Dit det bär …

Vid nåt tillfälle, ett sånt där ögonblick som brukar betecknas som svagt kanske. Eller, så var det en av mina ljusare stunder. Det vet man inte. Än. Maken har i alla fall haft kul.
Jag tar det från början.
En dag såg jag mig omkring i trädgården och pekade lite hit och dit och svamlade nåt om coola eller annorlunda grejer. Och i ett andetag jag inte lyckades hejda, hade jag gett honom fria händer. Att fixa något coolt att ha i trädgården.
Ja, ja. Plötsligt var den trädgårdsblinde Maken helt seende igen! Han tänkte och planerade och samlade grejer. Sånt som andra tänkte kassera, skulle han släpa hem. Samlingen stod till sig i garaget under höjda ögonbryn när Maken berättade om projektet. Så började grejerna räcka till en helhet och Maken drog på sig svetsmasken och fräste igång med svetsandet. Gnistorna slog i garagegolvet och vid ett par tillfällen var jag tvungen att stå där och hålla i grejer och inte titta in i den blå punkten. Man får inte titta in i en svetslåga. På riktigt. Så jag höll rör och blundade hårt tills Maken sa ”titta”. Som om vi lekte kurragömma.
Hans förnöjda skratt efter varje omgång med svetsen gick inte att misstro.
Det skulle bli coolt, mycket coolt. Och visst, jag såg tingesten svetsas fram mellan mina blundande tillfällen. Tung var den, och rätt mycket ivägen emellanåt. Svårflyttad.
Så bestämde han sig för att det var klart. Färdigsvetsat. Lagom coolt. Tog med sig en stark man för att få hjälp att förflytta tingesten. Jag såg nog flinet i den starke mannens leende. Han är galen, sa flinet. Och visst är Maken lite galen. Eller så är det jag som är galnast, som lät honom hållas. Eller så är vi rätt jämlikt galna. Vad vet jag.
Men nu står den där. I trädgården och den kommer att dra till sig mer blickar än Runstenen han en gång reste.
Musse stegade genast dit och kollade. Höll nog med den starke mannen.
Men jag planerar. För växtligheten som ska få ta sig an …

… Dragstern som numera bor i ett hörn av trädgården. Tänker mig slingrande saker runt ramen och blomkrukor i motorblocket.

Visst är det läckert!

18 reaktioner på ”Dit det bär …

  1. Kan tänka mej att den Blir läcker då du har fått ”stryka” den med gröna fingrar!! Men jovisst,bra början!! En händig man har du och lite galen 😉

    Gilla

  2. Coolt! Jag kan tänka mig att han mått som en kung medan han fipplat och donat. Personligen hade jag nog föredragit runstenen, men denna är utan tvekan cool som fan! 😀

    Gilla

  3. Han fick sin Hotrod ändå.. om än inte i den formen han önskat från början. Men en Hotrod icke desto mindre. Givetvis är den cool.. och snart blir den också skön.. med växter som vill fånga den i sina grepp.

    Han kan han.. eller rättare sagt.. Ni kan ni…

    Gilla

  4. […] år sen när jag hade nån idé om att en trädgård inte enbart måste innehålla vackra saker. Jag bad Maken hitta på nåt. Och ut kom en hel dragster. En sån som kör en kort sträcka hur fort som helst på en specifik bana. Fast just den här kör […]

    Gilla

Kommentera gärna!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.