Vi klev upp tidigt i morse för att åka iväg på en dagsutflykt. Hade våra aningar om att den kunde bli varm den utflykten! Bilen är utrustad med rikligt med sval luft. Kall om man så vill. Så bilresan på en och en halvtimme var inget problem. Efter att ha hämtat upp resesällskapet och handlat matsäck var det rätt skönt att veta att den närmsta tiden skulle vara sval och behaglig. Tills vi parkerat och slog upp bildörrarna, och klev ut i nån sorts tropikland. Jo, jo. Det skulle bli svettigt.
Vi hade anlänt till Skultuna bruk. Inte för brukets skull, utan för alla fina customiserade bilar som samlats där till träff just den här dagen. Jag har varit där en gång förr och även om jag inte är så där genuint bilintresserad som männen jag åkte med, så måste jag ändå erkänna att där fanns gott om riktigt fina bilar. En Custom bil … det är en bil som byggts om (ganska rejält i visa fall) efter ägarens egen smak. Inga originalskick här alltså utan rejält kreativt och fint. Välputsat och blänkande.
Skultuna bruk ligger som i en grop. Med byggnader och nån mur och nån backe runtom. Därnere i gropen, på parkeringen, radades de finaste bilarna upp till allmän beskådan. Där stod luften verkligen helt stilla! Det måste ha varit supermånga varma grader! Folk trängdes i den lilla skuggremsa som fanns och den erbjöd ändå inte minsta svalka.
Maken hade målarjobb att göra mitt i gasset. En av dessa finbilar skulle namnges av hans penslar. Medan han höll på med det gick jag runt och kollade lite på bilarna. Fotade lite också. Men när svetten började rinna under kläderna på ett ofräscht och obehagligt sätt, då sökte jag mig in. Undan solen en stund. För i byggnaderna runtom denna parkering finns lämpligt nog diverse olika outlet-butiker. Jag började med Iittala och jobbade mig runt kan man säga. Det var inte svalare inne i butikerna heller. Solen var inte där men all värmen hade verkligen tagit sig in.
Vi pausade allihop vid vår egen bil när Maken målat klart. Satt på filtar i skuggan och åt matsäck och drack massa vatten. Sen tillbaka till finbilarna. Jag lät de tre männen i mitt sällskap gå iväg själva och satt kvar en stund på filten. Och där hade jag kunna sitta kvar tills de tröttnat på bilar. Men jag packade ihop och gick en vända till jag också. Fotograferade lite förstrött. Orkade liksom inte titta efter de där finaste motiven. Istället gick jag in på den butik jag ännu inte besökt, som jag med flit sparat till sist. Där säljs mängder med smycken. Liksom wow … i vanliga fall. Men nu var jag så varm och svetten rann! Att jag inte ens kunde förmå mig att handla smycken! Då är det i sanning varmt alltså. För det är inte mycket som får mig att låta bli så mycket smycken till så bra pris. Jag gick ut, utan någon liten påse i handen.
Det var helt underbart att sätta sig i bilen och dra på AC-kylan och åka hemåt så småningom. Alla var lika nöjda med det. Jag hade också lyckats handla en ljuslykta som jag länge velat ha. Skultunas London-collection i mässing, så himla fina! Nu har jag en sån!
När vi kom hem blev det raka vägen in i duschen och sen slappa på altanen ett tag. Där var det faktiskt himla skönt. Men sen fick vi nåt ryck. Åkte till den där Puben. Där var det spelning. Och där var det varmt. Igen. Liksom ingen luft. Men bra musik.
Så nu sitter jag här igen, efter ännu en dusch, och njuter av det nattsvala på altanen. Ljusen har jag tänt och det regnar lite lätt. Riktigt trivsamt efter en välanvänd semesterdag. Och framförallt. Riktigt svalt äntligen!