Näe.
Maken jobbar en vecka till. Hans klocka ringer tidigt. Jag vänder på mig och sover vidare då. Vaknar senare. Inte så mycket senare egentligen men ändå. Senare.
I morse väcktes jag av ett ynkligt jamande. Kisade mot klockreflektionen i taket. Halv sju! Maken måste precis ha låst ytterdörren och cyklat iväg. Men lämnat minst en katt inne! Som inte ville vara inne och genast letade reda på mig. Det där får mig att undra lite. Hur kunde Musse veta att jag var nere i sovrummet? (okej, ja, ja … det kan ha hörts nåt … sovljud …) Men, jag kunde lika gärna varit på jobbet, för att komma hem först ett par timmar senare. Går han ner och letar efter mig såna mornar också? Det får vi såklart inget svar på.
Men nu stod han där. Angelägen. Ignorerade mina försök att få honom att lägga sig i sängen. Han hoppade upp. Jo. Bara för att ställa sig på mig och glo mig i nyllet med ett ansikte som sa; ”Nu kliver du upp och öppnar dörren!” Av erfarenhet vet jag att katter med den beslutsamheten alltid vinner. Även om man försöker stänga öron och ögon så ger de sig ändå inte förrän man är klarvaken och uppe. Muttrande fula ord som mormor inte gillade går man och släpper ut den f…
Däruppe stod även katt nummer två. Beskedligt kelig och ögontjänande. ”Jag har inte tjatat Matte! Det var han, Musse. Jag är bara sååå gullig.” Och han sprang före mig ner i sovrummet. Kom upp i sängen spinnande och gullig. Kröp tätt intill. Suckade på ett sömnigt vis. Så att även jag suckade likadant. Och var nästan tillbaka i sömnen.
När!
Katt nummer två också spunkade ur. För att nåt flög omkring i sovrummet. Typ en vilsen nattfjäril. Jag hörde att Pancakes åt upp den. Tänkte att han kommer tillbaka när han smaskat klart. Nix. Väl nere på golvet upptäckte han mer grejer att jaga. Fatta! Hur svårt det är att försöka ha sovmorgon när katten jagar nåt under sängen. Jag har bra fantasi! VAD … finns under sängen! Nåt stort? Nåt lurvigt? Nåt inte alls lurvigt? Och han jagade, med klampande och hoppande steg.
Det var då själva f…! Mormor höll för öronen med ogillande min. Jag klev upp. Glad katt studsade fram under sängen där han jagat skvatt ingenting. Han fick gå ut och hålla den andra sällskap. I regnet. Och jag sitter fortfarande halvtrött i soffan. Tänker inte släppa in de där två nåt mer idag! Och jag gissar … att Maken cyklade till jobbet med ett litet flin i tröttheten i morse. Ha. Hon kan försöka sova när de där två är inne …

___________________________________________ _______________________________