Sånt som upptar en hjärna en söndagsmorgon

Jaha. Därmed har vi nåt slutet på ännu en vecka och söndagsångesten vadar i djupa diken … eller? Nja. Nog hade helgen kunnat ha nån dag av slösurfande till och nog hade jag med lätthet kunnat ta mig an ett par lediga dagar i börja av veckan också. Men nu är det ännu bara söndagsförmiddag och jag ar nyligen vaknat med en katt i ansiktet i vanlig ordning och ännu inte fått i mig kaffet. Alltså är det fortfarande helg, rätt länge till och veckan som kommer är av hanterbar sort. Ingen enorm söndagsångest alltså.

Mellospektaklet nådde äntligen någon form av strand i går och kravlade sig upp i lerig sand. Nu finns rätt antal finalister inför nästa lördag. Därmed inte sagt att det är rätt finalister. Är det någonsin det? Och de jag gillade bäst från gårdagen kom så klart inte med. Outrigger hade behövts i sina burar även i finalen men nu blev det inte så. Årets mello … tja. Sämre än sämst och hyfsat utskälld. Stackars programledare, men det där humorspåret är nog årets misslyckande. För det var inte så roligt. Och mängden dåliga låtar som både är rättvist uteslutna och förvånande nog i final. Ja, ja.
Jag drömmer mig tillbaka till förr i tiden. När det fanns en enda mellokväll. När man satsade allt på ett kort och satt framför teven med tallriken fylld av godsaker och höll koll på röstningen från landets jurygrupper. Det var bättre förr!

Veckan som kommer ska innehålla en form av husbesiktning. Nån kommer för att granska väggar och sånt som ett hus består av. Detta kommer sig av en tråkig anledning, att detta hus uppvisar skador i direkt följd av tomtbyggandet i det som en gång var skogen bakom vårt hus. Nu står där elva orörda tomter som ingen vill ha och husen nedanför detta kommunala misstag har skador. Hur stora vet vi inte än. Men när det kommer besiktningsmän som ska granska huset ordentligt … borde man kanske masa sig upp ur soffläget och städa lite? Antagligen. Gör det lite senare …

Musiken har stort utrymme i vårt hus. Det har alltid funnits ett musikintresse i mig och jag tror det har att göra med att pappa ofta gick omkring och sjöng och visslade i min barndom. Och att det inte saknades vare sig instrument eller apparater att lyssna till musik ifrån under min uppväxt. Även om jag inte spelar nåt själv, så har musiken ändå alltid följt mig.
Lika med Maken. Han hade en rejäl stereoanläggning när vi träffades. Och sådan har han alltid sett till att ordna i våra gemensamma hem också. Numera är såklart också datorn ordentligt stereoansluten och det är njutbart att leta pärlor i spotify och få ut dem i bra ljud. Vi fortsätter därför där vi slutade i går kväll, samma musikspår denna söndagsmorgon. Bättre start på dan kan man inte få!

Dagen ska för övrigt innehåll ett besök på stadens museum. Där finns dels en konstutställning som Maken vill se och dessutom en nyöppnad utställning över den epok som lades ner i stan nyligen. När godisfabriken stängdes och flyttade utomlands. Får se hur det har illustrerats i utställningsmontrarna.

blogg100-logotype
2/100

6 reaktioner på ”Sånt som upptar en hjärna en söndagsmorgon

  1. Jag glömmer helt bort allt med mello här borta. I England är det bara någon musik komitee någonstans som bestämmer vilket bidrag som ska representera England. Jätte skillnad!

    Gilla

Kommentera gärna!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.