Typ klart! (Och min egen Byggare Bob levererar!)

Badrummet alltså. Jag har just invigt den nya duschen och jag ger den 10 excenters av tio. Eftersom excenter är det nya ord som landat i mitt vokabulär tack vare denna badrumsuppfräschning.
2014-11-15 11.14.22Vi slet ut den gamla duschkabinen för en vecka sen. Därefter har Maken agerat den lille målaren och fräschat upp badrummets vita väggar i en skönare vit nyans än den vi valde sist. 2014-11-15 15.51.15Och målat över draken. Den svarta väggen längst in blev riktigt ordentligt grön.2014-11-17 17.55.04

Golvet fick fortsätta vara svart. Vi behöll också tvättstället med tillhörande kommod, men kastade ut badrumsskåpet ovanför för att göra det luftigare. Där hade jag föreställt mig snygg mosaik och en spegel. Har nån en aning om vad mosaik kostar!? Det var oerhört stora prislappar på dessa små bitar. Dessutom föll jag för en spegel som skulle ha gömt merparten av de små dyrgriparna.
Tänk om, tänk rätt! Vi köpte rätt stora och mattvita kakel i stället. Sedan fick Maken vara den lille plattsättaren som limmade upp och fogade dessa kakel. 2014-11-17 17.54.51Så himla snyggt! 2014-11-17 21.08.05 2014-11-18 19.08.30

Tur att mosaiken var dyr. Den hade inte alls blivit lika bra som det här blev.
Det går åt mer grejer än man tänker när det ska fixas till hemma. Förutom det uppenbara i dusch och blandare och lite färg. Man ska ha penslar, tejp, skyddspapper, sandpapper, målartvätt, fog, svamp, diverse lim och silikon och verktyg. Och framförallt dessa undergörande excenterprylar som tillät duschblandaren att gänga sig (he he) med rören i väggen. Därmed kunde Maken montera dusch blandare. Sen sånt där som jag tittar på. Handdukshyllor, handdukar, mattor, spegel och pynt.
2014-11-22 14.53.01Jag har också lekt den lille målaren och vitat upp fönsterram och element från smutsvitt eller svart.
Igår var det så dags för hylla, handdukshängare och duschlist och draperi och annat sånt piff. Idag har Maken varit den lille elektrikern och fixat belysningen också.

Därmed har vi ett badrum igen. Ett jättefint sådant!

2014-11-21 16.33.23

2014-11-21 16.41.03 2014-11-22 13.38.07

2014-11-22 13.38.16

  2014-11-22 13.39.08 2014-11-22 13.39.00

Nu är nästan allt på plats, så när som på en låda … Den är en kvarleva från husets förre ägare. Han hade kommit på att man kunde använda döutrymmet under skorstenen som går ner just i badrummet. Det utrymmet var nåt sotaren kollade på den tiden han besökte huset. Förra ägaren byggde en låda/skåp som han stolt visade oss när vi tittade på huset. Med en liten dörr för blev det en hemlig gömma för kvinnliga produkter sa han. 😀 Sist vi gjorde om badrummet blev den hemliga gömman av med dörren och blev istället en inbyggd parfymhylla. Förut var man tvungen att ta ur hyllan när sotaren kom. Men numera behövs ingen sotare och därmed kunde det bli en inbyggd hylla istället. 2014-11-22 14.23.34
Denna låda är nu pimpad i glittrigt grönt och ska få en snygg list runtom innan den kan stoppas i hålet. Och sen ska en tavla innehållande ett av Dotterns motiv upp på väggen bara vi ordnat med ram. Till sist har vi en vägg som ska specialbehandlas, så småningom.
Men annars är det klart! Utan kabinen och badrumsskåpet är badrummet mycket större. Tror den gröna väggen bidrar till den känslan också. Bra jobbat säger jag till lille elektrikern/målaren/plattsättaren som fixat så fint!

________________________ :D____________

Fredagsmorgon med tomtar på loftet

Eller mycket i huvudet kan man också säga. Det är både ett och annat som rumlar runt. Tomtarna på loftet irrar omkring utan någon inbördes ordning. Ibland har jag behov av att rada upp dem bara. Titta lite noggrannare på dem.

Min kära vän och kollega har fått nytt jobb och slutade i går. Vi har jobbat ihop ett antal år för länge sen, hållit kontakten till och från under åren vi inte jobbat ihop. Så blev vi kollegor igen och jobbat tio år tillsammans på detta jobb. Det där kommer att kännas konstigt. Jättekonstigt! Jättekonstigt och tomt.

Fick nyheter av en vän i veckan, nyheter av inte så god art. Som jag inte kan orda desto mer om här, men likväl inget som lämnar hjärnan i första taget. Ja jag vet, har man sagt A och så vidare men strunt samma.

Det händer saker i kommunen som upprör och orsakar flöden i dagstidningarnas kommentarsfält. En del av otrevlig karaktär. Jag fastade i storyn, hur snett livet kan gå och hur snabbt det kan raseras och hur i friden ska man kunna komma igen efteråt. Kanske fastnade jag i det spåret för att människan inte är helt obekant. Kanske är det lättare att döma och spy galla om man pratar om en helt okänd person? Och genast drar mina tankar iväg i hur hårt vi dömer i dagens samhälle. Vilka hårda, förnedrande och hemska ord som lättvindigt skrivs i ett kommentarsfält. Sällan i proportion till ”brottet”, ”felet”, ”misstaget” den eller de personerna gjort. Det behövs sällan mycket förrän nån förtjänar att dö nuförtiden. Eller benämns som svin eller idiot eller nåt värre. Var är empatin och försöken till förståelse? Jo, de finns också i kommentarsfälten, men blir ofta tyvärr nästa lika hårt angripna som den som anklagas/försvaras. Har man begått ett misstag är man illa ute. Även om man begår misstaget att försvara eller försöka förstå en som begått ett misstag.

Ett upprop via facebook kom i går kväll. En vänlig själ sände ut en förfråga om hjälp för en närståendes räkning. Någon som av anledningar jag inte känner till ska börja om i livet. Behöver allt, som behövs i ett hem. Genast gick det kommentarsfältet igång i hjärtevärmande medmänsklighet! Folk, inklusive jag och Maken, rotade genom våra överflödiga liv och skakade fram en massa grejer. Som vi inte ens kommer att sakna. Snart finns ett helt hopsamlat hem. Kanske fler hem till och med. Då känns det fint att vara människa igen. Någonstans finns ändå empatin ännu!

Vi har äntligen köpt en duschblandare! Med tillhörande tak och handdusch! Hallelujamoment! Efter ett flertal besök bland försäljare av dylika mojänger, som inte kunde lösa våra rörproblem. Maken allt mer uppgiven. Man ser direkt om de kan eller inte, muttrade han sist han stegade ut ur en dylik butik. Försäljaren hade då bläddrat i kataloger, krafsat hårbotten med både fingrar och tumstock, bläddrat hjärnceller och till sist konstaterat att nja … vi försöker vara bra på många olika saker här men är inte specialister … Då ledde jag med Maken ut …
Igår löste Maken problemet med att anlita riktiga specialister via jobbet. Kom hem med två mojänger som ska göra att rören i badrumsväggen och duschblandaren kan vara ihop. En sorts rörens matchmaker. Som kallas excenter. Shit vad mycket man lär sig! Frågan är om jag någonsin behöver känna till ordet excenter igen?

Kaffet är urdrucket denna lediga fredagsmorgon. Och förhoppningsvis är tomtarna på loftet ställda i ett rakt led resten av dagen. Annars får jag väl rada upp den igen, mer handgripligt.

Det där med att ladda batterierna

Det må vara en klyscha. Men det är sannerligen nödvändigt emellanåt.
Jag började redan i går kväll. Varvade ner till ett meningslöst teveprogram tills jag halvlåg i soffan. Då tog jag mig vidare till den där sängen som blir allt skönare och sov en rejäl nattsömn. Vaknade inte ens när Maken gick upp. Morgonen ägnade jag åt att slöa i soffan med kaffe och datorn.
Så klädde jag på mig och gick ut. Steg rakt ner i stövlarna och gick runt huset till det där bordet som Maken tillverkat åt mig. Låter knasigt, jag vet. Men det är ett bord att ha utanför huset, i trädgården, och jag har tänkt anpassa pyntet efter årstiden. Nu blev det mossa, barrväxter och ljus.
Sen jag in och ägnade en stund åt hushållsarbete, inte så kul men nödvändigt. Efter det rycket satt jag en lång stund vid skrivbordet, med hjärnan i tomma intet och ritade lite. Är det nåt som rensar så är det att ta en stund med pennor och papper.
Mitt i det kom jag på att det var länge sen jag höll på med kameran. Och arrangerade genast lite grejer och nån lampa och lekte fotograf en stund. Sånt är också väldigt återhämtande.
Liksom kaffe kan vara. Jag kokade en eftermiddagsespresso, slog mig ner i soffan med bilderna jag just tagit och redigerade dem en stund.
Jag har alltså hunnit med en hel hög med laddade upplevelser idag! Jag har sällan behov av storslagna äventyr eller omvälvande, utmanande eller vansinnigt roliga upplevelser. Man kanske kan säga att jag är som den där tjuren, Ferdinand alltså. Att masa runt i stövlarna i trädgården en stund, att sitta vid skrivbordet med papper och pennor, att fotografera och pyssla med bilderna, dricka en god espresso … sånt går jag igång på.
Och dan är inte slut än gubevars!

hgiuorewB

Smulor av blandat slag

Känns passande en söndag som denna. Då kan man bara låta tankarna trilla omkring mest som de vill.

Farsdag. Det är en sån dag. Ingen pappa att fira. Jag fixade kaffe i finservis i alla fall i morse och god mat nu i kväll, så Maken skulle få lite farsdagskänsla. Annars har vi inte firat nåt. Dottern är ju långt borta på andra sidan landet. Men hon hade med sig present till pappan här hemma när hon var på besök för nån vecka sen och sms;ade i morse så intet pappaöga var torrt.

Tredje natten i nya sängen. Jo den är bra! Men ännu inte helt invand. Får väl ge den lite tid och det blir bättre och bättre för varje natt. Man tycker att två sängar på vardera hundratjugocentimeters bredd och som tillsammans blir hur brett som helst också skulle ge bra utrymme för både två vuxna och två katter. Hm. Katterna ska ändå ligga tätt intill och ta upp halva täcket, oavsett hur mycket plats som finns.

Idol. Ja vad ska man säga. Grabbarna står och gnäller om att sandlådan tagits över av tjejerna. Och att juryn bara ger spadar till tjejerna och killarna får bara skäll. Hacka i er att ni är sämre än tjejerna pojkar! Och skippa det dåliga förlorarsnacket.

minijulNovember är fortfarande en höstmånad. En varm sådan. Jag kom mig ut på lite trädgårdspyssel i dag. Fick undan gammalt eftersläntrande sommarskräp och ordnade om från höst till vinter på altanen. Sen gick jag till skogs. För att plocka ris och mossa. Man vill ju vara förberedd inför det kommande julfixet. Och så hade jag en idé. Om en miniträdgård igen. En julig sådan. Jag synade alltså marken där i skogen för att komma över en ytterst liten gran. Och sån bra och tät mossa som passar i miniplanteringarna. En ljusslinga till minigranen hade jag redan köpt. Den passade perfekt. Så nu är julpyntandet faktiskt smygstartat i det här huset. Innan vi vet ordet av ska det första ljuset tändas.

 

Hur svårt ska det behöva vara? Bakom duschkabinen finns två rör i väggen. Ett för kallt vatten och ett för varmt. Nu har vi bestämt oss för att hyva ut denna duschkabin som sedan länge fungerar dåligt. Därmed behövs en duschblandare att trä på dessa två rör i väggen. Det är bara det att ingen blandare passar! Rören sitter med ett mått mellan varandra som ingen modern blandare vill anpassa sig till. Vi har granskat nätet, affärer i stan och funderat över nån grej att ha mellan rör och blandare. Näe. Nu återstår att få tag i en rörmokare tror jag. Shit. Det här bär iväg mer än vi hade tänkt. Vi som skulle göra denna badrumsuppfräschning så enkel som möjligt.

Samtidigt. Så pågår ett projekt i garaget som upptar större delen av Makens hjärna. Det sägs att män inte kan ha koncentrationen på mer än ett håll i taget. Struntprat. Det handlar mer om intresse. Och just nu är intresset mer lagt åt Hotrod-håll än åt badrums-håll. Han har bestämt sig för att bygga ett tak till den där taklösa bilen. Ett tak som ska kunna veckla ihop sig och ligga bakom ryggstöden typ när inget tak behövs. Och som vecklas ut och fälls upp över sittytan när det behövs ett tak. Klurigt. Han kommer nog att få till det där med tiden.

 

Den där soffan

Dottern ville se hur det blev med ny soffa här hemma. Och idag har jag köpt lite nya kuddar också. Hittade en stor ryggkudde i svart med snyggt mönster i beige och svart i mitten. Den formligen tiggde om att följa med hem. Tyget i kudden är snudd på exakt lika som sofftyget. Funderar på om soffan behöver en till sån … Okej. Här är en soffstudie då. Enbart för Dottern där borta på ”bästkusten” och för Mamma som inte heller är speciellt nära. Och för andra som eventuellt kan tänkas vara intresserade av denna världshändelse … 😉 Håll till godo.

image

image

image

image

image

Vilken flyttkarusell!

2014-11-06 17.22.38Jag ägnade dan åt att flytta på saker sm kunde tänkas vara i vägen. Och tömma sovrummet. De gamla sängarna tömde jag ur och skruvade loss benen på. Det krävdes ett redigt slag med en gummiklubba för att de skulle släppa också, Maken hade limmat! När sovrummet var städat och tomt var det bara att vänta. Tanken slog mig där. Tänk om dom inte kommer! Då får vi släpa in sängarna igen och sova på dem en natt till. Utan benen. Det hade känts nesligt.

2014-11-06 14.39.012014-11-06 14.46.04Men, möblerna levererades som lovat! Jag fick dem inburna i garaget där Maken gjort bra med plats kvällen innan. Det kändes enklast så i denna möbelomstrukturering. Garaget fick liksom bli möbelsambandscentral för en kort stund. Bara tills Maken slutat jobbet. Då slängde vi i oss lite mat och inväntade hans Kompis som så snällt lovat komma och hjälpa till med att bära möbler en stund.

2014-11-06 17.27.33De där två jobbar ihop till vardags sen länge och har ett bra samarbete! Det kunde man lätt se. Verkligen strukturerat och effektivt. Typ på ingen tid alls (ja man borde ha klockat dem) så var de gamla sängarna upplyfta ur hålet. De nya inburna från garaget och nersänkta genom samma hål. Varpå den gamla soffan genast bars ut och den nya bars in och till sist bars även de gamla sängarna ut. Nu förvarar garaget gamla uttjänta sängar och en soffa som gjort sitt. I alla fall i det här huset. hela grejen kan inte ha tagit mer än en knapp halvtimme innan kompisen kunde åka vidare på egna ärenden! Själv sprang jag mest runt och tittade på.

2014-11-06 17.28.562014-11-06 17.29.072014-11-06 17.31.27

 

 

 

 

Inga större monteringsåtgärder behövdes heller när alla grejerna väl var uppackade och inburna. 2014-11-06 17.41.38Soffans två delar skulle bara hakas i varandra och förses med kuddar. Det var oerhört snabbt fixat.
2014-11-06 18.01.02Vi provsatt soffan först. Den fick både ris och ros. Den är aningen smalare i sittytan än den gamla och definitivt inte lika mjuk. Men den är snygg och rätt bekväm ändå. Den gamla soffan sjönk man nästan in i. Denna sitter man mer på. Bättre för ryggen! Jag fick ofta ont i ryggen i den gamla. Dessutom hade kuddarna sjunkit ihop i den och tyget samlade damm och katthår. Den var inge kul helt enkelt. Den nya är mer stram och definitivt snyggare.
2014-11-06 18.04.42Så gick vi ner till sängarna. Där skulle benen påskruvas. en baggis för Maken. När dessa satt stadigt vände vi på sängarna och parade ihop dem till ett sänghav. Tidigare hade vi varsin i etthundrafemcentimetersbredd. Det blev tillsammans ganska mycket. Nu hade vi köpt varsin hundratjugocentimetersbredd och nu snackar vi dubbelsäng! 2014-11-06 18.43.14Det är en kontinentalvariant av säng. Först en resårgrej med ben underst, sen en vändbar resårgrej ovanpå. Ena sidan av den är fast, den andra sidan är medelmjuk och man vänder madrassen efter behag. Till sist varsin tjock bäddmadrass ovanpå. Det blev en hög stapel med madrasser. Prinsessan på ärten hade inte haft nåt att klaga på. Inte vi heller, när vi låg där och glodde i taket med ett fånigt flin. Dyrt. Men värt. Vi hade haft de gamla sängarna alltför länge. Så vi bäddade och fluffade till det med våra nya täcken också. Undrade om man kan gå och lägga sig redan vid halvsjusnåret. Det kan man inte!
I stället satt vi ett tag i soffan och tittade på teve. Kände oss nöjda.
Och äntligen blev klockan tillräckligt mycket för att gå och lägga sig!

Ett utlåtande? Tja. Det tar några nätter att vänja kroppen vid ny säng. Jag har sovit gott men vaknat till några gånger och haft svårt att få kuddarna att kännas rätt i förhållande till madrassen.  Var det inte för högt så var det för lågt. Annars var det hur bra som helst! Nya kuddar ska införskaffas men det var bra att få prova sängen först. Nya prydnadskuddar ska skaffas till soffan också. Lite piff liksom!

Det är ingen ordning på allting ….

2014-09-12 08.01.05-1Sa Pippi en gång och visste inte hur rätt hon hade.
Det är just precis vad det är här hemma nu. Det är oordning på allting liksom.
I går medan jag jobbade rev Maken trappan som leder från vardagsrummet och ner i källaren. Där finns bara ett gigantiskt hål nu. Och det är rätt rörigt runtomkring det som varit en trappa, med en arbetsbänk under. Han hade inte fått nåt psykbryt eller så.  Nej, det är en fullständigt nödvändig åtgärd. Vi har nämligen köpt nya sängar. Stora sängar. Som inte kan komma ner annars.
Vi har två trappor ner till källaren i detta hus. När vi en gång i tiden flyttade ner sovrummet hade vi problem att få ner sängarna. Båda dessa trappor är alldeles för trånga för att bära ner större möbler i. Vi hade lyckats på ner en dubbelsäng en gång. Som användes som gästsäng därnere. Vet inte hur vi bar oss åt den gången, men när eländet skulle upp fick vi såga sönder den. Gästrummet renoverades och blev sovrum. Två sängar i bredd 105 cm skulle ner. Det gick inte. Utan att vi rev trappan. Maken snickrade ihop den ordentligt sen och så har vi varit nöjda med det.
Nu har vi alltså gjort det igen. Köpt nya sängar som ska ner och har gamla som ska upp. Han fick jobba hårt med att riva den ordentligt ihopsatta trappan i går.
Jag har ägnat dagen åt att få ut de gamla sängarna ur sovrummet. Ställde dem vid hålet där de nu har förhoppningar om att hissas upp och bäras ut.
Därefter storstädade jag sovrummet som nu ekar lite och luktar rent och fräscht. I väntan på de nya underverken. Dessa ska anlända när som helst. I sällskap har de också en ny soffa! Jo. Vi slog på stort. Den gamla soffan är förbrukad. Tyckte jag. Vi hittade både soffa och sängar på MIO och har väntat en evighet på att de ska anlända. eller nja, egentligen anländer de tidigare än beräknat så jag är himla nöjd.
På grund av allt detta med möbler som ska ur och möbler som ska in i kväll har vi också plockat undan en massa saker som kan tänkas vara i vägen.
Alla dessa glasgrejer …
Så det är verkligen ingen ordning på allting och det kommer att ta en stund att återställa. Gammelsoffan ska snyggas upp innan den bärs ut och den blir hämtad i morgon. Vi skänker den till andrahandsförsäljning. Har sett sämre soffor än denna på loppisarna. Sängarna ska däremot köras till tippen. Dom vill ingen ha. Ingen ska ens behöva ha dem. De har gjort sitt, det skriver både min och Makens rygg under på!
Jag hoppas alltså få sova riktigt gott i den nya sängen i natt. Köpt nya täcken också, givetvis. Det ska bli fantastiskt. När de väl kommit sig ner genom hålet vill säga. Förhoppningsvis behöver vi aldrig mer byta sängar heller. Trappan ska så klart byggas ihop igen och jag tror inte Maken har lust att riva den nån mer gång.
Men, nu är timmen slagen. De ska vara här nu!

______________________________________________ :D__________ zzzzzzzzzz

Snö! Det är snö! Det snöar!

Det har jag hört, sett och läst om sen i morse.
När larmet går om att det snöar ute är det som att ta ut segern i förskott. Och alla, precis alla vill vara den förste att få berätta om denna naturhändelse.
Oftast är den första snön en rätt blek nyhet som lovar mer än den håller. Några få flingor som smälter innan de hinner ta mark. Och det lägger sig en viss besvikelse över snöutropen. Snöar och snöar … inte nu väl? Jo! Eller nja … i alla fall nyss! Jaha.
Redan på förmiddagen i dag hade hört ordet snö fler gånger än jag orkade räkna till. Eller sett ordet snö och ja, faktiskt, tro det eller ej, även sett själva snön med egna ögon! De flesta har ju tillgång till egna ögon, fönster eller kan vistas ute för att själva kunna notera denna stora händelse. Ändå är det största nyheten på året.
Att det snöar, lika glest som håret ligger på en överkammad flint, är ett faktum som bara måste ropas ut. I triumf eller besvikelse, spelar ingen roll. Världen ska upplysas om att nu ramlar det snö från himlen. Att alla redan sett det själv spelar heller ingen roll. Det snöar ju! Vi bara måste få upplysa varandra om det tydligen. Snöns ankomst berör, som om den var en totalt oväntad gäst. Oavsett om den är en kär vän eller en rätt ovälkommen typ.
Likt förbannat står vi redan där, med skidorna i näven, och tittar upp mot fyra flingor. Och inte en endaste flinga stannar på marken. Som är totalt snöfri, trots utropen om att det verkligen snöar.
Ja, ja. Det snöar. Lite. Väldigt, väldigt lite. Asfalten är blöt men snöfri. Ännu. Kom igen när skiten ramlar ner på riktigt. Och jag är ju himla nöjd över det alltså. Att den smälter. Och hoppas att det dröjer ännu. Innan den är ett faktum. Ju färre månader man måste pulsa runt i det där vita eländet desto bättre. Även om den är vacker att se på. Och om vädersidorna har rätt … så får jag glädjas en stund till. Ja, se det snöade typ pyttelite idag … ifall nån missat det.

——-*—-*—-*——*—–***—-*

Bara jag! Tydligen bara jag. Nästan.

Att åka hem genom stan en söndagsmorgon efter ett dygnspass är att vara ganska ensam. Inga köer. Inga cyklister. Grönt ljus överallt. Att åka hem genom stan en söndagsmorgon som också är helg, är att vara den enda överlevande efter en katastrof. Ingen. Annan. Än. Jag. Finns. I hela stan. Det är knappt trafikljusen orkar slå om till rött för det behövs liksom inte. Ingen är där. Alla är nämligen hemma och myser eller nåt. Dricker kaffe i morgonrock eller har sovmorgon långt in under täcket. Käkar god och långsam frukost. Tittar ut på världen och njuter över att inte behöva gå ut och ta sig an den.
Jag är ensam i stan. På väg hem mot en ledig söndag. Det är bara jag. Tydligen bara jag som är ute än. Nästan!
En tant har också överlevt verkar det som. I rosa jacka, solbrillor och med rullatorn i ett stadigt grepp tar hon sig genom den vackra allén. Den som jag jämt tänker att jag borde stanna och fotografera. Jag ser början av den strax efter rondellen. Där borde man stanna. Kliva ur och ställa sig mitt allén och fotografera den. Lång är den, leder ända fram till Rådhuset nästan. Löven täcker marken och trädkronorna omfamnar varandra så det blir ett tätt tak även utan dessa löv. Typ så.
Men jag passerar ännu en gång den fridfulla allén. Tanten går vidare. Hon och jag. Ensamma i världen. En söndagsmorgon mitt i Allhelgonahelgen. Det har tänts ljus. Det har spökats och busats. Och jag ser, när jag närmar mig hemmet, att grannen inte ställde upp på godiskravet. Fick toapappersrullar utbusade på uppfarten. Inte värre än så.
älskadesaknadeJag tände egenritade ljus virtuellt igår. Eftersom jag var på jobbet. Det funkar också. Antagligen lyser ljusen i minneslundarna än i kväll. Jag kanske skaffar ett riktigt ljus ändå och åker och tänder det senare.
Men nu ska jag också njuta av söndags och helgfriden. Det kommer alltför snart en måndag.