovikkavantliknande tassar och helst sover inne vid ett element tills vintern är över. Han tar numera ett djupt andetag i dörröppningen och kastar sig rakt ut i snön. Det tycks inte spela honom någon som helst roll att det är snöyra i luften, osopat på trappan, ett par decimeter nysnö på garageuppfarten och en oplogad gata. Han ska ut. (Tyvärr även i klockslag som nolltretrettiofem.) Sen kommer han in med snöklumpar klickande mellan klorna och vispar av det värsta i hallen. Vankar runt som en osalig för att snart bege sig ut igen. (Vi pratar nu om en kastrerad hankatt. Bevare mig väl för att ha en okastrerad dylik i huset.)
2. Den andra, PancakesKatten, han vill inte ut alls men han vill gärna stå i öppen dörr och spana på eländet och andas lite av uteluften innan han vänder in igen. Hans ymniga vinterpäls är helt övertygad om att våren har anlänt. Pancakes blir alltid tät i pälsen med massa underludd och anlägger lejonkrage varje senhöst. Ser riktig mäktig och fluffig ut hela vintern. På våren trillar fluffet av. Ligger som tumbleweed-tussar överallt på golven. Smetar av sig på den svartklädda soffan och på oss och man spottar katthår mest hela tiden. Jag ids inte ens ställa undan dammsugaren mellan de täta användningarna. Nu är snart lejonmanen borta och kan börjar se lite klen och liten ut när allt detta underhår försvinner. Alltför tidigt, för nu fryser han ju om han går ut. Alltså är han bara inne och hårar ner.
3. Ett tredje vårteken har med gubbar att göra. Vissa gubbar i alla fall. Två av dem (Maken och hans Kompis) drog tidigt i morse för att åka till årets första bil och mc relaterade evenemang. Det brukar vara ett säkert vårtecken när bilevenemangen drar igång. Har glömt var dagens befinner sig, men de där två kommer att strosa runt bland andras finåk med sina kameror hela dan och längta ännu mer efter den dag som deras egna kan rulla ut ur garagen igen.
4. I den flera meterhöga cypressen vid vår brevlåda är det full aktivitet. Skatorna har valt detta som sitt nya boende. De befann sig i den även för ett par år sedan men övergav den förra året till min förnöjsamhet. (Eftersom deras bobyggande resulterar i en mängd skräp som jag måste samla ihop.) De hämtar pinnar och pusslar ihop dem till ett bo, skyddade av den täta cypressen. Grenarna som inte passar kastar de bara ut. Och i själva cypressen knipsar de av grenar och stökar runt tills det bildas ett redigt hål som utgör en stabil bas. I år har de flyttat bygget ett snäpp högre upp än sist och hela cypressen vajar av aktiviteten i bobygget. Det sticker ut kvistar och pinnar som spjut ur cypressen i bygget och mellan glesare grenar kan man se skatorna böka runt därinne. Katterna finner stort nöje i att se detta byggande från första parkett inne på fönsterbrädan. (Snödjupet nedanför cypressen bidrar till en skyddande vallgrav för skatorna.) Jag är inte överförtjust, men det är redan påbörjat och jag är för stor djurvän för att skaka ner dem.

Ja, någon slags vår är allt i görningen. Även om den är till synes väldigt hemlig och osynlig ännu. Nu väntar jag ivrigt på snöslasket som tyder på att det äntligen smälter. Det kommer att bli en blöt vår.