Det är en sån solig dag idag. En sån där människor jublar och njuter och vistas ute. Och tar vara på. Just tar vara på verkar vara viktigt och nån sorts måste.
Jag sitter i skuggan och undrar över det speciella med solen. För mig är den uppenbarligen inte alls vad den är för andra. Det har jag tjatat om i oändlighet. Jag vet.
Men seriöst! Vad är det med solen som gör att folk går in i rena lyckorus?
Vi längtar ju så efter sol nu, sa hon väderpresentatören. Den längtan är mig ovan.
Men du som har den längtan … vad är det som orsakar den? Vad exakt längtar du efter?
Varför är soligt väder fint/vackert/bra väder och osoligt väder dåligt/fult/tråkigt väder?
Klart att solen behövs och jag gillar ju växtligheten men det blir ingen sån utan regn heller.
Så jag sitter i min skugga och försöker förstå den här solhypen.
Provade allt att sitta mitt i också. Klarade fem minuter innan det kröp i mig av obehag och irritation. Jag måste ha nåt att göra, kroppsligt, om jag ska klara det. Typ trädgårdsarbete eller promenera. Inte bara sitta.
Ja, det är skillnad på olika. Jag går i alla fall in nu och njuter ohämmat av det!

51/100