Klart alltså

Den där arga snickaren skulle inte ha nåt att skälla över hos oss. Eller jo, han skulle säkert hitta nåt att peka på med ”varför-ser-det-ut-så-här-rösten” Men inte i vardagsrummet i alla fall. Vi hann verkligen med vår egen tidsplan och därmed klar med hela vardagsrumsprojektet innan advent stod för dörren! På torsdagskvällen levererades allt som skulle bli tevebänk och jag bar in och staplade allt i väntan på montering. Fredagen ägnade jag åt julpynt och sånt och så efter lördagens morgonkaffe var Maken ivrigt igång med bygget av skåp.
Vi hade köpt stommar för kök, såna skåp som kan placeras ovanför kyl och frys egentligen. I mitten ett skåp med dubbeldörrar och på var sida om det två mindre skåp med bara varsin dörr. När alla stommar var ihopsatta och hade fått sina ben för att inte ligga platt på golvet, bar vi undan teven en stund och bar ut den gamla tevebänken till garaget.
Sedan ställde maken skåpen i ordning och skruvade ihop dem till en enda lång bänk. Ovanpå limmade han en bänkskiva och nu kan ingen längre se att tevebänken består av tre ihopsatta skåp. Det blev väldigt bra alltihop! Över förväntan faktiskt Även Musse verkade gilla det även om han tycktes tro att det på nåt vis var till för honom. Katter har bra blick för allt nytt och måste genast provsitta och lägga sig raklång för att testa. Nu står i alla fall teven stadigt och allt krafs som fanns på öppna hyllor i den gamla bänken är gömt bakom skåpluckor nu. Lugnt och trivsamt blev det!

Hela nätet är fullt av så kallade ikeahack. Uppfinningsrikedomen är stor när det gäller att använda möblerna till nåt annat än ursprungsanvändningen och att bygga om och fixa med dem så de blir nåt nytt. Liksom uppgraderade. Samma med denna tevebänk och våra platsbyggda hyllor. Inspirationen kommer från andra som gjort nåt liknande. Det här blev vår version av hacken.
Nu är vi riktigt nöjda och mättade på rustande och ingen av oss vill se nån pensel eller nån roller på ett tag. Även om … nån liten plan gror någonstans i den bakre delen av huvudet. Men inte nu, inte än. Kanske sen.

December är här

November tog slut i och med Dotterns födelsedag igår. Hela tjugoåtta har hon hunnit bli och medan jag formulerade mig för ett socialt medie grattis kom jag ihåg utsikten från fönstret på förlossningssalen den där dagen hon skulle komma. Det var gråmulet hela dan, samma nyans varje gång jag vände blicken mot det fönstret.
Det är naturligtvis en bidragande orsak till att jag är så förtjust i gråväder i allmänhet och november i synnerhet. Att det var där på sluttampen av november som hon tillslut anlände, färgklicken i mitt liv.

Ja, så idag är det då december. Första ljuset har tänts och huset är upplyst av ljusslingor och stjärnor och den röda färgen. Min jul är i vanlig ordning röd.
Min jul är också en julkalender som jag ritar själv och lägger upp på Instagram. Mina små knytt har funnits med mig i evigheter och haft olika saker för sig i mina teckningar. Numera gestaltar de till stor del livet här i huset. Med en viss överdrift. Faktum är att de har sitt eget Instagramkonto och vill man ta sig en titt på dem så hittas de på yvvesknytt på Instagram

Nästan klart!

Söndagen tillbringades med andra halvan av vardagsrummet. Maken tapetserade de spacklade väggarna medan jag for runt med diverse plock för att börja bringa ordning.
Det tog honom inte så lång tid. Medan tapeten torkade ägnade vi oss åt att plocka undan verktyg och tapetskräp och material vi använt. Städade undan och började se ljusning!
Möblerna kom på sin plats och vi blundade för röran som kvarstod i andra rum. Det fanns ingen ork till det.
När kvällen kom var tapeten torr nog för nästa hylla. Den här sidan skulle få en stringhylla. En gammal klassiker i nytillverkning som vi drömt om länge och köpte redan tidigt i våras. Nu kunde vi äntligen packa upp kartongerna.
Maken mätte och måttade och skruvade och sen arragnerade vi hyllorna i dessa stringgavlar.
Jag bar in de resterande glasgrejerna och ställde upp. Vi var lite olika nöjda. Maken vill ha fler hyllor i dessa gavlar, jag tycker det är bra som det är nu. Jag tror det blir som han vill 🙂 Eftersom detta är till stor del hans specialsamling.
Tillslut kunde vi äntligen lägga ut mattorna och ta in vårt nya soffbord. Loppisfyndat i somras, målat och dekorerat i silver av Maken efter min egenhändigt ritade mall. Vi hade beställt en glasskiva att ha ovanpå för att skydda silverdekoren.
Igår städade jag också undan röran vi blundade för i söndags. Huset är beboeligt igen. Sedan balanserade jag omkring i soffan och hängde tavlor och satt också upp gardinerna. Det är snart advent, det fick bli de röda gardinerna nu. Det hann jag med innan jag åkte på nattjobb.

Ikväll har vi bara suttit i soffan och njutit av vårt värv. Så himla bra allt blev.

Det är verkligen klart … eller snudd på klart! Vi har beställt en leverans av mer ikea-grejer som ska byggas ihop till ny tevebänk också. Men det får bli helgens jobb.

Rörigt och mycket jobb

Inte haft nån tid över till annat än detta rustande av vardagsrum. Och försökt hålla eländet ur de övriga rummen för någon slags beboelig känsla. Det gick såklart inte. Tillslut står det grejer överallt. Överblivna möbler, möbler som ska hållas ur vägen, saker och grejer och jox. Vad mycket sånt man har, som bara har en plats och knappt märks. Tills det behöver flyttas på. Tillslut kändes det som att jag gick på små stigar mellan möbler och undanstuvat sånt jox.
Vi behövde hjälp av vår proffsige målarvän med spackling av två väggar. Det krävdes två varv, med torktid emellan. Slipning på den den tredje dagen. Suck alltså.
Maken är ruskigt händig och han har jobbat som ett skållat troll. Han har målat tak, byggt hyllor, slipat tapetskarvar, satt upp hyllor, sågt till lister och tapetserat halva rummet (som inte behövde vänta på nåt enormt spacklande) med vårt val av väldigt diskret tapet.

Jag har hantlangat, tittat på, kommit med glada tillrop. Fixat bra spellista, ordnat med mat när trollet började gruffa i honom. Och planerat i huvudet för var jag ska göra av alla grejer tillslut.
Han tapteserade halva rummet förra helgen för att vi skulle kunna ägna oss åt den platsbyggda hylla vi planerat för.
Jag såg det först på Instagram, hur folk byggde snygga enheter av gamla ikea-hyllor. Som staplades ihop och målades och blev nåt helt annat. Enhetlig hylla från golv till tak. Vi ritade och planerade vår egen variant ihop med våra befintliga cd-skåp till liknande enhetliga hylla. Men istället för gamla hyllor som behövde målas köpte vi nya vita. Sparade oss en massa tid. Vi ställde dem upp och ner på cd-skåpen när Maken sett till att de satt stadigt ihop. För att inte få ett stort fult glapp av golvsockeln mitt i systemet. Enhetligt var ordet. Fast i vårt fall svart nertill och vitt upptill. När vi fått upp alla dessa hyllor på rad täckte Maken denna govsockel, som numera var taksockel, med en krönlist. Skarvarna mellan de olika hyllorna täcktes också med en list och i ytterkanterna bakom den klistrade han in en belysningsremsa. Vi valde också att klä hyllkanterna i svart för att få det mer samstämmigt med de svarta skåpen under.

I lördags började allt så sakteliga ta form direkt efter morgonkaffet. Vi struntade i att halva rummet var otapetserat och ägnade oss åt att få hyllan klar i stället.
Kändes härligt att se det färdiga resultatet och se att det överträffade alla förväntningar. Det tog oss i princip hela dan men vad gör väl det när allt blir så bra! Vi sparade ett gap i enheten istället för att bygga hyllan hörn i hörn. Dels för att det finns en trappa nedanför och det skulle vara omöjligt att få upp vare sig hyllor eller grejer i hylla där. Och dels för att vi ville ha kvar tavlorna som Dottern en gång skapat med kameran och bildbearbetning. Dessutom har vi en ansenlig mängd Festivo-ljusstakar som passar perfekt ihop med dessa tavlor. Där fanns en hylla förr också med samma ljusstakar. Men nu blev den bredare tack vare en hög hylla som vi vi skruvade upp liggande istället för stående.
Det var en fröjd att putsa glasgrejer och bära in och arrangera snyggt i dessa tjusiga hyllor.Behöver jag säga att vi är rejält nöjda med oss själva efter detta?

Dagens

På jobbet har allt gått sin gilla gång denna onsdag. Jag jobbar ett bra tag till ännu (till i morgon faktiskt) men just nu råder kvällslugn. Jag drog i gång med ett plötsligt bakande här idag. Det blev en rejäl vetedeg till bullar och en krans med choklad och en längd med sylt. Det smakade riktigt bra alltihop. Vi har ju självklart fikat!
Efter allt bakande (och fika) behövde vi en promenad och gick ut i novemberskymningen. Skönt med frisk luft efter allt bakande.

Rustandet går vidare hemma. Maken har målat taket vitt och det som vi trodde redan var vitt visade sig vara smutsvitt intill det nyvita. Två varv fick han gå med rollern innan det var heltäckt. Själv har jag målat trappräcke. Pinne efter pinne efter pinne … Räcket har varit obehandlat i åratal och egentligen syns det bara från själva trappan eftersom en stor möbel täcker det mesta av det. Men nu har jag krupit runt och målat in alla pinnar i två varv grått. Nu väntar vi på en proffsmålare (bra med proffsiga vänner) som ska komma och ge oss råd i hur vi behöver hantera väggarna för att förbereda för den nya tapeterna och så att resultatet blir snyggt. Hoppas vi slipper riva ner den gamla tapeten först … och att det inte krävs alltför omfattande spacklande och slipande innan vi kan bygga ihop tapetbordet. När bara allt det där är väglett och avklarat kan Maken ta hand om tapetserandet.

Den där smittspridningen härjar på. Liksom den avsatta presidenten i det vita huset. Tidningarna är fyllda av båda två och man orkar inte riktigt med nån av dem. Kan de bara skärpa sig …

En gång skrev jag en bok ihop med en god vän. Det trillar fortfarande in en slant märkt royalty för denna bok. Slant märkväl. Detta händer på kontot varje år i oktober och det är en sån liten slant att den lätt missas. Jag satte hela denna peng på en flaska whisky i går. Kändes rimligt ändå. En favoritsort, en Laphroaig Lore, hade nämligen landat i en hylla märkt tillfälligt sortiment. Jag skulle bara in och köpa lite vin, men när jag ändå var där passade jag på att kolla på single malt hyllan. Där stod den och väntade på mig och ja, Lore ´n är hemma i min hylla nu.

Att rusta nåt rum kräver också en del nya grejer. Mitt i allt kom jag fram till att vi skulle ha en ny tevebänk också, förutom de hyllor vi redan skaffat. Därtill ska det hittas lampor! Nån snygg taklampa, eller till och med två och nåt snyggt som ska lysa i fönstret och allt mitt stickande behöveren bättra arbetslampa, helst en snygg sån också. Lampor av olika slag kan vara precis hur dyra som helst och hur svåra som helst att hitta. För att det ska bli rätt alltså. Taklampa har vi inte haft nån alls i detta vardagsrum. För på den platsen hade vi en projektor för filmvisning. Och en elektrisk filmduk i andra ändan av taket. Länge sen vi använde nån av dem eftersom teven numera är smart nog att sköta sånt själv. Stor nog också. Alltså blev de föråldrade filmgrejerna nerplockade och det blir nu taklampor istället i detta nymålade tak. Bara jag hittar några.

Okej vi är igång …

Som jag bävat och så gick det så snabbt. Det tog mig knappt två timmar och tvåtusenfemhundra steg (jo jag räknade) så var alla grejer nerplockade och säkert undanställda. Jag pratar om glaset. Allt vårt glas.
Allt vi samlat på oss som stod uppställt till prydnad på ett flertal hyllor på vardagsrumsväggarna och på diverse andra avställningsytor. Jag borde kanske ha räknat grejerna istället för stegen. Om det fanns nåt sånt som en glasräknare i mobilen också. Men för att inte låta som en överdriven och lat person gissar jag att vi pratar någonstans kring ett trehundratal … det är helt galet egentligen. Visst. Men kul. Vi är sakmänniskor och vi njuter av att ha dem omkring oss och jag gillar att pyssla med dem och arrangera dem snyggt tillsammans. Gör om det lite då och då och gillar att se hur de olika grejerna faktiskt samspelar med varandra (och därmed låter jag som en viss inredare på teve) Vi har alltid gillat glas och därmed samlat på oss diverse glaskonst genom åren och också ordnat hyllor att ställa prylarna på. Och tja, ställt upp en till och en till och … plötsligt fanns mängden. Vi lider ingen brist på tavlor heller. Tomma väggar är inte alls vår grej.
Ja, jag känner att jag måste visa vad jag pratar om … eftersom jag hör hur vansinnigt det låter.
Hm. Ja. Jo det är en del.
När vi började prata om tapetbyte i detta rum for våra ögon längs med denna samling runtomkring väggarna och stannade i någon slags gemensam suck. Hur gör vi det här? Planerna gick från omsorgsfullt inslaget i bubbelplast i kartonger till någon slags avställningsyta i ett annat rum. Sucken varade i många dagar och ingen av oss orkade ta tag i det, liksom övermäktigt kändes det. Rentav onödigt ändå? Är det inte bra som det är? Men så har vi köpt tapeterna, planerat för nya slags hyllor som även de blivit inköpta och finns hemma i kartonger. Så ja. Det måste göras.
I går tog jag tag i det. Ordnade med avställningsytan och bar sedan grej efter grej i rask takt och fyllde upp dessa avställningsbord så att det lilla rummet såg ut som någon slags glasbutik utan specifik ordning. Att se allt samlat på det viset gör det ännu knasigare kanske. Och plötsligt var hyllorna tomma! Allt detta suckande till ingen nytta. Hyllorna kunde ha varit tomma redan i somras om det inte vore för suckandet.

När Maken kom från jobbet tog han sig an att skruva ner alla hyllor. Nu finns ingen återvändo eller tid för nåt menlöst suckande. Det är bara att jobba på. Taket ska målas, väggarna förberedas för nya tapeter. Sen kan vi äntligen ta tag i dessa kartonger med nya hyllor.
Jag satte mig i soffan och liksom föreställde mig hur det ska se ut sen, när det är klart. Och sållade bort en del grejer i tanken utan att kunna specifisera vilka. Det ska inte vara så trångt med grejer sen. Tänker jag. Som om det var självklart enkelt att välja bort nåt, och jag kommer att misslyckas totalt, när den valprocessen ska gå igång. Nåja. Det blir en senare fråga.
Nu ska jag inte rusa iväg i tanken. Mitt jobb för dagen är att få undan allt onödigt och att hålla resten av huset i beboeligt skick. Annars blir sånt här jobb tråkigare än det behöver vara. Man behöver nån fristad ändå för att mäkta med rustandet. Men ja, vi är åtminstone igång.

Det är äntligen november!

Jag tillhör novembermånads fåtaliga skara av beundrare. Jag verkligen älskar denna månad som av de flesta benämns som grå, mörk och trist. Ja, den är grå och relativt mörk och … alldeles underbar.
Jag får inte nog av gråvädret, helst ett rejält dimmigt sånt. När fukten hänger i nästan synliga droppar runtomkring. Eller om det duggregnar lite lätt. Det är kontrasterna som tilltalar mig. Varje nyans av det grå i kontrast med mörka mustiga färger som bruna fuktiga trädstammar, alldeles juvelgrön mossa. De få kvarvarande mörkt gula löven på träden. Drivorna av löv i mängder av nyanser på backen. Kala och spretiga grenar mot den grå himlen. Världen är liksom monokrom och sagolikt vacker i mina ögon. Och jag blir pigg och bubblig invändigt medan andra svär över mörkret och kallar allt för skitväder.
Att kliva upp i mörk morgon är det bästa jag vet. Tassa på i morgonrocken, tända ljus och koka kaffe. Sen bara slå sig ner och invänta dagsljuset i långsam takt. Det bekommer mig inte ens att behöva åka iväg till jobbet i mörker. Jag är nån slags mörkermänniska tydligen. Insvept i mörker mår jag som bäst och allt det där skarpa ljuset som andra hyllar är inte till glädje för mig.
Ändå är novemberljuset alldeles speciellt de dagar som är långtifrån grå. Solen kan lysa från klarblått även i november! Men lågt står den och långa skuggor skapar den och ljuset är svalt och behagligt. Ja. Har jag sagt att jag älskar november? 🙂 Och nu får jag njuta en hel månad.

Idag följer även vi med spänning vad som händer i det där presidentvalet. En av tevekanalerna har sänt sen i går morse med nästan enbart val-prat. De övriga återkommer till det i varenda nyhetssändning och tidningarna är inte sämre. Det är spekulationer och diskussioner och intervjuer och redovisning av siffror.
Vi håller andan lite, för även om det är långt borta påverkar det oss också. Hur det går. Det påverkar hela världen på många sätt, både ekonomiskt och ideologiskt. Själv är jag mest bedrövad över hur hatet och hotet och rasismen sprider sig. När den som kallas världens mäktigaste man och som styr det som kallas världens friaste och mäktigaste land gör vad han kan för att hota och hata. Då dras en massa människor med i samma tänk. Kan han så kan dom liksom. Det blir tillåtet att hata och bete sig och vart hamnar vi med det?
Det är otäckt och skrämmande och jag hoppas verkligen att han blir bortbytt … även om det kanske ser aningen mörkt ut just nu. Men … det är långtifrån klart ännu.

November innebär också farsdag nu på söndag och sedan Dotterns födelsedag den sista. Alltså kan vi planera för lite trivsamt firande i all enkelhet och fundera över presenter och sånt. Och i samma veva blir det dags att ta tag i julplanerandet eftersom första advent kommer innan månaden är slut. November är verkligen långtifrån händelselös.

Ute i mörkret

Fick en sån lust att traska iväg på en kvällspromenad när vi kom hem efter att ha handlat. Utrustade mig med reflexer, eftersom det inte finns några gångvägar här i närheten utan det nödvändigt att gå längs med gatan. Jag vet själv som bilförare hur osynliga dessa kvällsprommenerare är och hur rädd och irriterad jag ofta blir när det plötsligt finns nån i mörkret.
Asfalten är våt med sina sjok av gula höstlöv som glada fält mitt i det svarta. Husen längs med gatan är upplysta, både utanpå och inuti. Jag går där utanför i mörkret, svartklädd och snudd på osynlig och ägnar mig åt att ogenerat titta in på livet innanför. Genom alla upplysta rum och fönster ser man bra, rakt in. Som skyltfönster där livet pågår innanför.
Det är middagstid och ingen mer än jag har gett sig ut på prommenad nu. En familj sitter redan runt sitt middagsbord, pratar säkert om dagen medan de äter nåt gott. En annan står vid spisen för att få sin middag klar och det osar från ett håll som troligen är spisen.
Teveapparaterna står på i många rum och det är lätt att se vilka program jag passerar i dessa stora skärmar. Nyheterna, barnprogram och nåt trivsamt antikvitetsprogram tyckte jag mig se skymten av innan jag hunnit förbi.
Nästan inget fönster står i mörker eftersom det lyser små lampor i en överväldigande del av alla. Även om det är mörkt innanför, längre in i husen. Det är pyntat och piffigt i dessa fönster, med identiska lampor i intillvarandra placerade fönster. Prydligt ställda blomkrukor bredvid. Gardiner i arrangarade veck. På några få ställen också alldeles opiffigt och oarrangerat, rentav stökigt. I vissa rum är det minimalistiskt kalt och stilrent, i andra pyssligt och överfullt. Vissa har placerat gardiner eller stora blommor eller annat för att skymma för såna som mig. Eller har höga häckar som skydd. I trägårdarna är det vinterstädat och en och annan har, precis som jag, hunnit med att dra sina ljusslingor. Snart gnistrar det i var och varannan buske.
Det är lite trivsamt att gå där för sig själv med allt detta liv runtomkring. Tillslut är jag framme vid mitt eget hus igen och granskar det med samma ögon som passerat alla andras. Även hos mig lyser det små lampor i fönstren och det ser faktiskt lika prydligt och pyssligt ut i dem. Det ser varmt och ombonat och hemtrevligt ut. Precis som det är. 😉 Jag går in och matar mina katter och tänder några ljus. Måndagskvällar är trevliga kvällar, speciellt när jag som nu har jobbat helg. Nu blir det middag även i detta hus. Ha en trevlig måndagskväll!

Belyst

Trädgården är redigt upplyst om kvällarna numera.
Förra julen fick jag trädgårdsbelysning i ett av paketen. Den arrangerade jag i våras men det är först nu den verkligen kommer till sin rätt. När höstmörkret omger oss tänds lamporna. Belyser träd och buskar. Trivsamt tycker jag.
Varje senhöst, en bra bit innan advent, tar jag mig an ljusslingorna. Sådana finns lindade på ett flertal ställen och de får vara intvinnade i växtligheten hela sommaren utan att lysa.
I går klev jag i ett par stövlar och en ullkofta och gick ut med sladdvindan. Kopplade dessa kontakter för att kolla välmåendet i slingorna. Ett par stycken hade fått nog och dem lindade jag med viss möda ur växternas grepp.
Turligt nog hade jag förutsett detta och inhandlat nya. När allt var lindat och klart såg jag till att sladdvindan fick en bra placering och täckte över den med plast som skydd för den värsta vätan. Förutom alla elektriska ljus tänder jag gärna ljus i lyktor vissa kvällar också. tycker att de lyser så fint i mörkret.
I kvällningen gick jag ut och tog mig en titt. Det lyste verkligen fint! Därtill hade Maken också bytt ut ytterbelysningen vid dörren. Den gamla var ful och tråkig och vi impulsköpte en ny tidigare på dagen. Uppdaterade lite. Många väljer lampor som ser ut som små cylindrar som lyser både upp längs husväggen och neråt samtidigt. Och skruvar sen upp dem på rad runtom hela halva huset. Jag tycker husen ser ut som rymdskepp om kvällarna. Färdiga att lyfta närsomhelst. Vi vill inte ha nåt rymdskepp. Istället valde vi en traditionell lyktvariant på vår lampa. Nu är det belyst runtom hela halva vårt hus också men utan rymdskeppslampor!

Veckans plock med bilder

Veckans grej: Ja eller redan för nån vecka sen anlände den faktiskt. Makens 3-d skrivare. Vad ska man nu med en dylik tingest göra? Den skriver ut saker. I plast. Mest onödiga saker … ja,ja han övar säger han … Den står där och surrar och lyser blått och lindar sitt snöre tills den inprogrammerade grejen växt fram. Ja, vad ska man säga? Kanske bäst att låta honom hållas.

Veckans ok! Ett tröjok alltså! Jag lade mig till med mitt favoritullgarn igen. Som jag längtat efter det! Hade köpt ett fint mönster på en tröja som heter Vintersol, redan i våras och det har bara legat och mognat under andra projekt i sommar. Men nu var det dags och jag grunnade över färger och skickade in en beställning. Gjorde klart lite annat först och så äntligen kunde jag lägga upp och sätta igång. Lite annat tillvägagångssätt på denna stickning. Först stickas nämligen oket, nerifrån och upp till halsringningen. Den turkosblå delen är tillfällig och ska nu rivas upp för att i samma maskor fortsätta sticka resten av tröjan, liksom uppifrån och ner. Jag är riktigt nöjd med färgvalet också, resten av tröjan blir svart men det tillkommer lite mönster i fållen och ärmsluten också. Känner redan att det blir en favorittröja i vinter.

Veckans bukett: Blev en höstig sådan inköpt idag. Orange och gul och liksom rejäl eftersom det egentligen är två buketter som jag slog ihop. Detta hus innehåller en massa vaser, vi gillar ju glasgrejer. Men när jag kommer hem med en bukett hamnar den i en gammal glasburk … Tja, ibland är det finast så.

Veckans väder: Har varit mestadels solig och höstfin. Jag har varit ute och andats lite skog och varje gång jag kommer iväg känner jag hur alltför sällan det ändå blir av och att jag måste skärpa mig. Men så fastnar jag i soffan igen. Speciellt på hösten trivs jag i skogen, i den tunga doften av blöt mossa och svalare temperaturer och inga mygg heller. Ja, det får nog bli lite oftare! (Och sen vet vi ändå hur det går)

Veckans mys: I dessa mörka kvällar (och tidiga mornar) Är det extra trivsamt med tända ljus. Vi lider ingen brist på vare sig ljuslyktor eller ljusstakar här heller. Ibland tänder jag så många runtom i huset att värmen bir olidlig. Men mysigt är det!

Veckans minsta: Jag fick i uppdrag att klä en tjugofemcentimeter stor/liten docka. Den ska bo på en förskola och behövde ha kläder för att kunna lekas med. Givetvis blev det stickat! Små, små liksom. Tröja, byxor, jacka, mössa och skor. Nu hoppas jag bara att allt passar också.

Veckans katter: Det är ändå tydligt att det är höst. De där två KattGrabbarna kommer allt oftare in och myser med oss i soffan. Både dagtid och på kvällarna. Är gärna med och lägger sig i min stickning och ska helst få plats i famnen. Väljer allt oftare att vara inne på natten också. Även om båda stortrivs med sitt vinterhotell på altanen.

Ja, nu rustar vi oss allt för kallare tider, både vi och Katterna. Själv har jag skaffat både nya kängor och ny kappa. Och därtill ny tröja så småningom. Jag gillar när det blåser in kallare vindar. Får liksom andas ut och lite lugn efter en varm sommar. Det är härligt med årstider. Jag vet att jag kommer vara sjukt less på snön innan april är över nästa år. Men nu kan det kännas lite mysigt och välkommet. Fast inte riktigt än … jag vill helst få ha mitt gråa november ifred.