Helg på en torsdag

Alltså är det den där himmelsfärdsdan idag. När jag åkte hem från jobbet i morse var stan tom! Helt uppenbart att gårdagens facebookutrop om långledighet och helg var sann. Jag satt på jobbet och såg den ena uppdateringen efter den andra innehållande människor eller delar av människor (ja alltså inte i nån makaber situation, utan man hade bara valt att fota typ fötterna) placerade i sol med vin eller öl i handen. Helg alltså. Och ja. För mig med tillslut
image

när jag jobbat klart i morse. Maken och jag tog frukost och kaffe ute. Sen åkte vi för att handla Makens nödvändigheter på biltema och mina på granngården. Jord alltså. Och gödsel. Och frön. Dessa inköp har jag nu använt mig av till leda för idag. Nu är det slappläge med eget vinglas. Du får ingen bild på det. I synnerhet inte fötterna. Det här är tunga tider för en kvinna med fotfobi. Folks bara fötter viftar förbi överallt. En trend som tycks hålla i sig på sociala medier. Och jag frågar igen. Är fötterna i bild ett tydligare bevis på att man faktiskt är där, än en bild utan dessa attribut?

Solen avnjuts på olika vis idag kan jag se. Nån mitt i på bäddad plats. Nån mitt i en syssla. Nån mitt utanför i skuggan. Ja, vi gick från redigt vårklädd till sommarkläder på bara några timmar. Det är sommarkänsla går det bästa är maj och en titt på växtligheten avslöjar sanningen.

image

Bara knoppar än. Som vanligt också stormvindar. De tycks höra ihop med blå himmel och sol numera.
Grilloset sprider sig redan i grannskapet. Inte härifrån dock. Vi lagar mat inne, bångstyriga och traditionsfrånvända som vi är. Faktum är att vi inte ens helghandlat all den där måstematen. Det löser sig. Man kan ta stunden som den kommer och äta nåt enkelt. Ibland är det skönast. Det är liksom helg för mig.

66/100