Fem favoriter

Jag gillar att hålla på i trädgården nuförtiden. Har liksom växt in i det med åren. Men jag har min egen stil och den går en hel del åt det slavigt bohemiska hållet. Inte så välansat som hos grannarna kan man väl säga.

Prästkragar

Som det där med prästkragarna. De invaderade min gräsmatta för några år sedan och de är som kära gamla vänner när de sticker upp nosen. Jag låter dem hållas och klipper alltså helt sonika runt. Det är så fantastiskt vackert när alla blommar. I år har jag offrat några för en liten gång emellan. Skulle inte alls ha något emot en permanent gång där, med vildvuxna blommor av olika slag på sidorna. Några som tar över efter prästkragarna helt enkelt.

Man kan kombinera. Vackra växter med den där prylen som egentligen har gjort sitt och borde kastas. Så får jag syn på den fantastiska gamla stolen med sitt spruckna träverk och helt utan sits. Sned och vind och alldeles för trasig för att åter bli en sittbar stol. Den blir  i stället ett alldeles utmärkt stöd till Forsythian!

Stolen

Där står den nu, med ljust gröna blad som skön kontrast till de omålade snirkliga stolspinnarna.

Blommor och rost är en skön kombination. I synnerhet rosor och rost. För att ta ett uttryck som passar i dagarna, de gifter sig helt enkelt. Bland rostiga armeringsjärn  placerade jag en rostig gammal bricka som jag fyndade i skogen. På brickan en rostig burk med en djupröd ros och en liten kruka med en småblommig lila som jag tyvärr glömt namnet på. Intill brickan en liten tuva förjärmigej som smugit sig dit av egen kraft och som jag givetvis inte tar bort. På brickan ligger också lite sten och vackra galsbitar. Lite solfång!

Bland rosten

Sommarblommor i kruka, placerade lite där man vill ha dem är ett absolut måste. Jag går gärna på samma favoriter år efter år. Det måste till exempel vara pelargoner i varierande färger. Det måste finnas minst en Flitig liten Lisa som frikostigt blommar hela sommaren. Gärna också de där härligt blå Lobeliorna. Krukorna ska helst vara udda och det gör inget om de är lite kantstötta eller om de inte alls var tänkt som blomkrukor den gången när de tillverkades. En av mina blomfavoriter är helt grön och alldeles utan blomning. Men så grön och fin sen och vilken krypgång den ägnar sig åt och ett sånt skönt häng den har, vad man än placerar den i.  Vet inte vad den heter heller. Men den passar jättebra i min rostiga gamla mjölkhink, som jag också släpat hem från skogen. I år står den på trappan och den kryper snart över till andra sidan.

I hink

Sommaren är rätt fantastisk. Speciellt försommaren. Det är då det blommar som allra mest i min trädgård. Ett faktum som har sin förklaring i att vi alltid vistats i hemlandet i juli varje år. Då behövs det inte så mycket blommor hemma eftersom man ändå missar dem. I år är det annat. I år ska jag se mig om efter lite senblommande grejer att fylla ut med. Men snart blommar drottningen i min trädgård. En helt fantastisk bondpion som är stor och mäktig när den väl kommer igång. Och det är inte många dagar till nu!

Pionknopp

Det finns fler favoriter i min trädgård. Men detta var dagens fem favoriter. Listan skulle kunna vara annorlunda en annan dag. Kanske när prästkragarna blommat ut, kanske när pionens kronblad täcker marken. Kanske när solen är för het och jag sitter och fläktar mig på altanen. Vem vet. Men försommaren är sagolik och jag har inte ens tagit med syrenerna i min lista! Det är för att de spelar i en klass för sig! Platsar inte i någon lista eftersom de är bäst i eget majestät.

Hemma på vår gård

Pinstriper from Hell

Står ingen gammal Ford men väl en gammal husvagn.
Jag ser hur folk som passerar vårt hus sneglar på spektaklet och grannarna tror att vi ska ut och campa i sommar. I en gamma grej med gul rand på mitten.
Skulle inte tro det!
Det är som vanligt Maken som är i farten. Husvagnen ska dekoreras av honom och ägaren kommer i morgon för att äntligen släpa med sig den hem. Nu med bilder av Betty Boop, spelkort, pinstriping och sånt. Han kommer nog att gilla den!

Tingeltangel

Dottern hade sett att det var rea på Indiska och att de reade ut av sina fantastiska ljuslyktor. För mig är det som att välja smågodis! Långa rader av färgglada indiska lyktor med reaprislappar! Skulle ha kunnat handla alla. Så fantastiskt fina och vilka färger sen. Jag gick där länge och väl och fingrade på lyktor och annat krims och krams. Brorsonen hade väl tröttnat i samma minut som vi klev innanför dörrarna. Han stod intill mig när jag lyfte den ena lyktan efter den andra. ”Den Faster!” Jag sneglade för att kolla om grabben drev med mig. ”Den är verkligen du!” Ja, den var verkligen jag och grabben drev med sin gamla faster så mycket han orkade. Men inte bryr jag mig om det. Lyckades med vånda välja två lyktor av färgen lila men jag är ännu inte helt säker på att jag inte åker tillbaka och handlar fler.
Hängde lyktorna på altanen där jag fortfarande inbillar mig att jag ska tillbringa sommarkvällar med tända ljus i dessa lyktor.