Ingen vanlig dag.

Idag för tjugo år sedan vaknade jag tidigt. Gläntade ivrigt på rullgardinen intill och konstaterade att det var sol ute. Blåsigt men sol! Fantastiskt eftersom dagarna innan hade varit så regniga. Faktiskt hade jag sovit under natten också fast jag inte trott att det skulle vara möjligt.
Nästan allt var klart och om några timmar skulle jag vara brudklädd. Det var alltså min bröllopsdag!
Detaljerna påminner jag mig nu om via album och dagboksanteckningar eftersom det är tjugo år sedan och minnet har vissnat något. Ger inte längre så färgrika bilder helt enkelt.
Brudklädseln skulle träs på hemma hos min moster eftersom stugan inte innehöll möjligheterna att trolla fram en brud. Klänningen var en hemsydd skapelse som min kompis och Maken ägnat många timmar åt att sy. Äntligen skulle jag få använda den som jag bara provat otaliga gånger dittills. Friserad och klädd, kändes klänningen också helt perfekt. Den lilla brudnäbben intill mig var lika fin hon. Tittade på oss med andäktig min och konstaterade ”Jistas va vi e grann!” Och det var vi sannerligen. Det var den blivande Maken och den andra lilla brudnäbben också.
Fotografen ville aldrig sluta, han förevigade oss både inne i sin studio och flera ställen utomhus i stan innan han kom ihåg att vi skulle gifta oss också.
Väl inne i kyrkan infann sig nervositeten igen, fast inte förrän jag stod vid altaret. Minns inte så mycket av det som Prästen sa, tur att jag fick det på papper sedan. Allt var som det ska en bröllopsdag. Vackert och lite tårfyllt, skönsjungande flickor och en massa fotograferande. Två små rastlösa brudnäbbar som bitvis stal showen. Han med blomsterkäpp som en gång under vigseln råkade fastna i min klänningsfåll, hon med blomsterkorg som blev lite tung att hålla i hela tiden och blev ställd lite varstans intill altarringen.
Vi svarade våra JA med stabila stämmor och fick våra välsignade ringar innan vi tågade ut i solskenet. Det kastades ris och gratulerades och kramades innan vi for vidare till bröllopsfesten.

Idag är det tjugo år sedan. Något äldre, något klokare, något tyngre men annars samma gamla vanliga par.
Hur firar man då en tjugoårig bröllopsdag? Ganska lugnt om man är vi. Ingenstans har vi åkt och inget speciellt har vi planerat och inga presenter har vi köpt. Dagen är ledig för oss båda och vi inledde den med frukost eller typ lunch på stan. Strosade en stund innan vi åkte hem och tog en fika på altanen. Nu väntar vi in kvällen och tänker hitta något gott att äta på någon av stadens alla restauranger. Tar Dottern med oss för att fira ordentligt. Innan dess bara lugn och ro.