Vi ska på fest ikväll, Maken och jag. Sån kräver att man snyggar upp sig lte och det har jag visserligen inget emot.
Men först ska man ta sig igenom den där stunden i garderoben. När man drar fram plagg efter plagg och för varje grej som ratats sjunker både humör och inspiration så att det till slut känns mest lockande att dra på sig ett par mjukisar och strunta i alltihop.
Jag är känslostyrd när det gäller kläder. Om det inte känns rätt går det bara inte att ha på sig. Och om det blir för många ”inte känns rätt” ramlar humöret lätt i botten. Och så står jag där med en hög skitfula kläder som inte duger till nåt i ett kvinnligt antiklimax och har verkligen inget att ta på mig.
Därför har jag inte vågat börja än. Fast vi ska vara på festen om ca tre timmar. I huvudet har det däremot pågått en sorts huvudräkning i princip hela dagen, över tänkbara alternativ. Gjorde ett lamt försök att hitta något nytt i går men en stund i en provhytt resulterade bara till ”slita håret” läge. Jag borde naturligtvis ha varit ute på ett sånt svårt uppdrag mycket tidigare i veckan.
Det måste alltså bli ett befintligt alternativ ur garderoben ikväll. Och jo, visst finns det plagg som huvudräkningen anser vara värda att räkna in. Frågan är väl snarare vad som händer med plaggen och humöret när de väl är på. Jag kanske behöver en stänkare först. Innan jag tar itu med detta plågsamma uppdrag. Hu.