Det där med jultraditioner

Somligt är man uppväxt med.
Jag minns hur mamma stressade genom huset inför jul. Med nåt vilt i blicken som enbart spanade efter smutsiga ytor. Mattorna åkte ut och det skurades precis överallt. Hela huset luktade rengöringsmedel och julstress när hon tillslut, sent på kvällen dan före dan före dan, rullade ut alla kallvädrade trasmattor över de skurade golven. Just där och då kom all julstämning på en och samma gång!
I vårt hus skulle julen vara inställd och klar redan den 23 december eftersom jag fyller år då. Och åtminstone släkten skulle komma på kalas. Annars var det vanligt i hushåll utan födelsedagsbarn dan före dan, att man tog in julen just dan före julafton. Det tycks vanligt ännu i mitt gamla hemland, om man ska förlita sig på facebook som faktakälla. Här i mitt nuvarande hemland plockas julen in tidigare. Allt mellan första advent och julafton tycks funka. Allt beroende på folks egna traditioner.

Annat har man skapat själv.
Jag minns inte riktigt vad Maken och jag hade för jultraditioner till en början, när vi flyttade in under gemensamt tak. Några borde vi rimligtvis ha haft och det handlade väl om julpynt och julbakning. Och någon lindrigare form av julstädning än den mamma ägnat sig åt. Sen åkte vi väl till våra föräldrar och firade den jul vi var vana med. Men jag minns den där tivolifärgglada ljusslingan som vi lindade runt balkongräcket tillsammans med granris. Just där och då kom all julstämning på en och samma gång.
Efter att Dottern föddes skapades det mer tydliga traditioner. Eftersom jag är en pyntoman och pysseltok har Dottern och jag ägnat oss åt diverse massa julpyssel genom åren. Med mycket strösselglitter. Och pepparkaksbakning (fast jag hatar de rackarns kakorna, tycker de är grymt äckliga) och husbyggen. Och godiskokning och annat som hör julen till. Riktig gran har det alltid varit och den har alltid tagits in för att kläs innan Maken fyllde år den tjugonde. Visst pynt har haft sina givna platser och Dottern har sannerligen hållit hårt i våra traditioner tills hon blev stor och tyckte det kvittade. Till viss del. Jag tror hon kommer att återkomma till vissa av dem, så småningom. Det tycks vara så med traditioner.

Nu är julen i det närmaste slut igen. Granen barrar nåt kopiöst i år. Men ännu är det trivsamt med både den och allt det där röda runtomkring. Just rött är liksom min stadiga jultradition.
Ljusen i den ärvda, gamla, trearmade ljusstaken har en bit kvar tills de brunnit slut. I och med det brukar julen så sakteliga klinga av och pocka på att städas bort. Det har varit en god jul, än en gång.

4 reaktioner på ”Det där med jultraditioner

  1. Månne vi blir lite klokare än våra mödrar vad städningen beträffar? Jag tycker jag lärt mig liiite under årens lopp. Men, nog ska det ju lukta rent… Gott Nytt År!

    Gilla

Kommentera gärna!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.