Det där rostiga

image

Jag är helt såld på trädgårdstidningar numera. Såna ger en idéer som man behöver hjälp med att genomföra. Maken suckade bara lite diskret, kollade upp ett lån av lastbil av en snäll kompis och körde mig till byggvaruhuset en dag när det regnade som värst.

Där lokaliserade vi relativt snabbt (för att vara bygghusnoviser) det rostiga järn jag
image
image

skulle ha och som gör sig så himla bra i trädgårdar också. Speciellt när det klänger blommande växtlighet över hela järnet.

Vi lastade detta på lånad lastbil, körde genom kassan och raka vägen hem.
image

Lastade av det hemma och parkerade järnet längs garageväggen innan Maken körde tillbaka lånelastbilen.
Det regnade ju, alltså fick själva bygget vänta till en vackrare dag.

Den kom relativt snabbt faktiskt.
image

Helt plötsligt var han igång med rondellen och kapade armeringsmattan till lämplig bredd. Vi bar över denna till mina två utvalda ställen. För givetvis räckte det inte med en portal. Jag skulle ha två! Vi måttade upp hur det skulle passa bäst innan Maken slog ner armeringsjärnen som skulle fästa hela härligheten i backen. Sedan angjorde han hela mattan med najtråd.
image

Det blev precis som jag tänkt.
Sedan hämtade jag spaden och grävde ner en ros vid vardera portalen. Man måste föreställa sig detta med en välväxt klängros i full blom.

image

Så det liksom hänger ner i taket och svämmar över alla kanter. Då kommer det att vara riktigt vackert. Men ännu är rosorna bara små tuvor, utan knoppar.

Men när de växt sig fantastiska. Då! Då kommer man att se tydligt att detta är två portaler av finaste slag.

image

Första semesterveckan

Hur det nu gått till har vi trampat förbi den första semesterveckan och rätt in i den andra. En sån sak kräver en summering av väsentligheter för att lite hålla den kvar allt i minnet. Och för att hålla ”snart är det slut” känslan på långt, långt avstånd. Alltså. Hur var det nu då?

Ettans bryggor: Under en och samma vecka hann vi käka på två bryggor. Varav den ena faktiskt är en flytbrygga på riktigt och ankrad i Gavleån. På den finns ett restaurangkök och en massa bord och där åt vi en eftermiddag. Den andra är en restaurang byggd intill havet och därmed döpt till brygga. Bra mat på båda ställena och vi var mätta när vi gick därifrån. Som det ska vara alltså.

Ettans födelsedagar: En fyrtioårsdag som jag inte kunde vara med och fira tyvärr. Skickade ett kort. Grattis igen!
Och sen det dubbla, en åttioårsdag, aktningsvärt! Den firade vi i dagarna två. Först kalas och sedan bjöds vi ut på restaurang. Mycket trevligt! Grattis och tack igen!

Ettans överraskning: Nämen! Dom har förlovat sig! Infon nådde mig via alla sociala medier jag har tillgång till. Fick mig att le så där glatt. Åååå, de där två passar så bra ihop! Så himla roligt! Grattis igen! ❤

Ettans rostiga inslag: Vi lånade lastbil en morgon mitt i ösregnet och köpte järn. Armeringsjärn har fått ett uppsving i trädgårdsbranschen. Används flitigt även i min trädgård. Nu är de saker tillverkade av dessa järn. Placerade i trädgården. Rosor planterades intill och jag är hur nöjd som helst! Ska samla mig för ett bildbevis på dessa fina.

Ettans tjejgrej: Tjejträffs sommaravslutning med grillning och övernattning i en stuga. Mycket trevligt! Hörde jag skål? Mer behöver inte sägas. What happens on the tjejträffssommaravslutning stays on the sommaravslutning.

Ettansns väder: Jag och väder. Är en egen historia. Men det har varit övervägande sol så här långt. Ett par dagars regn också men som Dottern brukar säga; Skiter väl en punkare i.

Ettans shopping: Klent med shopping som vanligt. Inget mer för att det är semester. Gjorde ett försök att köpa skor en dag men hittade inget kul alls. Så det fick vara. Kanske tar jag nya tag med det. Men jag ansåg mig behöva lite pennor så jag shoppade ett gäng såna via nätet. Och Dottern påstod att hon behövde smink, alltså handlade vi lite sånt via nätet också. På det viset behöver man inte ens lämna huset! Så himla praktiskt!

Ettans Bröllopsdag: Japp, vi hade en sån igen. Nummer tjugotre i ordningen. (fast vi har varit ihop i trettiofyra år) Tja, åren går och vi med dem. Vi firade inte speciellt storslaget i vanlig ordning. Hör liksom till. Inte för att dessa år inte är värda att fira eller för att vi inte skulle vara värda lite firande men man man väl säga att vi firar alla dagar … eller firar vilken dag som helst, när vi känner för det. Måste inte vara en årsdag för att man ska få fira lite.

Ettans semestervecka får därmed anses vara dokumenterad, sparad och minnesvärd. Återgår till tvåans semestervecka. Den har mycket på gång!