När det blev måndag igen

Och den startar i gryningen med en jävligt dryg katt. Men efter att ha gjort mig av med honom (ja, släppt ut alltså) somnar jag trots allt om. Märker inte ens Makens klockas ringande knappt två timmar senare.
När jag kliver upp lite senare ska katten skulle in igen. Ha mat. Och ändå inte ha maten. För när den väl ligger i skålen är det bara fel på den och rynkad nos backar undan utan att äta. Ja, ja var utan då. Efter äventyret noll tre trettiofem är jag inte på humör att fjäska med några extra godsaker inte.
Jag kan såsa runt och är slö ett tag. Innan dagen kräver uppmärksamhet. Lunch ska tillagas, köket fräschas upp lite, mat ska handlas och en jobbdator lämnas till jobbsupport och sen ska själva jag lämnas till nattjobbet.
Just den där såsiga delen är det bästa på den här dan. Jag fick en ny och underbart skön morgonrock i julas. Den vill jag helst inte lämna om mornarna. Vore jag arbetsbefriad kanske jag skulle slöa ihop totalt i morgonrocken. Snurra upp håret på papiljotter och köpa ett par rediga tofflor modell mormor också.
Under jullovet kom jag igång med att tillverka ytterligare en bloggbok. Hela tjugohundrasexton och sjutton är obokförda ännu. Delar av dessa år har det skrivits ymnigt och andra delar har det varit ett tomt eko. Tydligen funkar jag så numera. Men hursomhelst ska det ner i en bok. Har jag börjat med den vanan så har jag! Kom av mig i det arbetet sist eftersom programmet jag använder uppdaterats till oigenkännelighet och försämring. Blev så arg då, att jag stängde ner skiten och lät det vara. Tills nu. När den hunnit uppdateras igen och faktiskt har återfått just den funktionen jag saknat mest. Så nu öser jag in inlägg efter inlägg i boksidorna för att komma ikapp igen. En bra morgonsyssla med kaffet inom räckhåll. Noterar att företaget erbjuder ett rabatterat pris på en dylik bok till och med i morgon. Skulle sitta fint eftersom det blir en ganska kostsam bok ändå, med alla dessa sidor. Tveksamt dom om jag verkligen hinner det. Bara halva sexton är överförd än. Även om just den halvan är den allra ymnigaste. Nåja. Morgondagen får se.
Där rutschade i alla fall en helt vanlig måndag sin kos.

Kommentera gärna!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.