Det där med trädgårdskonst

Och dess historia diskuterade Antikmagasinet tidigare ikväll. Grejer i gjutjärn, bänkar och urnor och sånt. Får Maken bestämma blir det annan sorts järn. Han har ju släpat ut en hel (nåja) bil.
Hur som helst, det skulle bli en blomsterprydd bil. Och det är det nu! Förutom planterad blomsterprakt står bilen med fötterna i charmigt ogräs. Bryr mig inte om att fara omkring med någon pedantisk trimmer. Tycker det passar mycket bättre med både långt gräs och småblommorna.

Dessutom finns det ingen som helst möjlighet att rulla undan det tunga åbäket för att idka gräsklippning. Så det får växa vilt.

Min första plan var att ha blomkrukor i de där cylinderhålen. Nåt som skulle hänga ut. Det var inte alls praktiskt eftersom hålen går lite snett och då rann vattnet av och jorden ur krukan. Så jag skippade det.

Hittade andra placeringar. Som fungerade bättre. Så nu får blommorna bara ta över som de behagar. För den här sommaren. Inför nästa sommar har jag planer på ännu fler, nåt som slingrar sig permanet upp längs den där rostiga bågen. Men så här långt är jag riktigt nöjd med den där idén jag fick

förra sommaren. Blommor och gammalt rostigt skrot passar riktigt bra ihop.

Rosor och sånt

Jag gjorde myggen sällskap och vattnade en del törstande blommor. Jo, trots regnet finns det de som vill ha vatten. Dom där som är lite under tak i alla fall.
image
De första rosorna i paviljongen blommar nu!
Taket hindrar en del regnvatten. Och det är kanske tur med tanke på de kaskader av regn vi fått leva med senaste veckan. Därmed måste rosorna vattnas manuellt. Med regnvattnet som samlats i tunnan. Det är en vilsam syssla. Att fylla kannan med regnvatten och går runt bland de törstiga blommorna. Som tackar mig med frodig grönska och blomning.
Det är fler än jag som njuter av den där paviljongen. Där hittade jag nyss en avslappnad Pancakes. Med full uppsikt över såväl trädgården som huset. image
Och undra på det! Mysfaktorn är hög därinne.
Kanske är det just det som dragit igång en rejäl trädgårdsplanering. Den och Ernst. Han är rätt inspirerande …
Nu har jag planer för såväl en ljuskrona av ståltråd som en träbänk av ett gammalt bord och ett biltillbehör som spaljé. Och en omgrävd rabatt och en de nyinförskaffade växter. Det kommer att bli nödvändigt att få ut Maken i trädgården för att hjälpa till. Det kan bli den svåraste delen, han är mer förtjust i den asfalterade delen av tomten, på framsidan av garaget.
Jag vet vad jag vill ha. Sen återstår det att se hur mycket jag får till denna sommar. En trädgård är ett projekt som aldrig tar slut. Och mitt har bara börjat.