Varning! Stolt mor vid tangenterna …

Fick det där väntade och efterlängtade samtalet i går. Med en bubbelröst i andra ändan. ”Jag kom in!”
Puh! Säger mamman och blir tårögd, stolt och glad.
Hon kom in!
På fotoskolan i Göteborg, en yrkeshögskoleutbildning. Där ska hon nu vidareutveckla sina fotografiska kunskaper i två år. Inte lätt att komma in på en sån utbildning, så fatta att jag är stolt! Och kan slå mig för bröstet och säga att jag såg fotografen i henne redan i unga år. Och nu är hon på god väg att förverkliga sin dröm.
Folk som sjunger brukar ofta säga att de alltid sjungit, att de började redan som ettåringar typ.
Dottern kan påstå att hon började som fotograf redan i ettårsåldern 😉 Då fick hon en kamera i plast av min Moster. Den ”fotograferades” det ivrigt med.image
Sen dess har kamerorna passerat revy. Första gången jag såg fotointresset tändas i henne på allvar, längs en åstrand bland en massa fjärilar. Där hände nåt! Sen dess har hon knappt släppt kameran. Jag vet att hon till och med brukar ha den i sängen när hon sover. Jo, jo.
De där som sjunger – säg den ettåring som inte sjunger … men, vissa fortsätter sjunga! Kan inte sluta och menar allvar med det.
Säg den människa som inte fotograferar! Men vissa tar det ett par steg längre. Från hobbystadiet till nåt sorts yrkesnivå.
Hobbystadiet tror jag det var länge sen hon passerade. Från att ha lärt sig det vi hobbyfotograferande föräldrar kunde, blev det raskt Dottern som lärde oss grejer. Det har varit på allvar länge. Ännu mer nu, efter ett års fotostudier och vidare till nästa utbildning. Mycket har hänt redan det här året som gått.
Länge sen den där plastkamerans tid. Suck, säger mamman med visst mått av nostalgi mitt i glädjen.

Dotterns hemsida hittas HÄR
Där kan man njuta av hennes nuvarande bilder.
När man tröttnat på att se mina nostalgibilder av den lilla tösen som blev fotograf.