Jag har fullständigt kommit av mig!

Med läsandet alltså. Jag som alltid stått med en påbörjad bok i handen och knappt varit nåbar. Mitt läsande började tidigt, typ så fort jag kunde läsa. Och jag var en flitig biblioteksbesökare från unga år.
Mina bokhyllor innehåller en massa böcker och jag har alltid legat i sängen och läst till sena natten. Jämt. Och jag läste på morgonen när jag vaknade, under frukosten. På raster på jobbet, under bilresor, i väntrum … ja överallt liksom. Och så fort en bok var avslutad hade jag en ny i händerna och njöt av att vända upp pärmen och trycka till den lite lätt så att boken ville öppna sig. Låta mig sluka innehållet.
Men nu! Jag misstänker att jag kunde räkna antalet lästa böcker detta år på ena handen. Förra året var inte mycket bättre det. När någon ber mig om boktips står jag helt nollställd. När folk pratar om böcker de läst är jag totalt ovetande om att den boken ens fanns.
Jag läser, om jag alls tar tag i en bok, knappt en sida eller två på kvällarna innan jag somnar med boken i handen.
På bilresor ligger boken kvar orörd i väskan medan jag tomglor på allt som passerar eller spelar meningslösa kortspel i mobilen. Jag har påbörjat ett flertal men inte orkat läsa ut och dessa känns motiga att ta tag i igen. Även om de säkert är hur bra som helst.
Jag köpte en pocketbok som skulle vara lättläst och roligt under semestern, hoppades den skulle få igång mig igen. Har inte ens passerat en tredjedel ännu. Den borde ha lästs ut samma vecka!

Nu fick jag ett glatt mail från Adlibris. Sista boken i Jonas Gardells trilogi om tårarna är på väg till mig!
Jag välkomnar den med glädje. För de två tidigare böckerna har jag slukat på gammalt manér så fort de släppts. Knappt kunnat lägga ifrån mig innan jag nått sista ordet och saknat omedelbart när jag slagit ihop.
Så även om det tycks vara en högst tillfällig och specifikt Gardellbetonad läslust välkomnar jag den och hoppas boken är här snart! Då har jag i alla fall läst en bok denna sommar!