Tankar i kvällningen

Man kanske borde lägga ner det här internettet och gå tillbaka till irl tider. Det skickas bluffmail och lurendrejerier för att få folk att lämna i från sig viktiga koder. Trojaner och virus attackerar världens datorer och ingen tycks kunna stoppa allt detta ofog. Så kanske vore det lika bra, att stänga ner allt.

Hon på Ikea sa att solcellsbelysningen borde hålla minst ett par år. Min tröttnade redan i höstas. Så jag frågade om batterier. Nä, det ska funka. Ljuset räckte inte till i höstas, för att orka ladda upp ordentligt. Sa hon så stupsäkert att jag gjorde som hon sa. Gick hem och letade fram fjolårets solupplysta slingor. Tryckte knappen till läge på och placerade cellen i skarpaste sol. Jo! Visst lyser de i detta mörker! Hon visste vad hon pratade om. Hur vackert som helst.

Tittade på nya programmet på svt igår. Som ska presentera de övriga ländernas melodifestivalbidrag. Det brukar vara ett trivsamt program där en representant från varje grannland snackar ihop sig om bidragen och poängsätter dem. Inte nu. Det var nytt nu och grannarna hade fått sparken.
Nu verkade grejen vara att håna bidragen med besserwissersnack och spydigheter. Kändes osmakligt, att årets värdland sitter och raljerar över andras framvalda bidrag på det viset. Visst. Allt är långtifrån bra men man behöver väl inte bli spydig och hånfull över låtarna för det. Bara för att vi råkade vinna förra året. Nä, lite mer ödmjukhet kanske!

Ja, nu har även vi sett den. Hobbitfilmen. Den har legat här oanvänd ett par veckor och ikväll kom Dottern på ett trevligt spontanbesök till sina gamla föräldrar. Och tvingade oss att skapa mörkläggning och filmstämning. Tja. Jo. Gandalf var med. Och Frodo och Bilbo. Och Gollum med sin ring. Och ett gäng dvärgar vars namn man känner igen från trilogin. Och de stapplade rätt in i vattnadal och snackade med Elrond. Men ack. Milsvid ifrån den fantastiska trilogin. Nä. Inte imponerad.

Kattpojkarna anser det vara vår. Och då följde det tydligen med någon klausul om att få vara ute sent! Vi har alltid varit måna om att få in våra katter till natten. Känns ju absolut tryggast när dom är inne. Fast de har det ombonat bra på altanen. Alltså står vi och gapar i dörrarna och glor i fönstren och väntar envist in dessa senkommande kattgrabbar. De tillbringar dagen inne, oavsett mängden sol. Sovandes i dvalaliknande tillstånd. Sen. När kvällen kommer sträcker de på sig, käkar lite och drar! Lyssnar inte alls på förmaningarna om att komma hem i vettig tid. Talar inte heller om vart de ska är är grymt dåliga på att höra av sig med besked.
Så jag finner mig omigen vara vaken till alltför sent för att vänta in eftersläntrande ungdomar.

Kommentera gärna!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.