Något som enligt gammal tradition ska ske tjugondag Knut. Det är då julen ska ut! Min åkte ut i går. Hade tänkt behålla belysningen en vecka till men näe. Det blev en fullständig julutkastning när jag ändå kommit igång. Nu finns inte längre minsta spår av nån jul i detta hus. (förutom julsakerna jag bar ner i källaren, de ska packas ner i kartongerna i dag)
Det här med traditioner alltså. Det finns en slags rädsla för att de ska tas i från oss. Som en en gång nyanländ person kan jag säga att traditionen på platsen ganska snabbt blir starkare än den medhavda egna. Man bygger en ny, egen variant av de två. Och traditionen har alltid varit i rörelse. Förändrats, utvecklats, byggs om efter nya influenser. Tjugondagknut till exempel. Den inföll redan sjunde januari på sextonhundratalet. Då den helt sonika flyttades fram en vecka, till den trettonde januari! Pratar man jul med olika människor inser man snabbt att traditionen lever men ser riktigt olika ut för de allra flesta. Den är föränderlig.
Pratade med en vän i går som sade sig vara trött på julen på juldagen och ville kasta ut den redan då. Medan det fortfarande är jul alltså! Men så började hennes jul också i början av december och då kan det tänkas man tröttnat till juldagen.
Mina medärvda jultraditioner var att julen startade den tjugoandra december. De flesta andra drog igång den först tjugotredje men eftersom jag fyller år då började vi dagen innan. I sena kvällen släpade mamma trött in trasmattorna från snödrivan där de skakats och vädrats medan huset gnotts skinande in i minsta vrå. Det luktade skurmedel och förväntning och alla taklampor var tända för städningens skull. Det hade bytts gardiner, dukar och pyntats lite grann. Julbelysning hade ställts fram och hängts upp. Granen skulle också in då, den fixade pappa. Men sen, när kalla mattor prydde blanka golv och taklamporna släckts för julgransbelysningens skull. Då var det jul!
Dagen efter skulle det hållas kalas för mig och hela halva släkten kom på kaffe. Hon fick gno på då också, mamma. Liksom på självaste julafton när familjen skulle snyggas till och få en julmiddag att äta. Men på juldagen, då var det lugn och ro. Vilsam och trivsam stämning. Och julen fick allt stå kvar till tjugondag knut. Vem skulle ha orkat nåt annat, efter den ruschen dagarna innan julafton?
Mina egna jultraditioner har givetvis färgats av barndomens men också då av detta, inte längre nya, lands traditioner. (har bott här större delen av mitt liv så att jag tagit till mig är inte alls konstigt. Med tiden blir man anpassad. 🙂 )
I min familj tar vi in julen till första advent. Eftersom Dottern fyller år den sista november. Men inte hela julen, det börjar med en del advenstpynt, all belysning och gardinbyten. Jag gör heller ingen sådan gedigen storstädning som mamma gjorde. Lite lagom bara. Så det känns städat och trevligt. Sen smyger resten av allt julpynt in vartefter december går och ska det vara en gran tar vi in den senast den nittonde december eftersom Maken fyller år den tjugonde. Vissa år, som i år, struntar vi helt och hållet i gran. Tycks vara födelsedagarna som styr julen mest i denna familj. Och när tjugoandra kommer är allt av gammal vana klart och julen igång.
Jag tröttnar på den framåt trettondagen. Väntar sällan så länge som till tjugondag knut. Men nyår ska definitivt vara passerat innan jag påbörjar någon utstädning. Det är då jag inser hur mycket jag pyntat! Köksbordet fylls med röda ljuslyktor och röda band och tomtar (trodde inte jag pyntade med tomtar men hittade ändå en hel hög här och var i huset) och all belysning. Sen byter jag gardiner utan att putsa fönstren och tar fram fönsterlamporna igen. Städar undan varenda litet barr och det stått en gran i ett hörn och strösslat sådana. Klipper ner utblommade hyacinter och kastar kvistar med barr och mossa som jag använt som dekoration här och var.
Allra sist samlar jag ihop julsakerna och packar ner dem i sina kartonger. Stuvar in dem i källarförrådet till nästa jul. Då de garanterat kommer att arrangeras på ett helt annat sätt och något nytt efter någon ny idé definitivt kommer att adderas.
Det förändras som sagt. Nu är morgonkaffet urdrucket och jag ska gå och packa mina julsaker som jag så slarvigt lämnade opackade nere i källaren i går. Sen är julen definitivt slut för den här gången.