Sånt där som är

Det kom en liten tös. Häromdagen ska hon ha anlänt. Ryktet spred sig fort via nätet. Som alltid när små underverk sker. Den lilla tösen är efterlängtad. Som små töser ska vara.
Och vi ska snart få åka och sniffa lite på henne. Och förundras över de små, små fingrarna och den lilla, lilla näsan. Det alldeles makalösa med ett nyfött barn.
Det är inte vilket nyfött barn som helst! Det är Dotterns bästa vän som blivit mamma till en sån liten tös. Hon som sprungit här i huset otaliga gånger sedan de där tjejerna var små och mindre små. Det känns lite speciellt. Och vi har redan köpt present, nåt sånt där extra gulligt litet plagg.

Legat efter. Med matinköpen. Men idag tog jag mig i kragen. Och satte mig vid köksbordet med matbutiken online. Det är så praktiskt det där. Att fundera i lugn och ro på vad som behövs. Kolla i skåpen och pricka in i beställningslistan. Man handlar inget onödigt! Bar det där som verkligen behövs. Och jag slipper vara i mataffären.

Bäddar. Gästsängen har dragits ut och bäddats i väntan på veckans gäst. Dottern är på väg hem med tåget och det ska naturligtvis bli hur mysigt som helst. Vet inte riktigt hur länge hon stannar ännu. Men oavsett ser vi fram emot att få hem henne lite.
Det är så det ser ut. Med en Dotter på avstånd. När hon är på hemväg handlar vi hem sånt hon tycker är gott och städar gästrummet. Bäddar skönt och hämtar vid tåget.

Neonljus och laserstrålar. Melodifestivalen är i gång med första semifinalen.
Danmark lyser upp den här delen av klotet rejält ikväll. Och det är nästan så scenerna överglänser låtarna. Såna fascinerande ljusspel som utspelar sig på glasscenen. Mycket ljus ska ännu spridas därifrån denna vecka innan en vinnare står till knäna i konfetti. Tänk om det skulle vara earth hour i kväll … då skulle effekten utebli. I alla fall i Köpenhamn.

Fick en smäll. Av en klobeströdd tass. Tidigare idag. När jag försökte borsta den där pälsen som blir så sträv emellanåt och som lätt bildar tovor om man inte tar sig igenom dem med rejäla borsttag. Men han blir så förbannad. Musse.
När borsten inte håller sig kring huvudet och på kinderna där det är skönast. Utan försöker luras och komma åt att borsta ryggen och andra ställen. Då slåss han. Med utfällda vassa klor i vantarna. Så man får hålla undan fingrarna. Och han tycks tro att det är borsten som är dum, den är den han slår efter. Men han blir så himla fin när man lyckas borsta igenom innan han börjar slåss.