Dottern och hennes Bästis kom på att det var tjugo år sedan de blev vänner! Tjugo år. Jag går inte in på hur gammal det gör mig … Men jag minns när det hände. Precis som när Emil träffar Gottfrid vid grinden till fru Petrells hus. När två gossar av samma skrot och korn möts, ja då tänds där liksom ett ljus i deras ögon. Skrev hon, Astrid. Det är lika när två flickor av samma skrot och korn möts kan jag intyga. Plötsligt en dag vid brevlådan upptäckte två blonda tjejer varandra och var hade de varit i hela sina liv?! Bara några hus ifrån den andra.
De där två! ❤ De har lekt och hittat på och pratat och övernattat och viskat hemlisar och varit osams och sams igen och gått i samma klass och cyklat till skolan och fikat efter skolan och fått skjuts till skolan och ja, listan blir lång. Gatan upp till Bästisens hus innehåller en svag liten backe i mitten. Där brukade tjejerna mötas! Det började med ett telefonsamtal åt nåt håll och sedan fort på med jacka och skor och så smällde det till i dörren. Sedan såg man ett springande långt hår längs gatan för att mötas av ett liknande från andra hållet. Något skulle avhandlas. Något som inga föräldraöron skulle höra.
Många stunder har det också suttits vid vårt köksbord med Oboj och macka eller saft och bulle. Många gånger med kravet att jag skulle vara med för att det behövdes vuxenråd. Jag som ofta var hemma när de kom från skolan hade den ynnesten att få vara en del av samtalet. Ofta satt vi kvar när Maken kom från jobbet och då fick han också vara med. Allt det där och lite till. Inte kan det vara tjugo år sedan? Omöjligt! Var det inte nyss?

Jag gick igenom gamla foton från dessa tjugo år en dag, lyckades få ihop en trevlig samling som jag satte ihop till en liten bok. Beställde varsin till tjejerna och en egen till oss. Deras paketerade jag in och överlämnade till dem som julklapp. Fick vara med när paketet öppnades och ta del av skratten över dessa bilder. Så berikande och härligt med lång vänskap och gemensamma minnen därtill. Må de skapa många fler!

Bjuder inte alls på några bilder ur boken 🙂 Det är endast för deras ögon.