Men se där, det blev ordning!

Mitt påbörjade sorteringsprojekt i och runtomkring bokhyllorna kom av sig. Fick fint främmande av Dotter på besök och då fanns det givetvis roligare saker att göra. Och det var inte så att hyllorna städade sig själv heller.
Men nu, efter söndagsnattjobb, i en gråmulen måndagsförmiddag kom jag igång. Lovade bildbevis på hur brorduktig jag är 😉 och kan nu visa upp rätt ordningsamma hyllor. imageRensade bort en massa böcker! Som stått på undantag sedan förra rensningen. Och inte rörts sen dess. Då åker de ut!

Därmed finns plats för nåt nytt 🙂 Tills vidare fyller jag utrymmet med krafs och annat. I väntan på de där riktigt bra böckerna.

image

Själva arbetsplatsen. Med gammal segdator för tillfället. (eftersom jag fortfarande inte hört ett enda knyst från min felanmälan … ) Det ser rörigare ut än det är på grund av grejer på hörnet. Men från sittplatsen sett trivs jag rätt bra! Har svårt att känna nån kreativitet om det blir för stelt och ordnat.

image

Bakom ryggen finns fler hyllor, med både nytta och nöje kan man säga. Fick ordning på det mesta där också. Även om jag undvek att ge mig in i pärminnehållet.

För att man ska må riktigt bra vid datorn behövs givetvis en del mys också! Speciellt så här års.
Och skulle man tröttna på datorhäng kan man slå sig ner i soffan och slöa till riktigt ordentligt. Eller så används den av katterna som gärna gör mig sällskap där om jag sitter vid datorn. (Tigger är där för att påminna om det roliga i livet 😉 Han kan ju det där med att studsa och ha kul!) Soffan är också av bäddbart slag när det kommer nattgäster. image

image

imageOch så det allra heligaste … mina smycken har ett alldeles eget krypin. Med draperi att dra för om jag vill gömma undan röran. Annars gillar jag att se dem, och att stå där och välja efter humör och tillfälle.

Ja, så nu är det ordning. Igen. En stund. av någon oförklarlig anledning har det här rummet en tendens att slamma igen. I synnerhet skrivbordet. Får se hur länge detta ordninsamma varar denna gång.

Ingen långvarig glädje

Ja vad ska man säga. Jag har ingen dator! Igen!
Den nyss hemkomna datorn som landade i brevlådan i måndags är inte längre nåt att räkna med. Då packade jag bara upp den, konstaterade att den fungerade och sen åkte jag till jobbet.
Kom hem på tisdagsmorgonen, startade datorn och hade en del jobb att göra. Fram på eftermiddagen var jag klar och samlade ihop en del pärmar och grejer och bar in dessa i ett annat rum. När jag kom tillbaka stod datorn och luktade rök igen! Svart i skärmen och liksom helt död! Kan inte vara sant!
Jag provade stänga av och sätta på den igen, jag provade hdmi-kabeln till teven. Inget liv. Den lyser i tangenterna och fläkten surrar men det är liksom allt.
Less är bara förnamnet! Och ännu mer less efter att ha pratat med supporten igen. Där misstron över mitt handhavande skär i örat på mig! Ryter till att det faktiskt inte är min första dator, jag kan hantera dem. Jo, jo. Såklart hummade grabben i andra ändan.
Och nu är det nån sorts vänteläge. På att supporten ska höra av sig med besked om hur vi löser detta. För man var tvungen att fundera, lämna över till annan avdelning. Jo, kan tro det! Men kanske man skulle felsökt datorn ordentligt innan man bara bytte ett gäng grejer och skickade tillbaka den. Den har uppenbarligen nåt allvarligt fel. Grabben undrade om jag hade några anspråk på HP. tacka fan att jag har! Jag har en halvårsgammal dator som bränner ut sig av nån anledning. Och har därmed ingen dator, igen. Jag vill ha en fungerande dator! Jag har garanti och har inte på nåt sätt hanterat denna dator ovarsamt eller fel. Se till och få hit en reparationsorder illa kvickt! Jag hoppas verkligen att nån hör av sig med vettigt besked på måndag. Så jag slipper ringa och efterlysa detta. Som jag fick göra förra gången. Fan också!

Äntligen hemma!

Idag låg det äntligen en avi i brevlådan. Jag klev i skorna direkt och åkte till hämtstället.
Fick ta emot en helt annan låda än den jag tidigare lämnat in. Betydde det att innehållet var ett annat eller samma?
Svårt att veta vad man gör åt en utbränd dator liksom. Om den genast byts ut eller om man bara bytt delar av den. Jag hoppades på det senare. Det är så drygt att börja om liksom.
Väl hemma sprättade jag genast upp paketet och möttes av bubbelplastad dator. Min vanliga! På den medföljande lappen kan jag se att den fått nytt moderkort och ny Lcd. När jag öppnar sitter plast runt den nya listen på skärmen. Så det känns ändå lite nytt!
Men innehållet är mitt vanliga! Skönt.
Anledningen till att den fått åka hem i ny låda är enligt lappen att den förra kartongen var möglig! Jo, den hade blivit utsatt för en hel översvämmat vatten i källaren tidigare i somras. (Ingen farlig översvämning. Bara en ouppmärksammad liten hink från ett ”skvallerrör” på pannan.) Men möglig! Det var den inte! Bara lite knölig och så.

Men ja, ja. Ny kartong, samma dator med ny skärm. Och ett fungerande moderkort.
Och väldigt bra bemötande och snabb service av HP ändå. (hade posten bara fått ut avin tidigare kunde jag hämtat datorn redan i fredags för den fanns i stan redan då!) Nåja. Nöjd och glad igen!

Boktok?

I samband med helgens omorganisering på diverse hyllor blev en hög med böcker över. Jag hittade plats för dem ovanpå bokhyllorna istället. Sorterade dem fint och klev sedan ner och beskådade resten. Oj. Det har smugit sig in sånt som inte är böcker lite här och där i hyllorna. Och det som är böcker är ganska dammigt och oordnat. Alltså krävs en rejäl bokhyllestädning. Suckar inombords över detta tråkgöra. Böcker som ska ner, dammsugas av, hyllor som ska torkas och böcker som ska radas tillbaka.
Och alltid blir det en konstig hög med prylar över. Hur de nu hamnat i bokhyllorna från början, för jag hatar att ha diverse annat instoppat bland böckerna!
Likväl ser jag både foton, ramar, spel som ingen spelar och nåt prydnadskrafs där i för närvarande. Vem är det som smyger runt och stoppar in grejer i bokhyllorna? Det kan man undra.
När man ändå är igång med en städning av bokhyllor kanske man får en bokhög över också. Såna man troligen aldrig mer kommer att läsa och som var tveksamt bra redan första gången de lästes. Jag har blivit bra mycket bättre på att släppa iväg böcker ut i världen. Det kanske finns nån annan som gillar just den där boken bättre än mig? Och jag hittar hellre böcker jag verkligen gillar i mina hyllor.
Så. Jag börjar inte jobba förrän fyra … fram med städutrustningen kanske?

Bjuder på en före … och hoppas få anledning att återkomma med en efter också, så småningom.

994805_4870734021268_236240933_n 1375060_4870735981317_1347475448_n

En samlare

Jag är gift med en samlare. Maken har i alla tider samlat på saker som krävt utrymme i det här huset. Lite som att bo i ett museum …
Hans hylla med glasgrejer, mestadels av en viss Bertil på KostaBoda började stå aningen trångt i sin hylla. Liksom hans samling med filmrelaterat jox. Coola grejer alltihop, men knappt synligt på grund av trängseln. Han satt med bekymrad min och funderade över vad som borde plockas bort och ställas undan.
Sånt kan inte en samlare fundera på utan att få något stressat i hela systemet.
Det var då jag kom på att vi har ett rum till numera. Sedan Dottern flyttade ut har hennes rum använts som gästrum och diverse pyssel eftersom skrivbordet står kvar och jag flyttade in mitt pärlande och text/ritande dit. Men på hyllor och väggar har det inte varit ett dugg genomtänkt.
Sånt kan ge en samlare ett visst skimmer i hela systemet.
När han står och tittar ut över en totalt oanvänd vägg och ser potentialen och möblerar väggen i tanken. Nästan som av tankens kraft förflyttade, befann vi oss snart på affären inför tilltänkta hyllplan. Där var det tomt, i just den hyllan där hyllan skulle stå!
Sånt kan få en samlare att fullständigt sacka ihop i hela systemet.
Och stå och glo i nämnda hylla som om hyllplanen snart skulle börja växa upp genom golvet. Mitt i uppgivelsen över denna motgång uppenbarade sig inga hyllplan från golvet, eller ens från ovan. Men däremot ett alternativ som vid närmare funderande skulle fungera rätt bra. Man kan ha fönsterbrädor på väggen också!
Sånt får en samlare att med studs i hela systemet bära två stycken långa fönsterbrädor till kassan.
Väl tillbaka i hemmet kom han på att hyllbärarna han just köpt var av färgen furu. Det är för fult och de ska såklart målas. Det som nyss målats ska torka …
Sånt kan få en samlare att … ja … ni fattar!
Men se, det fanns en lösning även på detta. Sprayfärg! Och det torkar fort! Jajjamen. Snart var samlaren i full färd med att få upp sina hyllor på sin nya vägg.
Medan jag rotade runt i jorden i mina nybyggda planteringslådor i trädgården, hade han redan påbörjat sin samling i ny tappning. Och när jag borstade jorden av händerna stod prylhyllan helt tom i vardagsrummet och glasgrejerna trippade runt i glädjeyra över att få nya placeringar och kunna visa upp sig ordentligt.
Jag ägnade mig åt glasplaceringen medan Maken fortsatte med prylarna.
Och det blev bra, mycket bra, i alla hyllor. Fortfarande lite som att bo i ett museum men det får man leva med när man gift sig med en samlare. Och det är fina saker. Som är tillverkade för att synas.
Vi hann inte helt färdigt med denna prylomorganisation. Det ska finputsas idag. Men Samlaren sitter redan och funderar över vad han ska utöka sina samlingar med … nu när det finns plats igen …
Sånt kan få en samlare att bli alldeles febrig i hela systemet.
Snart är det nog trängsel igen …

Tvätta!

Vi har varit utan tvättmaskin ett par veckor sedan den gamla så fräckt började ransonera vatten. Jag är ganska trött på handtvätt numera …
Den nya tvättmaskinen beställdes på nätet, då när vi dömt ut den gamla. Kändes som en oerhört smidig shoppingrunda. Vi slapp åka till nån affär med maskiner på rad och försäljare som hade som uppdrag att få oss att välja en dyrare än vi tänkt.
På nätsidan fanns en trevlig maskin till nån sorts kampanjpris. Bara just den veckan. (Jo, antagligen lika lurad där men jag fick i alla fall en maskin för det pris jag tänkt mig. Inget konstigt märke heller.)
Så jag klickade på köp efter att ha läst teknisk fakta. Och det visade sig dessutom att frakt och leverans ända till huset ingick. Det var bara det att vi skulle få vänta en tid. Men allt annat vägde upp den väntetiden.
Igår var äntligen dagen för tvättmaskinsleverans kommen. Mellan nio och ett skulle den anlända och jag skulle iväg halv två. Tajt. Hastade hem från nattjobbet och satte mig med tillgänglig telefon.
Och visst kom den! Redan klockan tio var maskinen avlastad från lastilen och inställd i garaget. Fantastiskt!
Maken lånade en jobbarkompis på lunchen och de kämpade ner maskinen i tvättstugan.
Där stod den så, äntligen. Blank och vit och ruskigt fin intill den gamla med rostfläckar nertill. Maken kopplade in den och jag stoppade genast den skinande trumman full. (finns en del tvätt att prova med för närvarande) Tryckte på knappar. LG;n hade välkomsttrudelutt och blinkade tjusigt i motsats till den gamla uttjänta. Såg nig hur den blängde surt i sitt urkopplade och förkastade läge.  Trumman snurrade och gick på men … inget vatten togs in! Vad fan! Den förra tog in ett minimum av det så viktiga vattnet. Denna inget alls? Maken skruvade loss slangen, provade på en annan kran. Inget vatten! Jag lusläste bruksanvisningen medan han testade vattentrycket i slangen och höll på. Ingen av oss kom fram till något som fick in vatten till tvätten. Stod där som fån och glodde på den så vackra men ack så korkade … Hörde den gamla hånskratta sig hes.
Så hittade Maken en medföljande reklamlapp! På denna, inte i bruksanvisningen, kunde man läsa att maskinen ville väga tvätten först. För att avgöra vattenmängden! Jaha! Vi trudeluttade igång den på nytt och stod med bistra armar om bröstkorgarna och glodde på den snurrande trumman. Den snurrade hit, den snurrade dit … och Ja!! Mitt i den gamlas skadeglädjeutbrott, började den nya LG;n plötsligt hämta vatten och snart tvättade den för fullt. Och den gamla slokade tyst medan denna nya blankvita stylade för fullt.

Man kunde tycka att en sån viktig upplysning borde stå i en bruksanvisning! Fetstilt och understruket! Ha tålamod efter att ni tryckt på starknappen, maskinen vet vad den gör!
När man inte köpt tvättmaskin på typ tjugo år har man ingen aning om vila finesser som tillförts på det området. Tänk om vi inte varit läskunniga i det engelska språk som stod på detta medföljande, rätt oviktiga reklamblad. Då hade vi packat ihop maskinen och skickat tillbaks den. Omedelbums.
Men nu behövde vi inte det! Jag slipper handtvättandet och överlåter det gladeligen till den nya fina. Den tvättar så tyst dessutom! Redig och bra centrifugering också, tvätten kom ut närmast torr. Utmärkt när tvättstugan ligger i källaren där det inte torkar så fort. Ja, jag är nöjd! Och elgiganten.se skötte sig utmärkt.

p.s .., fick senare ett mail från stället som basar över min utbrända dator också. Där stod att fallet var avslutat! Betyder det att datorn är på väg hem? Och i vilket skick? Håll tummarna för att den kommer idag!

Skämskudden är i bruk igen

Sångtävlingen med stort I är tillbaka i rutan igen. Minns att jag gäspade stort över den senaste säsongen som visades för ett par år sen och tyckte det var skönt att slippa det när det försvann. (Jo, man kan stänga av och vägra titta också, jag vet.)
Andra uppstickare i sångtävlingsbranschen har försökt slå sig fram under tiden. Inte lyckats nåt vidare.
Så då blev det tydligen panik i teveplanerarnas tillvaro och därmed idoldags igen.
Och visst tittar man. Det är typ roligast med de inledande auditionveckorna när modiga människor ställer sig framför den där juryn och med eller utan instrument tar toner av olika slag. Nu är det kvalvecka och gänget som ska ”underhålla” oss efter fredagstacosen i höst ska vaskas fram. Det känns blekt! Och jag har ingen enda favorit! Det brukade man ha i det läget förr, när programmet var lite nyare, lite fräschare.
Nu hittar mig själv med mobilen framför ansiktet titt och tätt i rastlöshet och uttråkning. Det sjungs skitdåligt och krävs skämskudde när vissa stapplar runt på scenen. Och jag tycker synd om ungdomarna när deras dröm fimpas i gruset.
Nää. Jag börjar redan se mig om efter bättre fredagsunderhållning. Man måste väl kunna utnyttja livet på ett vettigare sätt än att sitta och huka bakom den noppriga skämskudden medan ett gäng ungdomar med kändisdrömmar sjunger ut i rutan.
Jaha. Nu har jag redan sågat den nya idolomgången …

Datorer och annat tekniskt skit

Jaha. Min dator har åkt. Den fick adresslapp och lyckönskningar och for iväg till Småland faktiskt. Inte till samma ställe som vi var i helgen, men snudd på. Jag kunde ha levererat den själv!
Enligt en optimistisk tidsplan som mailades till mig kommer den att återvända nästa tisdag. Tvivlar på det. För planen var att den skulle ha åkt redan i torsdags eller fredags. Om man bara lyckats posta adresslappen i tid. Så att den kommit i min låda på torsdagen istället på fredagen, när jag själv redan var på väg till Småland. Nu låg lappen i brevlådan och väntade när vi kom hem i går. Därmed kommer datorn inte iväg förrän i dag antar jag. Även om jag ställde in den bakom postluckan i går kväll, ingen hämtade nån post vid den tidpunkten en söndag.

Nu har jag sparkat igång min gamla trötta dator, som hetsar upp sig så lätt för ingenting att den blir alldeles flåsig av bara starten. Jag testade att göra en systemåterställning på den i förhoppningen att den skulle bli aningen piggare. Men en sån meningslös åtgärd gjorde ingen som helst nytta. Borde så klart ta till en fabriksåterställning. Drar mig för det eftersom den då förlorar vitala delar (oumbärliga program) som jag inte har nån tillgång till. För detta krävs ett samtal till den lokala och högst privata datasupporten och han är inte anträffbar under vardagarna. Kanske ska han få ett uppdrag med detta sen, när min nya dator är hemma igen (och förhoppningsvis utvilad och återställd och avvand från rökning och skit).
Just nu får denna duga i sitt flåsande skick eftersom det är den enda jag har.
En iPad går inte på långa vägar att jämföra med en riktig dator. Den är ett roligt komplement, lätt att ta med sig och lätt att slöa i soffan med. Men omständlig och bökig att göra något vettigt med.

Ska bli spännande att så småningom få veta varför min fina dator blev så less på livet att den började röka. Ska också bli spännande att se vad man kan göra åt detta. Och att det förhoppningsvis inte tar en evighet!

Superhelg, en sån där som ligger i bomullen i minnet

Vi stack i tidig morgon hemifrån i fredags, eftersom vi hade en bit att åka. Dottern har flyttat på fem timmars avstånd. Dimman var tung över landskapet. Så tung att det var problem att se framförvarande bilar. Och totalt onödigt att försöka se något av det vi passerade. Därmed såg vi inte heller alla skyltar vi skulle ha sett och hamnade på en helt annan väg än tänkt.
Det gjorde inte så mycket, det blev ingen omväg som försenade oss och vi kom fram som vi skulle.
Härligt att ha Dottern inom räckhåll igen. Och se med egna ögon att hon mår bra och trivs!

Den senaste veckan har varit något av en sommarens återvändande. Så även i Småland. Värmen påminde om en sommardag i början av augusti och vi satte oss ute på det lilla torget med vår beställda lunch. Och kvällen tillbringade vi i Dotterns trevliga lilla lägenhet med en mycket god smörgåstårta som vi spontant drog ihop i hennes kök och åt till bra film i teven. Med ett gott rosévin i glasen.
Vi hade en tidig start inplanerad även på lördagsmorgonen. Pickade in adressen till glasriket i gps;en och körde i ny morgondimma genom de djupa småländska skogarna. Där dök det upp små byar/städer med jämna mellanrum och det var precis så där vackert och trollskt som man tack vare en viss Astrid alltid föreställt sig. Dimman hjälpte till. Liksom Dotterns val av musik. Hon satt i baksätet med telefonen kopplad till stereon och spelade spotifygodbitar för oss.
Glasriket fanns i andra ändan av regnbågen … typ. Vi tänkte inte besöka hela. Bara KostaBoda denna gång. Eftersom det är just där som Makens och mina favoritglaskonstnärer håller till.
Vi besökte hyttan och fick se glasblåsning. Hur coolt som helst faktiskt. Vi besökte fabriksbutiken och handlade diverse. Och vi besökte art gallery där det fanns fantastiska utställningsobjekt. Om jag vinner på lotteri nån gång … då …
Efter detta besökte vi även outletten som fanns på samma ställe och tittade och handlade av andra märken lite smått också. Och dreglade över annat som också får ligga på listan tills den där vinsten trillar in.
När vi var nöjda med allt glas åkte vi vidare mot kusten och Kalmar. För att äta hamburgare och gå på Ikea. Detta var önskat av Dottern som för tillfället bor i en snudd på butiksbefriad ort. Dels var hon grymt sugen på just såna hamburgare och så behövde hon handla rekvisita till ett fotoprojekt.
När detta var gjort åkte vi vidare till Västervik. Småland runt på en dag liksom.
Där satte vi oss på ett fint utecafé och fikade. Förundrades över de kvardröjande sommartemperaturerna. Att vi faktiskt satt där i mitten på september, sommarklädda, och fikade utomhus.
Tillbaka hos Dottern kopplade vi av med en grymt rolig film på teven och lite mumsigt tilltugg.
Nu är det söndag. Hemvändardag.
Vi har alltså några timmar i bilen även denna dag. Men det gör inget. Vi trivs i bilen och tur är väl det med tanke på alla mil vi avverkat och ska avverka ännu den här helgen.
Ja. Precis en sån där helg som länge finns i minnet och värmer! Precis en sån!

Dimma

I morse, mycket tidigt, tassade jag på toa på jobbet. Kunde redan då genom fönstret ana vad som väntade ute denna morgon. Trots att det ännu inte ljusnat.
Några timmar senare tog jag min väska och klev ut i dimman. Denna älskade dimma! Som så lätt och svävande får mig att må så bra. Jag antar att det är samma typ av väderlycka som andra känner vid sommarsolsken. Eller solsken överhuvudtaget. Jag har mitt vid dimma.
Och det är så andlöst vackert när jag åker genom stan. I de där långa alléerna där löven redan påbörjat höstens matta. Kring alla vackra byggnader. Längs med ån är dimman så kraftig att det där huset som är högast och döpt efter ett skepp, inte alls syns!
Jag passerar avfarten till mitt eget bostadsområde. Parkerar i skogen, vid havet. Där står sommarens högresta midsommarstång. Brun och överbliven och bortglömd. Nu dansar bara dimman runtomkring den. Restaurangen är stängd. Det är alldeles tyst. Inte ens måsarna vågar störa i den dimmiga morgonen. Jag tar mig upp på kullen, sätter mig på bänken vid grillplatsen och ser ut över havet. Horisonten har suddats ut. Mitt i ingenting flyter en ö. Allt är stilla, blankt och lugnt.
Jag önskar att jag hade åkt hem först, tagit med kaffetermos, en filt att sitta på. Då hade jag kunnat stanna tills dimman ger sig av.
Nu stannar jag en stund, ändå. Blundar och njuter av att vara ensam med havet, dimman, morgontimmen, skogen bakom, klipporna nedanför. Undrar om måsarna känner som jag eftersom ingen av dem ger sig till känna. Världen tycks vila. Och ingen annan än jag har sökt sig hit ut för att beundra dimman.
Tillslut måste jag ändå åka hem. Alldeles för hungrig för att stanna.
Tänker mig frukost i dimman på min egen tomt. Inget hav där, med lite skog i alla fall och mycket trevliga sittplatser.
Tyvärr fanns där ingen stillhet och ensamhet alls! Grannen har bjudit hem en hel förskoleklass som stojar omkring på hans tomt! Förskoleklasser kan låta!
Jag stänger in mig, tänder några ljus istället. Och myser till det med en katt. Rätt bra alternativ det också.