Vattenbesväret är över. I helgen ringde vattenverket nämligen och meddelade att allt vatten i kranarna var godkänt att förtära. Samma dag var jag en sväng på affären. Vattenhyllan var totalt rensad, tom och öde.
Men alltså medmänniskor!
Man kunde dricka vattnet från kranen om man bara kokade det först. Lite framförhållning bara, koka, låt det svalna, häll det i en kanna och ställ i kylen. Inte fanns det nån anledning till oro eller hamstring av flaskvatten, egentligen. Men det kanske brast i tålamod och framförhållning och man fann det enklast att köpa en flaska. Vad vet jag. Vattenbristen var i alla fall i det närmaste total i butiken.

Jobbade helgen, som en direkt konsekvens av min ofrivilliga men jättesköna ledighet i veckan som var. Det är så det kan vara. Helgjobb kan på ett vis vara trist, när de flesta andra myser på i ledighet med fyllda vinglas och god mat pyser jag iväg till jobbet.
Men vi brukar kunna ordna det rätt helgmysigt för oss där också. Och det ger mig förmånen att vara ledig på vardagar när de flesta andra pyst iväg till sina jobb. Ganska skönt att sitta här en måndag med fötterna på bordet.

Shoppade med Dottern som planerar för ännu en jobbresa. Hon behövde lite av varje så mor ställde upp som chaufför och sällskap. Shoppade inget mer än en sjal för trettio kronor till mig själv.
Dottern däremot … hon kan det där med shopping.

Maken genomlider årets stoppade långvecka. Alla maskiner ska stå stilla för att kunna servas ordentligt. Det innebär både helgjobb och daglig övertid för hans del. Ganska lång vecka alltså! När han landar i soffan är han knappt kontaktbar.
Jag fjäskar med färdiglagade matlådor i kylen.

Ljussäsongen är inledd numera.
Jag börjar varje kväll med att gå runt och tända en massa ljus, både långa och korta i både lyktor och stakar. Skenet från dessa ljus står sig så bra mot skymningen och kvällsmörkret och bidrar med bra stämning. De bidrar också med bra värme … och jag sitter snart i soffhörnan och flämtar över att det är så himla varmt.

Värmen kan delvis bero på att det är märkliga sommartemperaturer ute ännu. Typ tjugo grader var det på eftermiddagen idag när vi shoppat klart. I kvällningen var det ännu så pass sommarvarmt att det kändes skönt att slå sig ner ute en stund efter att jag vattnat en del blommor och fotograferat en del sommarblomster som ännu tror på sommaren.
Det är väl trivsamt. Men jag längtar ju efter höst på riktigt. Varma sockor på fötterna, sjal om axlarna. Tittade längtansfullt på tjocka tröjor, regnjackor och vantar i butikerna idag.

Så därför lägger jag nu ifrån mig tekniken och ägnar mig åt min härliga stickning ett tag. Yllesjalen närmar sig sluttampen nu. Jag är redan igång och funderar på nästa projekt …

När Dottern flyttade hemifrån för nåt år sen blev hennes gamla rum nån sorts kombinationsrum. För pyssel av olika slag vid det kvarlämnade skrivbordet, ett extra teverum när programmen krockar, gästrum. Dessutom förvaringsplats för Makens rätt stora samling av filmrelaterade prylar.
Nu när det föll sig så att Dottern blev singel och valde att flytta hem för att ta ut ny riktning i livet. Det vilar inga ledsamheter i det. Ungdomarna kom överens om att det var bäst för dem båda och skötte det hela vuxnare än många vuxna gör. Nåja, hursomhelst är de fortfarande vänner. Bara en sån sak.
Föräldrahem är bra ställen för att samla ihop sig själv och hitta en ny väg på. Medan hon gör det har det gamla flickrummet åter tagits i bruk. ”Jag vägrar sova med Darth Vadar gloende!” Deklarerade hon direkt. Och Maken skaffade kartonger och packade ömt ner delar av sin samling. Men mycket fick vara kvar för att slippa ha bara tomma hyllor.Vi hittade lämpliga gardiner för att gömma allt pyssligt material och annat i de öppna garderoberna och de få saker hon för tillfället har med sig arrangerades efter egen tanke. Och köpte ny matta och sen, tja. Det blev väl ett skapligt tillfälligt boende. Tyckte vi då.
Häromdan, på en loppisrunda hittade hon en drömbyrå. Hennes smak är åt det orange/bruna sjuttiotalshållet. Märkligt i mina ögon som levt eländet en gång redan. Byrån var äldre än så men förmodligen färgsatt på sjuttiotalet. Färgen flagar en hel del och däri fanns även charmen i hennes ögon. Byrå inhandlades och kördes hem. Vi packade undan resterande filmrelaterade samling och dammade hyllorna. Letade upp lite saker (vi lider ju ingen sakbrist i huset …) för att ställa fint på hyllorna. (I väntan på att kunna hämta hem lite mer av hennes egna saker som finns förvarade på ett säkert ställe.) Bar ut det där skrivbordet och bar in nämnda byrå. I bara farten städade vi också ut en liten byrå som använts som sängbord samt pysselförvaring och ställde in ett finare, gammalt ärvt bord. Ihop med hennes inköpta gamla träkista blev allt detta en total förvandling av rummet. Speciellt sedan de nya (hm gamla) sjuttiotalsgardiner hon hittade på samma loppis kom upp. Nå! Nu ska hon väl trivas ett tag. Tills en lämplig lägenhet trillar i hennes väg.

Så, välkommen in i flickrum 5.0 eller nåt. (tappat räkningen på hur många gånger detta rum bytt skepnad under åren.) Sängen är långtifrån ultimat eftersom den är en bäddsoffa men den får duga för närvarande.

Gömmorna bakom gardinerna får vara kvar. Framför stå den nyinförskaffade gamla träkistan på högkant och pryder sin plats.
Det som bereds mest plats i detta lilla rum är backarna med en kär vinylsamling. 

Och så byrån då. Med en kär vinylspelare ovanpå. Med fler backar vid fötterna.

Palettbladen har hon drivit upp själv från frön. Telefonen är enbart till prydnad. Och så de här gardinerna alltså …
 

Ja, det var en väldigt liten rundtur i ett väldigt litet rum. Huset i sig är inte bland de största av hus heller. Men det funkar.