Men varför går veckorna så fort?

Nu sitter vi här en söndagsmorgon igen. Den första riktiga veckan detta år är avklarad. Och det gick ju bra tycker jag.

Veckans vinter: Ja, vintern fick en svacka direkt efter jul men tycks nu ha återhämtat sig och kommit ihåg vad den kan. Så nu skottar vi snö och skrapar bilrutorna igen. Och fryser. Men det är väl helt i sin ordning när vi är i mitten av januari. Låt vintern härja nu så kanske den låter oss och våren vara ifred i april.

Veckans kreativa insats: Röjde av köksbordet och monterade ihop fototältet. Vis av erfarenhet ställde jag först ut katterna. Annars tror de att jag monterar tält för deras välbefinnande. Fast jag gör det för min egen del, för att få fint ljus och bra bakgrund till det jag vill fotografera.
Min nya dator är trevlig att se foton i. Den förra var typ färgblind, eller hade i all fall en grymt skum inställning till hur färger skulle visas. Så tillslut var det inte kul att ladda upp nya foton och få gissa sig till hur de borde sett ut. Fick hjälp med både kalibrering av skärmen och inställningar i datorn men den gjorde i alla fall som den behagade. Men nu! Oj så tjusiga bilder jag har fotat förr. Alla gamla bilder är som nya! Och då finns det lust att fotografera igen.

Veckans bok: Jonas Gardells bok. Torka inte tårar utan handskar, del 2 Sjukdomen. Är ännu bättre än den första delen. Ett sånt språk, såna starka scener, så väl berättat. Jag vill inte läsa ut den. För jag vill inte att den ska ta slut och läser istället sakta och njuter alla ord som vore de praliner. Trots det mycket allvarsamma och plågsamma innehållet.

Veckans trafikfundering: Varför står man i infarten till en rondell och väntar på att den ska bli tom? Fast bilarna som är i den inte ens passerar, utan åker ut infarten innan. Och bakom bildas det köer av irritation. Det är ju inga dragsters som virvlar runt i rondellen och riskerar köra på en om man sticker ut nosen.

Veckans olästa tidning: Av en anledning som jag själv är ovetande om prenumererar jag på ”Allt i hemmet”. Misstänker att det börjat med nåt erbjudande där man fått nån grej och sen bara rullat på. Tja, jag gillar att bläddra i tidningen och titta på vackra hem men mycket mer än så är det inte. Det senaste numret kom i veckan och ligger på vardagsrumsbordet och jag har inte ens öppnat den. Inte ens lite. Kanske läge att omvärdera den där prenumerationen. Lägga pengarna på nåt annat kul istället. Faktum är jag jag, som inte är speciellt tidningsintresserad för närvarade prenumererar på tre tidningar! Verkar förvirrat.
”Skriva” tidningen har jag prenumererat på sen den startade. Den är trevlig läsning om skrivande. Måste jag ju ha. Sen ramlade jag på tidningen ”Nära” också. Lite andlighet och sånt kan väl inte skada. Frågan är bara när jag ska läsa dem.

Veckans yrväder: Den där katten. Pancakes är rastlös likt en instängd femåring med ADHD. Han gillar inte vintern, och går möjligen ut tio minuter på altanen ibland. Så all den vanliga kattenergin måste nu läggas på annat. Han far omkring bakom möblerna, som en klobesatt tornado i sängen. Bakåtstrukna öron och alla vassa klor utfällda. Som han annars vässar på träd och sånt när han vistas ute mer. Han kastar sig över Musse och slåss om makten eller bara jävlas eller tigger om en stunds lek. Musse suckar lika tungt som vi och gör honom ibland till viljes. Ibland fräser han veta hut åt honom så ilsket att det för stunden blir lugnt. Ibland slåss de  i värsta grabbfighten och då vill man bara kasta ut dem bägge. Det är jobbigt med vinter!

Veckans fisk: Strömming. Sånt ska väl katter kunna äta! (Maken tittade med fasa på mig när jag lade ner firren i kundkorgen. Den är väl inte till oss?) Jag introducerade den blänkande fisken i färdigfiléat format till Pancakes. Han granskade den som kom den från yttre världsrymden. Nosade lite, petade försiktigt runt äcklet med tassen. Tittade frågande på mig och gick sen därifrån. Jaha. Strömming nån?

Veckans blommor: Mamma tyckte jag skulle ha blommor på min femtioårsdag. Men eftersom vi var där då gav hon pengar till blommor istället. Så när julen var utstädad åkte jag till blomsterhandeln och gick runt länge och valde och funderade och tillslut stod jag vid bordet som var fullt av orkidéer. Vackra och mystiska växter som jag inte brukar ha så mycket tur med. Men jag skaffade mig goda råd av personalen och bestämde mig. Orkidéer fick det bli. Jag valde två i rosa nyanser och dessa står nu på fönsterbrädan i köket och är hur vackra som helst och jag hoppas få njuta av dem länge!

Veckans födelsedag: Gratulerar mamma som fyller år idag. Hurrar på avstånd eftersom det är för långt att åka för att hurra på plats. Hoppas det blir en bra dag mamma!

11 reaktioner på ”Men varför går veckorna så fort?

  1. Tack ska du ha, synd att det är så långt emellan oss.Det blir väl en dag som alla andra, nu ska jag ta mej en glögg, champagnen tog slut i går kväll, Mysak var ju här. Fick en fin blombukett av Maj nyss. Kram.

    Gilla

  2. Grattis faster Gun. 🙂

    Jag tycker det är skönt att veckorna gått hyfsat fort ändå. Nu har livet återgått till det normala och jag finner att jag slappnar av mer. Mannen har kunnat börja jobba igen så smått och sonen har sin kurs att gå till. Ljus tystnad hemma. 😀

    Gilla

Kommentera gärna!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.